Gå till:

Markbered inte för nära ytvatten

Foto: Sverker Johansson/BITZER
För att förbättra hänsynen till ytvatten vid markberedning rekommenderas i en studie att lämna minst tio meter utan markberedning intill sjöar och vattendrag och fem meter mot kantzoner.

Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 1041-2020.

Maskinell markberedning görs för att förbättra förutsättningarna för föryngring av skogsmark. Åtgärden genomförs på betydande arealer i Sverige. Markberedningen kan påverka vattendrag och sjöar negativt om den utförs så att transporten av eroderad jord, näring och metaller ökar eller funktionen hos lämnade kantzoner försämras.

Inventering av 174 hyggen

År 2018 inventerades 174 avverkade och markberedda trakter i tre regioner i Sverige för att se hur markberedningen utförts intill vattendrag, sjöar och diken. Harvning hade utförts på 49 procent av trakterna, huvudsakligen med en dragande basmaskin, och högläggning på 46 procent, hälften av trakterna med dragande basmaskin och hälften med grävmaskin. Totalt för alla trakterna hade grävmaskin använts på 24 procent av trakterna och dragande basmaskin på 72 procent. Då en kantzon lämnats utmed vattnet utgjorde den gräns för markberedningen. Medelavståndet från markberedd mark till strandkant var högst för sjöar och lägst för dikessystem (Figur 1). Då markberedningen gjorts med en dragande basmaskin tenderade medelavståndet till vatten att vara längre än då grävmaskin använts (Figur 2).

Figur8.png

Figur 1. Medelavstånd från markberedd mark till strandkant för olika typer av vattenförekomster samt totalt för alla. Felstaplarna visar medelfelet och siffrorna nederst i staplarna antalet trakter i gruppen.

 

Figur10.png

Figur 2. Medelavstånd från markberedd mark till strandkant för dragande basmaskin respektive grävmaskin för olika typer av vattenförekomster samt totalt för alla. Felstaplarna visar medelfelet och siffrorna nederst i staplarna antalet trakter i gruppen.

21,5 km strand inventerades

Inventeringen av trakterna utfördes i en 30 m bred zon intill ytvatten. Trakterna valdes ut från Skogsstyrelsens digitala kartdata över ”anmälda avverkningar” för avverkningssäsongerna 2014/2015 och 2015/2016 i tre regioner från södra till norra Sverige. Förutom att trakterna skulle vara avverkade och markberedda skulle det också finnas en vattenförekomst med en strandlängd längre än 30 m. Totalt besöktes 340 trakter. Trettio procent av dessa trakter var inte markberedda. De trakter som uppfyllde urvalskriterierna inventerades på två till fem provytor som lades ut intill vattnet. Avstånden bedömdes okulärt eller stegades upp.

Strandlängden som inventerades var totalt 21,5 km varav 15 km var intill naturliga och påverkade vattendrag, 4,7 km längs dikessystem och 1,7 km längs sjöar. Ungefär hälften av den inventerade strandlängden var i norra Sverige och resterande i södra delen av landet. Vattenfårans bredd var mindre än sju meter (med ett undantag) för de inventerade vattendragen och dikena. Cirka 70 procent av de inventerade vattendragen och dikena hade en bredd på 1–2 m. De riktigt små vattendragen är sannolikt dåligt representerade i denna studie, på grund av att en stor andel av dessa saknas på kartunderlaget som använts i studien.

För att inkludera en större del av vattensystemet som trakten låg vid än bara den inventerade sträckan användes även kartor för att klassificera typ av vattenförekomst. Fyra klasser användes: ”sjö”, ”naturligt vattendrag”, ”påverkat vattendrag” och ”dikessystem”. Metoden för klassificering beskrivs utförligt i rapporten.

Rekommenderade skyddsavstånd

För att förbättra hänsynen till ytvatten vid maskinell markberedning är rekommendationen från studien att genomgående lämna minst tio meter utan markberedning längs vattendrag och sjöar. Detta skyddsavstånd kan även behövas längs diken på erosionskänslig mark. Mot kantzoner föreslås att fem meter lämnas utan markberedning, räknat från trädens stam, för att bibehålla kantzonens stabilitet.

Resultaten har tagits fram inom projektet ”Skonsam markberedning och föryngring" som finansierats av Landsbygdsprogrammet 2014–2020 (journalnummer 2017-1895).

Läs rapporten i sin helhet nedan.

 

EU-logo-jordbruksfonden-farg.jpg

Nr 15-2020    Publicerad 2020-03-13 07:00
Skogsskötsel
Markberedning
Hänsyn
Mark & vatten
2 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (2)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.
Göran Rönning, Skoglig debattör  2 månader sedan
Löjligt och tramsigt. Rekommendation , förslag , så här kan ni göra, Vilket skitsnack. Att rekommendera något är ju bara ett tandlöst förslag som inte leder ett dugg till förbättring i det praktiska skogsbrukandet.... Ni har haft 50 år på er att komma till rätta med dessa makabra körskador.... Men ni har totalt misslyckats.... Inte undra på att skogsnäringen har så lågt förtroende hos folket/allmänheten.. Gör om, gör rätt - gör nått annat.
Eva Ring, Skogforsk  2 månader sedan
Svar till Göran Rönning: Utifrån resultaten från studien har ett par generella rekommendationer getts för att undvika oönskade effekter på ytvatten. Skogforsk är ingen myndighet utan ett forskningsinstitut som kan ge rekommendationer.