Gå till:

Kantzoners bredd längs vattendrag, diken och sjöar

Kantzoner mot sjöar och vattendrag har inventerats på avverkade och markberedda hyggen i södra, mellersta och norra Sverige. Kantzonen på bilden ingick inte i studien.
Foto: Eva Ring
En studie av bredden på kantzoner utefter sjöar och vattendrag visar att kantzonerna var bredast utmed sjöar och smalast vid diken.

Här redovisas resultat från inventeringar av kantzoner på avverkade och markberedda trakter i tre regioner i Sverige. I studien inventerades kantzoner vid vattendrag men även vid sjöar och diken, vilket enligt vår vetskap inte tidigare gjorts i Sverige. Under flera år har nationell statistik om kantzoner saknats men helt nyligen har Skogsstyrelsen gått ut med ny information om att en tredjedel av vattnen i skogen saknar kantzoner (Pressmeddelanden - Skogsstyrelsen). Information om kantzoner har även redovisats i några tidigare forskningsstudier t. ex. Kuglerová m.fl. (2020). I denna artikel presenteras ytterligare data och analyser som kan bidra till att utveckla hänsynen till vatten inom svenskt skogsbruk.

Funktionella kantzoner

Att skapa funktionella kantzoner längs med sjöar och vattendrag är en viktig hänsynsåtgärd då man bedriver skogsbruk. Enligt Skogsbrukets målbilder för kantzoner mot sjöar och vattendrag  anses en kantzon vara funktionell om den upprätthåller följande funktioner:

  • bevarar viktiga markkemiska processer,
  • förhindrar transport av eroderad jord och stabiliserar strandkanten,
  • tillför föda genom nedfallande löv och kryp till vattenlevande organismer,
  • ger skugga,
  • tillför död ved och
  • bevarar biologisk mångfald.

Några egenskaper hos kantzonen som påverkar dess funktion är trädslagsfördelning, kronskiktning, trädens åldersfördelning och dess avgränsning (bredd) längs med sjön eller vattendraget.

Historiskt har dikning av skogsmark varit omfattande i Sverige. Det har lett till att diken samt rätade och fördjupade delar av naturliga vattendrag, är mycket vanliga i skogsmark. De hydrologiska nätverken (bäckar och andra vattendrag) som avvattnar skogsmarken i Sverige har därför påverkats av människan i olika grad, från ingen påverkan alls till skapandet av rena dikessystem. I bakgrundsrapporten till skogsbrukets målbilder (Skogsstyrelsen Rapport 5:2013) definieras vattendrag enligt följande:

Vattendrag omfattar i första hand sådana som normalt är vattenförande året runt, men målbilderna kan med fördel tillämpas även vid temporära vattendrag. Vattendrag omfattar även diken som utgör del av ett vattendrag, rätade, rensade och fördjupade sträckor. Vattendrag omfattar inte grävda diken i detta kapitel då det främst handlar om avgränsning av funktionella kantzoner.”

Här undantas alltså grävda diken men inte rätade, rensade och fördjupade sträckor av vattendrag. Den miljöhänsyn som på senare tid diskuterats gällande diken är främst kopplad till underhåll av diken och skyddsdikning (Målbilder för god miljöhänsyn - Skogsstyrelsen). Att undvika erosion och utförsel av eroderat material till närliggande vatten är en huvudfråga, men vilken hänsyn som i övrigt är motiverad är mer oklart.

I en studie av kantzoner längs vattendrag i Sverige, Finland och Kanada fann man att kantzonerna i Sverige i genomsnitt var 4 ±0.4 m breda (Kuglerová m.fl. 2020). Tidigare forskning indikerar att kantzoner behöver vara betydligt bredare, upp till 10-30 m, för att ge önskade funktioner (t.ex. Broadmeadow och Nisbet, 2004).

Bredast kantzoner vid sjöar - smalast vid diken

Sjöar

I denna studie inventerades kantzoner vid 16 sjöar och alla hade heltäckande kantzoner (det vill säga med 100% täckning) utmed den inventerade sträckorna och merparten av dessa beskrevs som flerskiktade. Kantzonernas medelbredd (inom trakten) för samtliga 16 sjöar varierade mellan 2 och 23 m och var i genomsnitt 12 m med ett medelfel på 1,1 m (härefter anges medelfelet inom parentes).

Vattendrag

Mer än hälften (64%) av kantzonerna längs sträckor som bedömts som naturliga vattendrag täckte 100% av sträckan. För sträckor som bedömts som påverkade vattendrag var andelen 33% och för diken 10%.
Andelen som saknade en trädklädd kantzon var 12% för naturliga vattendrag, 19% för påverkade vattendrag och 61% för diken.

