https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2021/utvardering-av-genetik-och-tillvaxt-hos-en-baspopulation-av-graal/
Gråalen är ett relativt outforskat alternativ i skogbruk. Men träslaget visar sig ha goda förutsättningar för att komplettera andra lövträdsarter, även utanför skogsmark.
Gråal är allmänt förekommande i de mellersta och norra delarna av Sverige, men den är trots det ett outforskat odlingsalternativ inom skogsbruket. Samtidigt har den egenskaper som gör den intressant för odling; en snabb tillväxt, förmåga att fixera atmosfäriskt kväve, härdighet och en låg begärlighet hos viltet. Trädslaget har således potential att komplettera övriga snabbväxande lövträdarter, särskilt under hårdare klimatförhållanden.
Genomförandet av studien
Under 2013 påbörjades arbetet med att ta fram en baspopulation, med syfte att utvärdera möjligheten till förädling av gråal och att tjäna som underlag för framtida förädlingsarbete. Fröer samlades in från 182 träd fördelat på 80 bestånd i Sverige. Det svenska materialet kompletterades med fröer från 25 träd fördelat på 21 bestånd i Estland och 15 träd fördelat på 11 bestånd i Lettland. Fröerna odlades till ettåriga täckrotsplantor som sedan planterades ut våren och försommaren 2015. Plantorna randomiserades inom försökslokalerna så att det uppstod en trädvis blandning av plantor med olika ursprung. Försökserien omfattar totalt åtta lokaler (57,7–64,2 °N) med sex försök anlagda på skogsmark och två försök på tidigare jordbruksmark. Mätningar har utförts hösten 2015 och hösten 2019. Försöken analyserades med avseende på heritabiliteter och genetiska korrelationer mellan egenskaper som trädhöjd, trädform samt vår- och höstfenologi. Höjdmätningar utfördes på samtliga träd 2015 och 2019. Trädformen bedömdes okulärt för alla träd 2019 i klasser inom spannet genomgående huvudstam till buskighet. Vårfenologin bedömdes i två försök och höstfenologin i ett försök. Vårfenologin klassificerades med utgångspunkt från tidpunkten för bladens utveckling medan höstfenologin baserades på tidpunkten för bladfallet.
God potential för gråalen genom fortsatt förädling
Herabiliteterna, det vill säga andelen av variationen för studerade trädegenskaper som kan förklaras av genetiska skillnader, var genomgående höga och ger underlag för goda effekter av genetiskt urval. Det finns därmed god potential att ta fram ett odlingsmaterial med god tillväxt genom vidare förädlingsarbete. Dessutom var korrelationen mellan höjd och formklass gynnsam vilket betyder att urval för tillväxt kan göras med samtidigt förbättrad formklass. De genetiska korrelationerna för höjd mellan försök visade på en tydlig skillnad mellan norr och söder. Familjer som växte bra i norr växte sämre i söder och vice versa. Resultatet tyder på att man bör välja material ur försök som är lokaliserade till det område som är aktuellt för odling. De fenologiska måtten gav inget tydligt svar på ett eventuellt samband mellan vår-/höstfenologi och tillväxt. Materialet i denna studie var begränsat och mer data måste till för att få grepp om fenologins roll.
Hög överlevnad och låg begärlighet hos vilt
Överlevnaden i försöken var i genomsnitt 95 procent hösten 2015 och 83 procent hösten 2019. En relativt hög överlevnad och få registrerade betesskador ger stöd åt antagandet att gråal kan odlas utan hägn. Beståndsutvecklingen har hittills varit snabbast inom försökslokalerna på tidigare jordbruksmark. Det tyder på att gråalen har potential som ett snabbväxande trädslag på bördigare marker och inte enbart ett alternativ för skogsmark.
