Gå till:

Vildbin gynnas av skogsbrukets naturhänsyn

Rallarbiet trivs där det finns rallarros.
Foto: Sven Tegelmo, Skogforsk
När skogsbruket lämnar stående döda träd och högstubbar vid avverkning hjälper det många pollinerande vildbin att hitta boplatser i ungskogen. De får också hjälp av skogsbilvägarnas blomrika kanter.

Artikeln är en sammanfattning av en vetenskaplig artikel publicerad i Forest Ecology and Management.

På soliga och blomrika ställen i det svenska skogslandskapet lever ett hundratal arter av vildbin. Många bor i död ved, ofta i hål gjorda av skalbaggar, och utför en viktig ekosystemtjänst genom att pollinera växter som blåbär, lingon och hallon.

När den äldre skogen avverkas och ersätts med unga träd är det viktigt att skapa flera meter höga stubbar (”högstubbar”) och låta stående döda träd får stå kvar. Det är avgörande för vissa vildbin, som annars får svårt att hitta boplatser i en ung skog. En annan viktig slutsats från studien är att blomrika kanter längs skogsbilvägarna också gynnar skogslevande vildbin.

Mat och boende viktigt

I en tidigare Skogforsk-studie såg vi att många vedlevande gaddsteklar (bl.a. vildbin) inte bodde i ”vanliga” stubbar efter avverkningar och inte heller i död ved som låg på marken. Deras bon hittades bara i högstubbar och döda träd.

I vårt fortsatta arbete har vi sett att få lämpliga boplatser kan begränsa antalet bin i ett ungskogsbestånd. Om skogsbruket lämnat få högstubbar eller döda träd vid avverkningen har bina helt enkelt färre platser att bo på.  

Förutom boplatser måste bin förstås också ha mat – främst nektar och pollen som de hittar i blommor. Vi hittade fler bin i ungskogar som låg bredvid blomrika vägkanter. Orsaken är troligen att det längs vägkanterna finns täta bestånd av blommor som man sällan hittar inne i skogen, t.ex. prästkrage, blåklocka, gullris och klöver.

Läs fördjupning

Studerade ungskogarna

stubbkoll.jpg

I ungskogarna inventerades både boplatser och blommor.

Studien gjordes i södra Dalarna i närheten av Grangärde på skogsföretaget Bergviks marker. Fokus låg på två biarter som bor i hål i solexponerad död ved. Vi fångade vildbin i fällor i 15 ungskogsbestånd från slutet på maj till mitten på augusti. I ungskogarna gjorde vi noggranna inventeringar av binas födoresurs (blommor) och boplatser (hål i död ved).
Blommorna inventerades både i ungskogarna och längs alla vägkanter som låg närmare än 300 meter från fällorna (alla ungskogar hade minst en intilliggande skogsbilväg). Vi utvärderade sedan vad som mest påverkade antalet fångade bin. Det visade sig vara antalet boplatser och tillgången till blommor längs vägkanterna.

Viktigt skydda pollinerande bin

Det är viktigt att vetenskapligt bevisa att naturvårdsåtgärder i skogsbruket gör nytta för de djur och växter som lever i skogen. Vildbin utför en viktig ekosystemtjänst genom att pollinera fruktbildande växter som blåbär, lingon och hallon.

trypoxylon.jpg

Vedlevande gaddsteklar gynnas när skogsbruket lämnar kvar död, stående ved. Här en rovstekel som heter Trypoxylon.

Det här är ett exempel på hur naturvårdsåtgärder kan gynna vildbin. Ovanstående resultat gällde en av två undersökta arter – ringcitronbiet. Den andra arten som studerades var rallarbiet, som samlar pollen från endast en blomma (mjölkört eller rallarros, som den också kallas). Den bor i hål i många typer av död ved som ”vanliga” avverkningsstubbar, död ved som ligger på marken, högstubbar och döda träd.

lågstubbkoll.jpg

Rallarbiet kan även bo i avverkningsstubbar och liggande död ved. Den begränsas därför sällan av tillgången till boplatser.

Rallarbiet har därför ofta 10 gånger fler potentiella boplatser än ringcitronbiet i ett ungskogsbestånd, och begränsas inte av boplatserna utan enbart av tillgången på mjölkört. Naturvårdsbränning är därför förmodligen också en åtgärd som gynnar rallarbiet, då det brukar skapa ett hav av mjölkört.

Bra kombination

De flesta av Sveriges skogslevande bi-arterna samlar dock pollen från flera växter och vi tror att många av dem kan gynnas av kombinationen blomrika vägkanter och stående död ved.

 

Nr 1-2019    Publicerad 2019-01-07 07:00
Skogsskötsel
Slutavverkning
Hänsyn
Naturhänsyn
0 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.