https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2022/De_genetiska_egenskaperna_star_sig_over_tid/
Vid trädförädling väljs nästa generation ut då träden är 10–30 år. Frågan är om egenskaper de har i ungdomen håller i sig livet ut?
Genetiska parametrar, såsom ärftlighet och genetiska korrelationer, används regelmässigt vid beräkning av avelsvärden för urval av träd som ska användas i det fortsatta förädlingsarbetet och till nya fröplantager. Genetiska parametrar används även vid beräkning av vilka genetiska vinster förädlingsarbetet ger.
Under åren har ett betydande material samlats in från 10–30-åriga fältförsök som en del av den rutinmässiga skogsträdsförädlingen. En fråga är om man med detta relativt unga fältmaterial, kan förutsäga det förädlade materialets vinster jämfört med oförädlade träd efter en hel omloppstid.
Syftet med denna studie var att undersöka hur ärftligheten och den inbördes rangordningen mellan testade plusträd för egenskaperna överlevnad, höjd och diameter förändrades över tid (upp till halva omloppstiden) i ett antal nordliga plantagetester med tall.
Egenskaperna består
Resultaten från studien varierade mellan analyserade egenskaper. Den skattade ärftligheten för höjdtillväxt ökade med ålder (åtminstone upp till 30 år), vilket överensstämmer med tidigare studier av nordligt tallmaterial. Orsaken till mönstret kan bero på att inledande miljöpåverkan (primärt orsakade av ett kärvt klimat) som påverkar höjdtillväxten i unga år, vanligtvis avtar med tiden för att så småningom stabiliseras. Ärftligheten för stamdiameter varierade mycket och det gick inte att utläsa någon tydlig ålderstrend. För överlevnad var ärftligheten i stort sett oförändrad över år.
Korrelationerna mellan olika mättillfällen för samma egenskap, så kallade ålderskorrelationer, var generellt höga och ökade med stigande åldersspann för alla egenskaper. En hög ålderskorrelation indikerar att egenskapen inte förändras så mycket med stigande ålder och att rangordningen mellan testade plusträd bibehålls över tid. De höga ålderskorrelationerna är ett viktigt resultat och stöder slutsatsen att förädlingseffekten står sig.
Studien pekar alltså på att det inte finns några hinder att genomföra urval till de norrländska förädlingspopulationerna av tall baserat på mätdata från relativt unga, 10-åriga fältförsök. Dock, det kan finnas anledning, på grund av den initialt lägre arvbarheten för höjdtillväxt, att vänta åtminstone till 20 års ålder innan urvalet av plantagekloner till norrländska tallfröplantager görs. Om man trots detta beslutar sig för att utnyttja 10-årsdata vid urvalet, kan ett alternativ vara att öka på klonantalet och därigenom ta höjd för en eventuell framtida genetisk gallring.
Metod
Mellan åren 1970–1978 anlades sju nordliga plantagetestserier med tall baserat på helsyskonmaterial. Serierna är idag 46 till 49 år gamla och utgör ett unikt forskningsmaterial för uppföljning av förädlingseffekternas varaktighet över tid. Sju fältförsök från fyra olika plantagetestserier valdes ut till projektet. Försöken hade mätts två till tre gånger mellan 9–47 års ålder. I projektet analyserades egenskaperna överlevnad, trädhöjd och stamdiameter.
