Gå till:

Vad ger en tätare laserskanning skogsbruket?

Laserskanningar har förenklat och ökat precisionen i skogsbruket. Kommande skanningar kan ge upphov till nya innovationer inom skoglig planering, skogsbrukets operationer och automation.

Flygburen laserskanning har underlättat mycket för skogsbruket. Tack vare resultat baserade på laserdata har flera användbara produkter kommit till stor nytta. Bland annat används en detaljerad markmodell som stöttar förtolkningen under skoglig planering. Men även operativ användning av markfuktighetskartor samt olika skogliga skattningar har ökat precisionen i skogsbruket. Återkommande nationella täckningar av skogen, omdrev, inleddes 2018 och inom 2–4 år startar ännu ett där detaljeringsgraden ännu inte är bestämd. Under hösten 2020 har Skogforsk genomfört en förstudie för att utröna vilka mervärden som uppstår med en tätare laserskanning.

Det nya omdrev av laserskanningen som startade 2018 har minst 1 punkt per kvadratmeter. Det gör att man ofta träffar varje träd, men inte alltid högst upp och att informationen i täta ungskogar inte blir komplett. Skogliga skattningar utförs med en arealmetod som sammanfattas i rutnät med en kvadrat på 10–15 meter (exempelvis Skogsstyrelsens Skogliga grunddata). En skanning med högre upplösning med potential att täcka hela landet bedöms ha en täthet på 5–10 punkter per kvadratmeter vilket skulle ge mer information om varje träd.

Under hösten 2020 genomförde Skogforsk tillsammans med representanter från skogsbruket en serie workshops. Under dessa identifierades vilka mervärden inom skoglig planering som uppstod med den första nationella laserskanningen. Man bedömde också vilka mervärden som kan tillkomma med en tätare nationell laserskanning än den som finns idag.

Förutom tätheten i laserdata är omdrevstiden central. Skogsbruket ser gärna en omdrevstid på fem år. Om tätare laserdata blir dyrare och finansieringen inte ökar måste den ökade detaljeringsgraden ställas mot längre omdrevstider. 

Läs fördjupning

I en studie från 2008 undersökte Skogforsk hur tätare laserdata (cirka 10 punkter per kvadratmeter) skulle kunna användas i skogsbruket. Tätheten på laserskanningen gjorde att enskilda träd kunde karteras.

Studien gjordes före starten av Lantmäteriets laserskanning som skedde mellan 2009 och 2015. Lantmäteriet använde sig av en punkttäthet på 0,5 punkt per kvadratmeter och resulterade i de skogliga skattningar som används idag.

De främsta nyttor som identifierades i studien 2008 var:

  • Optimering av nuvärden i strategisk planering
    Laserskattningarna har lägre medelfel än subjektiva metoder. Färre felaktiga beslut motiverar laserdata.
  • Försäljning av rotstående skog
    Laserskattningarna blir billigare än totalstämpling.
  • Trakt- och drivningsplanering
    20–30 % effektivare planering på kontoret och mindre tid i fält. Användningsområden: utbytesprognoser, skyddsdikning, förröjning, prioritering av avverkningsmogna bestånd
  • Röjningsplanering
    Kartering av röjningsbehov och kontrolltaxering efter utförda åtgärder
  • Virkesbyten
    Lägre transportkostnader vid välbeskrivna bestånd. Byte av rotstående skog.
  • Kundnytta framåt i produktionskedjorna
    Bättre data bidrar till ökad leveranssäkerhet, bättre beskrivna råvaruegenskaper, bättre styrning. Möjlighet att göra rätt från början och utnyttja effekterna genom alla led har en potential på 10 % ökat förädlingsvärde.

Sedan 2015 har nästan all skog i Sverige beskrivits med hjälp av laserdata och kommit till operativ användning. Det handlar då om en lasertäthet på 0,5 punkt per kvadratmeter och med skogliga skattningar beskrivna med en arealmetod i ett rutnät på 12,5 x 12,5 meter. De främsta nyttorna som identifierats med introduktionen av dessa underlag var:

  • Trakt- och drivningsplanering
    Detaljerade markmodell, trädhöjdsraster, skogliga skattningar av volym och grundyta samt markfuktighetskarta.
  • Gallringsplanering
    Detaljerat gallringsbehov baserat på skogliga skattningar av grundyta och trädhöjd tillsammans med beståndsålder från registerdata.
  • Vägprojektering
    Detaljerad markmodell och markfuktighetskarta.
  • Taktisk planering
    Underlättas med uppdaterade skogliga data från laserskattningar.

När bedömningen skulle göras om vilka mervärden en tätare laserskanning (5–10 punkter per kvadratmeter) bidrar med jämfört med dagens skanning var nämndes främst inom två områden:

  • Trakt- och drivningsplanering
    Mer detaljerade underlag för trakt-och drivningsplanering (för att styra fältbesök eller delautomatisera planeringen).
  • Utbytesprognoser
    Mer detaljerat information om enstaka träd skulle förbättra prognoserna.

De största värdena bedömdes finnas inom skoglig planering och skogsbrukets operationer. Här kan även en ökad automation för avverkning och skogsvård dra nytta av mer detaljerade underlag. Samtidigt är det sannolikt att det sker en detaljerad datainsamling med skogsmaskinerna som används mer lokalt.

I samband med övningarna diskuterades behovet av att reda ut olika genombrottsnivåer för skogstillämpningar, det vill säga vilka förändringar i karterings- eller skattningsnoggrannhet som uppstår vid olika lasertätheter.

En annan reflektion var svårigheten att förutspå vilka produkter som kan komma ur tätare laserdata. Vid studien 2008 identifierades inte möjligheten till detaljerade markfuktighetskartor eller kartering av gallringsbehov vilket givit stora nyttor. Ofta baseras uppfattningar av mervärden utifrån dagens kunskap. Men nya innovationer kommer.

Förstudien under hösten 2020 tog inte hänsyn till kostnader eller omdrevstid. Dessa två faktorer kommer naturligtvis få en avgörande roll. Samtidigt är det viktigt att förstå om de mervärden vi kan få till skogsbruket motiverar extra finansiering för att få en acceptabel omdrevstid.

Nr 7-2021    Publicerad 2021-02-03 15:18
0 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.