Medelbredden för kantzoner för alla regioner och täckningsgrader, det vill säga från 0 till 100%, var 7,9 (0.8) m för naturliga vattendrag, 4,6 (1,0) m för påverkade vattendrag och 1,5 (0,5) m för diken. Då vi slog ihop naturliga och påverkade vattendrag till en grupp var medelbredden 6,6 (0,6) m.

Ungefär 60% av kantzonerna med 100% täckning längs naturliga och påverkade vattendrag beskrevs som flerskiktade. En del av dikessträckorna som saknade kantzon hade sly intill diket.

Slutsatser

Medelbredden för kantzoner längs naturliga och påverkade vattendrag (6,6 m) var högre i denna studie jämfört med medelbredden (4 m) som rapporterades från den tidigare studien av Kuglerová m.fl. (2020). Vi kan inte förklara detta. Vår studie, som baseras på avverkningar som gjordes 2014/2015 och 2015/2016, antyder att bredare kantzoner generellt tycks behövas, och att kantzoner längs vattendrag bör lämnas i högre utsträckning. Det är dock viktigt att komma ihåg att kantzonens funktionalitet inte bara påverkas av dess bredd utan även trädslagsfördelning, stabilitet med mera.

Kantzon saknades på 63 av de inventerade sträckorna. Vid inventeringen klassificerades 53 av dessa som diken. Då vattensystemens karaktär sen klassificerades genom att även beakta uppströms och nedströms delar av vattendraget, bedömdes 28 av dessa ingå i påverkade vattendrag (enligt den klassificering som användes i studien) och det kan därför ha varit motiverat att lämna en kantzon. Exemplet kan tolkas som att karaktären på vattnet som gränsar mot trakten påverkat bedömningen om en kantzon skulle lämnas eller inte.

Det stora antalet diken på skogsmark i Sverige gör det svårt att bedöma ett vattendrags karaktär utifrån hur det ser ut på en viss begränsad sträcka i fält. Men genom att använda befintliga kartunderlag, exempelvis markfuktighetskartor, terrängmodeller och ortofoton, kan man på ett enkelt sätt få en övergripande bild av ett vattendrags karaktär (Figur 1). Det kan ge viktig information då man planerar hänsynsåtgärder för vatten.

Markvattenkarta Kantzoner Bild1.png

Figur 1. Bilden visar en avverkad trakt (streckad vit linje) där sträckan mellan den vita och gula punkten inventerats. Vattensystemet klassificerades som påverkat vattendrag genom att vi bedömde vattendragets karaktär uppströms respektive nedströms den inventerade sträckan. Detta vägdes sedan ihop med bedömningen som gjordes vid fältinventeringen. På ortofotot har markfuktighetskartan lagts på, vilken erhållits från Skogsstyrelsens hemsida (www. skogsstyrelsen.se). ©Lantmäteriet. Omarbetad från Ring m.fl. (2022).

496 provytor inventerades

År 2018 inventerades 174 avverkade trakter med avseende på kantzoner och hur markberedning utförts i närheten av vattendrag och sjöar (Figur 2). Resultaten om markberedning redovisas i Skogforsks rapport Markbered inte för nära ytvatten. Resultaten speglar avverkningssäsongerna 2014/15 och 2015/16. 

Längs en sträcka av strandlinjen (i genomsnitt 123 m) inventerades i medeltal 2,9 provytor per trakt. Provytorna startade vid strandkanten och sträckte sig 30 m upp på land. Avstånden bedömdes okulärt eller stegades upp och angavs i hela meter. Dessutom bedömdes hur stor andel av strandlinjen som hade en trädklädd kantzon och hur den var skiktad. För varje trakt beräknades ett medelvärde för kantzonsbredden, vilka användes i den statistiska analysen.

Sverigekarta Kantzoner.png

Figur 2. Karta över de 174 trakterna som inventerades under 2018.
Omarbetad från Ring m.fl. (2022).

Publicering & Finansiering

Resultaten från denna studie är nyligen publicerade i en artikel i Silva Fennica: A snapshot of forest buffers near streams, ditches, and lakes on forest land in Sweden – lessons learned

Bearbetning och vetenskaplig publicering har finansierats med medel från Skogforsks ramprogram, främst genom Skogforsks bidrag till plattformen Future Forests.

 

 

Nr 93-2022    Publicerad 2022-12-16 12:18
0 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.