Gå till:

Varför utförs inte den naturvårdande skötseln?

Motiven för NS-åtgärder behöver tydliggöras och stärkas är en av slutsatserna i studien.
Foto: Sven Tegelmo, Skogforsk
Naturvårdande skötsel utförs inte i önskad omfattning. Rädsla för kritik och osäkerhet gällande kostnader är exempel på anledningar till att det inte blir gjort, visar en intervjustudie.

I syfte att kartlägga anledningarna till varför naturvårdande skötsel (NS) uteblir har en intervjustudie genomförts. Studien omfattar intervjuer med 27 personer verksamma i svenskt skogsbruk som har erfarenhet av att utföra NS-åtgärder. Frågorna i intervjuerna har kretsat kring vad som hindrar dem från att faktiskt utföra åtgärderna.

De preliminära resultaten visar att det finns många hinder och lite motivation för att utföra NS-åtgärder. Svaren från de intervjuade har grupperats i följande fyra teman där det för varje tema finns såväl hinder som motiv för NS-åtgärder:

  • De yttre förutsättningarna är ett hinder eftersom summan av alla begränsningar gör att åtgärder i princip bara kan utföras under kortare delar av året.
  • Det personliga engagemanget motiverar personer som redan tidigare har ett engagemang. Men konflikten med andra mål gör att de som inte har mycket erfarenhet av NS-åtgärder avstår.
  • Osäkerhet gällande kostnader och intäkter hindrar NS-åtgärder. Även om många vet att det oftast inte är kostsamt betraktas risken för en dyr åtgärd som ett hinder.
  • Upplevd eller befarad kritik som kan komma från såväl externa som interna aktörer. Avsaknaden av metoder och rutiner för att utvärdera en åtgärd gör det svårt att bemöta kritik. Följden blir att den som vill undvika kritik gör enklast i att avstå eftersom den som inget gjort sällan kan anklagas för att ha gjort det fel.
Läs fördjupning

Certifierade skogsägare har åtagit sig att avsätta minst 5 procent av den produktiva skogsmarksarealen i frivilliga avsättningar. Det motsvarar de områden som i skogsbruksplaner har målklass Naturvård Orörd (NO) och Naturvård Skötsel (NS). Det finns stora skillnader mellan dessa olika områden men gemensamt är att det på områden med målklass NS finns ett identifierat behov av återkommande skötsel för att skapa, bevara eller upprätthålla värden.

I dagsläget är 63 procent av den svenska skogsmarken FSC- och/eller PEFC-certifierad och i Sverige finns i storleksordningen 500 000 hektar med målklass NS. Det finns inga nationella data på hur dessa områden sköts, det enda som finns är indikationer på att åtgärder inte utförs i den omfattning som behövs. Konsekvensen blir därmed att de värden som föranlett målklassningen kan gå förlorade.

Begränsat tidsfönster

Först och främst är tidsfönstret då mekaniserade NS-åtgärder kan utföras begränsat. Till att börja med ska körskador undvikas till varje pris vilket medför att även små mängder nederbörd kan göra att åtgärden får avbrytas. Utöver det kan snö utgöra ett hinder då det försämrar möjligheten att bedöma markförhållanden samt avgöra om marken är frusen. Det senare varierar mellan olika delar av landet där man framförallt i södra Sverige är mindre benägna att utföra åtgärder under vintermånaderna, på grund av sämre förutsättningar att hitta perioder med frusen mark.

Lägg därtill sommarsemestrar och att certifieringsstandarder begränsar avverkningar under fåglarnas häckningsperiod så återstår för mekaniserade NS-åtgärder att utföras under sensommaren. Det sammanfaller med en period med stora krav på leveranser till industrin, och från NS-åtgärder förväntas varken en hög produktionstakt eller några stora virkesmängder.

Personligt engagemang

Det personliga engagemanget är viktigt. Alla maskinförare och tjänstemän som arbetar med NS-åtgärder ska ta hänsyn till och sträva efter att nå många, och ibland motstridiga, mål. Följaktligen prioriterar personer med ett stort engagemang för naturvårdande skötsel NS-åtgärder medan andra inte gör det. De som prioriterar NS-åtgärder upplever att de får svårare att nå andra mål. Det gäller både  tjänstemän och  maskinförare. Hos de intervjuade som hade NS-mål uppsatta på individnivå var motiven för att nå dem inte lika starka eller tydliga som för andra mål.

Osäkerhet om kostnaderna

Kostnaderna för NS-åtgärderna, eller snarare osäkerheten gällande vilka kostnader som kan förväntas, upplevs som ett hinder. De flesta som intervjuades hade egna erfarenheter av att det var lönsamt att utföra NS-åtgärder men att det upplevdes svårt att förutsäga kostnader och intäkter vilket minskade motivationen att utföra åtgärderna.

Kritik

Under temat ”kritik” var det många gånger inte egna erfarenheter av kritik utan befarad kritik hade minst lika stor effekt. Att certifierade företag inte når sina åtaganden för NS-åtgärder föranleder kritik vid granskning från certifieringsorganisationerna. De personer i företagen som inte når sina mål gällande NS-åtgärder riskerar kritik internt. De som når NS-mål riskerar också kritik på grund av att åtgärderna påverkar måluppfyllnaden för andra mål. Dessvärre var det flera källor till kritik ’utifrån’ som hade en hindrande effekt på NS-åtgärder. Denna  kan komma från såväl markägare som från interna företagsfunktioner och samhället i allmänhet.

När kritik väl uttryckts är det svårt att bemöta den eftersom det inte finns något standardiserat sätt att utvärdera kvalitet eller måluppfyllelsen av NS-åtgärder. Dessutom är det ofta så att de positiva effekterna av en åtgärd dröjer längre än den tid det tar för kritiker att uttala sig. Eftersom det sällan finns ett universellt ’rätt’ sätt att utföra NS-åtgärder går det inte heller att säga att den utförda åtgärden blev ’rätt’ och att kritiker har ’fel’. Det enklaste sättet för den enskilda tjänstemannen att undgå denna ’externa’ kritik är, tyvärr, ofta att inte utföra NS-åtgärder, eftersom det oftast är i samband med en utförd åtgärd som kritiken kommer.

Slutsats

Slutsatsen blir att det finns få motiv, förutom det naturvårdande, och många hinder för att utföra NS-åtgärder. Utifrån svaren från de intervjuade har följande rekommendationer tagits fram i syfte att öka mängden NS-åtgärder som utförs:

  • Tydliggöra och stärka motiven för att utföra NS-åtgärder.
  • Avsätta tid för mekaniserade NS-åtgärder under sensommaren och ta höjd för de effekter detta kan ha på virkesflödena i stort.
  • Hantera kostnader för dyra åtgärder centralt för att inte belasta en lokal budget. Det kräver en central, inte nödvändigtvis stor, budget för NS-åtgärder.
  • Låt de som har intresse och kunskap om NS-åtgärder dela med sig av sina erfarenheter och sitt engagemang.
Nr 68-2019    Publicerad 2019-10-24 10:43
Skogsskötsel
Röjning
Teknik & maskinarbete
Drivningsplanering
Hänsyn
Naturhänsyn
0 Kommentarer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.