Gå till:

Granens försvar efter torka

I försöket inympades barkborreburen blånadssvamp i tre punkter på varje träd. Efter en månad skalades barken av och svampens tillväxt mättes och trädets försvarsförmåga kunde uppskattas.
Den torra sommaren 2018 triggade ett barkborreutbrott av aldrig tidigare skådat slag, som hitintills lett till att mer än 17 miljoner m3 gran har dött i Sverige (2020).

Granbarkborren förökar sig i äldre träd. Angrepp på levande granar brukar föregås av god tillgång på stormfällda träd, men även kraftig torkstress kan sätta ner trädens försvar. Ett resultat från 2019 visar att granens försvar börjar att försämras när nederbörden understiger 100 mm under de senaste 2 månaderna.

Det varma och torra vädret 2018 gjorde träden försvagade, samtidigt som värmen ledde till en andra generation av granbarkborrar under sommaren. En andra generation är ovanligt i Sverige eftersom det vanligtvis är för kallt för att den första generationen ska hinna utvecklas och reproducera sig samma år. Pågående klimatförändring medför dock att den här typen av händelseförlopp kan bli vanligare. En viktig fråga är därför om det går att anpassa skogsbruket genom val av skogsodlingsmaterial som kan minska risken för skador.

Torkan gav goda möjligheter för kartläggning

Sommaren 2018 gav oss en unik möjlighet att kartlägga kvardröjande effekter av torka på granens försvar utan att genomföra kostsamma torkexperiment. Syftet med studien var att kvantifiera säsongsvariationer och potentiella eftersläpningseffekter i granens försvarsförmåga året efter en svår torka. Inympning med en barkborreburen blånadssvamp, vilket vi upprepade fyra gånger med en månads intervall mellan maj och augusti 2019, utfördes på tre fältlokaler med granprovenienser av svenskt och östeuropeiskt ursprung som representerade tidig respektive sen knoppsättning.

Stärkt försvarsrespons efter inympning

Studien visade att nekrosstorleken (svampens tillväxt) inte skilde sig mellan provenienserna och alla träd lyckades begränsa svampinfektionen. Det var vissa säsongsmässiga skillnader i nekrosstorlek, där lokalerna Skärsnäs (Blekinge) och Norberg (Västmanland) hade betydligt större nekroser i juni än i maj, och platsen Lugnet (Uppland) hade stora nekroser även i maj. Nekroserna var i allmänhet mindre i juli och augusti än i juni.

Som en del av studien mättes också mängden traumatiska kådkanaler i splintveden, för att kvantifiera en ytterligare aspekt av trädförsvaret. Området med kådkanaler som producerades i maj och juni var större än i juli och augusti. Det här resultatet tyder på ett positivt samband mellan nekrosstorlek och mängden kådkanaler, vilket visar på en starkare försvarsrespons efter inympningen. De östeuropeiska provenienserna hade fler kådkanaler än de svenska provenienserna.

Resultaten från dessa fältmätningar möjliggör dessutom modellbaserade framtidsprojektioner, vilka är relevanta för fortsatt förädling och vid val av plantor i samband med beståndsföryngring. Med fortsatta försök under sommaren 2021 hoppas vi få tydligare resultat av hur granens försvar samverkar med beståndsfaktorer och väder.

Nr 75-2021    Publicerad 2021-08-16 08:44
Förädling & plantor
Skogsskador
Insektsskador
0 Kommentarer
Läs mer
Författare

Malin Elfstrand

Sveriges lantbruksuniversitet

Paal Krokene

Norsk institutt for bioøkonomi

Anna Maria Jönsson

Lunds universitet, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.