https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2021/Kostnadsbesparingar-med-74-tonsfordon/
En 50-procentig användning av 74-tonsfordon kan ge årliga besparingar på 125 miljoner tack vare mindre vägslitage, utsläpp, olyckor och buller. Det antyder en nyttokostnadsanalys från Skogforsk.
Under de senaste åren har Trafikverket successivt uppgraderat vägar tillhörande bärighetsklass 1 (BK1) till BK4 och därmed ökat den tillåtna maximala bruttovikten från 64 till 74 ton. I den här rapporten redovisas resultatet av en nyttokostnadsanalys av detta införande – med fokus på skogsbrukets transporter.
En nytta är i det här fallet en kostnadsbesparing som uppstår vid ökat nyttjande av 74-tonsfordon och därmed minskat nyttjande av 64-tonsfordon, medan en kostnad förknippas med en investeringsåtgärd som utökningen av BK4 kräver. Då underlag för investeringskostnader inte funnits tillgängliga, kan dock inte det samhällsekonomiska nettot redovisas. Istället redovisas summan av kostnadsbesparingar, vilket kan ses som en övre gräns för vad de nödvändiga investeringarna får kosta för att införandet av BK4 ska vara samhällsekonomiskt lönsamt.
Centralt i analysen är trafikarbetet och dess fördelning på de olika fordonskombinationerna. Generellt gäller att vid utökad BK4 och ökat nyttjande av 74-tonsfordon minskar trafikarbetet totalt sett, eftersom delar av transportarbetet överflyttas till fordon med högre lastkapacitet. Detta får som följd att kostnaderna för de externa effekterna, här vägslitage, utsläpp av koldioxid, olyckor, emissioner och buller, minskar. Marginalkostnader för de externa effekterna har hämtats från VTI och ASEK 7.0, och har därefter anpassats till skogsbrukets transporter och användning av tunga fordon genom nyckeltal hämtade ur Skogforsks rapporter och pågående studier.
Resultatet av analysen antyder att årliga besparingar om 125 miljoner kronor kan uppnås vid 50-procentig användning av 74-tonsfordon (andel av transportarbetet). Detta bör dock tolkas med försiktighet, då såväl marginalkostnader som nyckeltal för skogsbrukets användning av de tunga fordonen innehåller osäkerheter med relativt stor påverkan på resultatet. Känslighetsanalys med avseende på dessa osäkerheter har dock inte inkluderats i denna rapport. I takt med att mer blir känt om 64- och 74-tonsfordonen genom empiriska studier kan nyttokostnadsanalysen förbättras, och den metod som presenteras i denna rapport kan då utgöra ett underlag.
