I en studie från 2008 undersökte Skogforsk hur tätare laserdata (cirka 10 punkter per kvadratmeter) skulle kunna användas i skogsbruket. Tätheten på laserskanningen gjorde att enskilda träd kunde karteras.
Studien gjordes före starten av Lantmäteriets laserskanning som skedde mellan 2009 och 2015. Lantmäteriet använde sig av en punkttäthet på 0,5 punkt per kvadratmeter och resulterade i de skogliga skattningar som används idag.
De främsta nyttor som identifierades i studien 2008 var:
- Optimering av nuvärden i strategisk planering
Laserskattningarna har lägre medelfel än subjektiva metoder. Färre felaktiga beslut motiverar laserdata.
- Försäljning av rotstående skog
Laserskattningarna blir billigare än totalstämpling.
- Trakt- och drivningsplanering
20–30 % effektivare planering på kontoret och mindre tid i fält. Användningsområden: utbytesprognoser, skyddsdikning, förröjning, prioritering av avverkningsmogna bestånd
- Röjningsplanering
Kartering av röjningsbehov och kontrolltaxering efter utförda åtgärder
- Virkesbyten
Lägre transportkostnader vid välbeskrivna bestånd. Byte av rotstående skog.
- Kundnytta framåt i produktionskedjorna
Bättre data bidrar till ökad leveranssäkerhet, bättre beskrivna råvaruegenskaper, bättre styrning. Möjlighet att göra rätt från början och utnyttja effekterna genom alla led har en potential på 10 % ökat förädlingsvärde.
Sedan 2015 har nästan all skog i Sverige beskrivits med hjälp av laserdata och kommit till operativ användning. Det handlar då om en lasertäthet på 0,5 punkt per kvadratmeter och med skogliga skattningar beskrivna med en arealmetod i ett rutnät på 12,5 x 12,5 meter. De främsta nyttorna som identifierats med introduktionen av dessa underlag var:
- Trakt- och drivningsplanering
Detaljerade markmodell, trädhöjdsraster, skogliga skattningar av volym och grundyta samt markfuktighetskarta.
- Gallringsplanering
Detaljerat gallringsbehov baserat på skogliga skattningar av grundyta och trädhöjd tillsammans med beståndsålder från registerdata.
- Vägprojektering
Detaljerad markmodell och markfuktighetskarta.
- Taktisk planering
Underlättas med uppdaterade skogliga data från laserskattningar.
När bedömningen skulle göras om vilka mervärden en tätare laserskanning (5–10 punkter per kvadratmeter) bidrar med jämfört med dagens skanning var nämndes främst inom två områden:
- Trakt- och drivningsplanering
Mer detaljerade underlag för trakt-och drivningsplanering (för att styra fältbesök eller delautomatisera planeringen).
- Utbytesprognoser
Mer detaljerat information om enstaka träd skulle förbättra prognoserna.
De största värdena bedömdes finnas inom skoglig planering och skogsbrukets operationer. Här kan även en ökad automation för avverkning och skogsvård dra nytta av mer detaljerade underlag. Samtidigt är det sannolikt att det sker en detaljerad datainsamling med skogsmaskinerna som används mer lokalt.
I samband med övningarna diskuterades behovet av att reda ut olika genombrottsnivåer för skogstillämpningar, det vill säga vilka förändringar i karterings- eller skattningsnoggrannhet som uppstår vid olika lasertätheter.
En annan reflektion var svårigheten att förutspå vilka produkter som kan komma ur tätare laserdata. Vid studien 2008 identifierades inte möjligheten till detaljerade markfuktighetskartor eller kartering av gallringsbehov vilket givit stora nyttor. Ofta baseras uppfattningar av mervärden utifrån dagens kunskap. Men nya innovationer kommer.
Förstudien under hösten 2020 tog inte hänsyn till kostnader eller omdrevstid. Dessa två faktorer kommer naturligtvis få en avgörande roll. Samtidigt är det viktigt att förstå om de mervärden vi kan få till skogsbruket motiverar extra finansiering för att få en acceptabel omdrevstid.
