Gå till:

Förbättrad styrning av gallringsarbetet för ökad tillväxt i yngre och medelålders skog

Bild från programmet hprGallring
Hur kan gallringsingrepp följas upp löpande? Skogforsk har arbetat med utvecklandet av verktyg som gör att automatiserad gallringsuppföljning blir robustare.

I en stor del av dagens gallringar är uttagen så höga att tätheten i de kvarvarande bestånden hamnar under rekommenderade lägstanivåer. Det visar studier och företagsvisa uppföljningar. Hårda gallringar medför tillväxtförluster och ökar risken för vindskador, speciellt om de utförs sent under omloppstiden. Att utveckla verktyg som på olika nivåer, från maskin- till företagsnivå, möjliggör löpande uppföljning av gallringsingreppen är viktigt för att förbättra styrningen av gallringsarbetet, men också för att minimera tillväxtförluster och risken för vindskador. Denna studie kretsade kring utveckling av sådana verktyg och var uppbyggd av tre separata delstudier.

Automatiserad gallringsuppföljning har utvecklats i samklang med svenskt skogsbruk och det har på kort tid blivit den dominerande metoden för gallringsuppföljning i Sverige. Resultat från tidigare utvärdering, tillsammans med erfarenheter från omfattande praktisk användning, visar att metodiken fungerar väl för ”normal” produktionsskog. Men den kan ge avvikelse i bestånd med extrema gallringsingrepp och ovanliga beståndsförutsättningar. Exempel på sådana fall kan vara ingrepp som kraftigt förändrar trädslagssammansättningen eller bestånd med mycket låg/hög gallringsstyrka.

Genomförandet av studien

I den första delstudien togs en ny modell fram för skattning av gallringsstyrka, gallringskvot och beståndsvariabler efter gallring. Centralt för den nya modellen var att utnyttja information om stickvägsträden som ett stickprov av beståndets utseende före gallring. För utveckling och utvärdering av den nya modellen användes data från 50 manuellt referensmätta provytor med rikstäckande spridning. I materialet fanns ett stort antal lövdominerande provytor samt provytor med extrema gallringsingrepp och ovanliga beståndsförutsättningar.

I den andra delstudien utvecklades en ny modell för att generera en karta över stickvägsnätet och skatta andelen stickvägsarea av den totala arean för objektet. Vid beräkningarna utnyttjades positionsinformation registrerad i skördarnas produktionsfiler. För att möjliggöra identifiering av partier där skördaren avverkat från skogsbilväg hämtades information om bilvägsnätet från den nationella vägdatabasen, NVDB. Utvärdering av den nya modellen skedde på nio objekt för vilka noggrann inmätning av stickvägsnätet skett med en handburen GNSS-mottagare.

De utvecklade modellerna för skattning av beståndsvariabler implementerades i programvaran hprGallring, det vill säga den programvara som tagits fram för användning av automatiserad gallringsuppföljning i gallringsskördare. Detta inkluderade implementering av gallringsmallar i programmet, vilket innebar att förarna löpande kunde följa den beräknade kvarvarande grundytan efter gallring i förhållande till gallringsmallens rekommendation. I den tredje delstudien installerades programvaran hos sju skördarlag som gallrade åt Södra. Skördarlagen följdes löpande och i slutet av studietiden intervjuades förarna för att undersöka hur de upplevt och arbetat med programmet samt huruvida användande av programmet påverkat hur de gallrade.

Resultat från studien – robustare gallringsuppföljning

Resultaten visade att den nya modellen som utnyttjar information om stickvägsträden kan skatta gallringsstyrka och centrala nyckeltal som grundyta och volym efter gallring med försumbar systematisk avvikelse och en lägre spridning än den tidigare använda modellen. De visade också att trädslagsfördelningen efter gallring kan skattas korrekt även för bestånd där trädslagsfördelningen ändrats kraftigt vid gallringsingreppet.

Stickvägsandel skattad med den nya modellen hade ett mycket starkt samband med referensmätt stickvägsandel (R2=0,86). Sambandet indikerade att skattningarna kan förväntas ligga inom +/- en procentenhet från det sanna värdet i flertalet fall. Vidare skattades stickvägsandelen korrekt även för objekt där skördaren till stor del gallrat från bilväg, vilket inte var fallet med den tidigare använda modellen.

Intervjuer med skördarförare som installerat hprGallring visade att sju av åtta förare använt programmet aktivt. Det vanligaste nyckeltalet som följdes var hur grundytan låg till jämfört med gallringsmallens rekommendation. Förarna ansåg generellt att färgsättningen i gallringsmallarna överensstämde med deras uppfattning om hur man bör gallra. Undantaget utgjordes av tidiga gallringar och av oskötta bestånd. I dessa fall hamnade man mycket ofta inom det röda intervallet (för högt uttag). Två förare angav att användande av hprGallring inte påverkat deras sätt att gallra, medan en förare angav det motsatta. Övriga förare ansåg frågan svår att besvara och svarade ”nja”.

Sammanfattningsvis har studien inneburit att metodiken som används i automatiserad gallringsuppföljning blivit robustare och därmed ännu mera lämpad att hantera hela den variation i gallringsingrepp och beståndsförutsättningar som förekommer i svenskt skogsbruk.

Nr 67-2021    Publicerad 2021-06-24 15:50
Skogsskötsel
Gallring
Teknik & maskinarbete
0 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.