Gå till:

Kunskap om plantor har blivit digital

100 Plantnytt och 61 Plantaktuellt har kommit ut.
Foto: Mats Hannerz
Serierna Plantnytt och Plantaktuellt förde ut forskningens resultat om plantodling under perioden 1980–2012. Nu finns alla artiklar i digital form.

Under 1980-talet var forskningen om skogsplantor intensiv i Sverige. Plantskolorna var redan igång med en snabb omställning mot rationella odlingssystem med täckrotsplantor, växthus och styrning av odlingsmiljön. Många av förändringarna kunde införas efter stödjande forskning, i andra fall provade praktiken nya tekniker som forskningen fick utvärdera. SLU:s avdelning för skogsförnyelse i Garpenberg var från slutet av 1970-talet ett centrum i denna forskning, men plantforskning pågick också hos många andra aktörer, till exempel Forskningsstiftelsen Skogsarbeten och Institutet för skogsförbättring, föregångarna till Skogforsk.

Plantnytt blev Plantaktuellt

Med början år 1980 gavs korta forskningssammanfattningar ut i serien Plantnytt, med SLU som huvudman. Dessa beskrev i populär form nya resultat och idéer för plantodling, och Plantnytt blev ett välkänt varumärke på plantskolorna och bland forskare. Totalt kom 100 Plantnytt ut fram till 1996, då serien lades ned i samband med att SLU lämnade Garpenberg och plantforskningen togs över av Högskolan Dalarna. Plantnytt ersattes år 1997 av en ny serie, Plantaktuellt, med Högskolan Dalarna som utgivare. År 2000 påbörjades ett samarbete med Skogforsk, och Plantaktuellt fick då formen av en tidning med en blandning av forskningsartiklar och nyheter om plantodling, skogsvård och förädling. Plantaktuellt kom ut med fyra nummer om året till och med 2012, då tidskriften upphörde i samband med att Skogforsk övergick till att publicera en större del av forskningsresultaten genom webben.

Drygt 160 nummer

De totalt 100 numren av Plantnytt och 61 numren av Plantaktuellt är en rik källa till kunskap om plantor. Många av de resultat som togs fram i Garpenberg, Sävar, Uppsala, Ekebo och på andra platser äger fortfarande giltighet, och är en värdefull grund för dagens och morgondagens forskning. Tidigare nummer tecknar en bild av hur olika problem med rotsystemens utformning, näringsutnyttjande, invintring och lagring, skadegörare, sjukdomar och föryngringens anpassning till ståndorten har tacklats och bemästrats.

Blev tidskrift

När Plantaktuellt stöptes om till tidskrift fick också praktik och internationell forskning en informationsplattform. I tidskriften hittas ”hemma-hos”-reportage från plantskolor, fröstationer och forskningsorganisationer, och vetenskapliga resultat från den internationella litteraturen sammanfattas när de har relevans även för svensk plantodling och föryngring. Mellan 2007 och 2011 innehöll Plantaktuellt också en serie ”läroboksartiklar” riktade till plantodlare. Den så kallade Plantskolan kom ut med 16 lektioner och täckte allt från de biologiska grunderna för plantodling till hantering av plantorna på hygget.

På Kunskapsbanken

Samtliga nummer av Plantnytt och Plantaktuellt finns nu tillgängliga som kunskapsartiklar på Skogforsks hemsida. Kortare sammanfattningar leder vidare till varje enskilt nummer i pdf-format. Arbetet har utförts av två av redaktörerna för Plantnytt och Plantaktuellt, Anders Lindström vid Högskolan Dalarna och Mats Hannerz, tidigare på Skogforsk. Digitaliseringen och inläggningen i Skogforsks Kunskapsbank har möjliggjorts genom ett stöd från PLSG – Plantsamverkansgruppen. PLSG arbetar för att fånga upp och tillgodose behov av forskning och forskningskompetens inom området från frö till återväxttaxering. Gruppen består av representanter från forskningsinstitutioner och skogsbranschen. Läs mer om PLSG här

 

Läs fördjupning

Register över Plantnytt 1980-1996

1980:1. A. Mattsson. Riktig lagring i plantskolan ger bättre plantor.

1980:2. H. Hultén. TS-halt ett mått på invintring.

1980:3. M. Lindell. Ledningstal och pH – hjälpmedel i plantproduktionen.

1980:4. R. Friberg. ”Tvåårig” tall på en sommar – ett annorlunda sätt att utnyttja daglängdsreglering.

1980:5. A. Persson. Rätt proveniens hos granfröet – nödvändigt för ett gott skogsodlingsresultat.

1980:6. E. & M. Skou. Omskolning av barrotsplantor.

1981:1. B. Jondelius. Skyddsbehandling av plantor med insekticider.

1981:2. A. Mattsson. Värmeväxthus i 80-talets skogsbruk – en fråga om energiutnyttjande.

1981:3. E. Jonsson. Markkartering i skogsplantskolor.

1981:4. L. Lilliehöök. Gödslingsprogram för täckrotsproduktion.

1981:5. A. Lindström. Vinterlagring av plantor på upphöjt underlag – ett biologiskt vågspel?

1981:6. J. Parviainen. Rotbeskärning av barrotsplantor av tall.

1982:1: E. Skou. Sådd på friland.

1982:2. C. Nyström. Biplantor – en fara för stabilitet och rotutveckling?

1982:3. K-A. Högberg & C. Nyström. Ytplantering.

1982:4. K-Å. Jansson. Långnattsbehandling på friland.

1982:5. R. Friberg. Plantsystem 80 – ett nytt plantsystem.

1982:6. J. Twetman. Täckrotsstickling – ett alternativt skogsodlingsmaterial.

1983:1. H. Hultén. Behållarvolym – biologisk betydelse.

1983:2. K. Eliasson. Sortering av barrotsplantor vintertid.

1983:3. C. Nyström. Produktion av täckrotsplantor 1981.

1983:4. C. Nyström. Utvecklingsarbete vid Piparböle plantskola.

1983:5. C. Nyström. Odlingssystem Rockwool.

1983:6. U. Bergsten & M. Simak. Fröförbättring – möjligheter och metoder.

1984:1. H. Hultén. Skogsbrukets plantprojekt.

1984:2. U. Brinnen & C. Nyström. Enkelställning i plantskolan

1984:3. C. Nyström. Biplantor i täckrotsplanteringar.

1984:4. H. Hultén. Koldioxidgödsling i plantskolor.

1984:5. C. Nyström. TTC-metoden – ett sätt att upptäcka rotskador.

1984:6. E. Lidén. Produktionsteknik och arbetsmiljö vid plantproduktion – fallstudie vid Ekbackens skogsplantskola.

1985:1. C. Nyström. Omskolning av täckrotsplantor

1985:2. J. Hagberg. Kemiska bekämpningsmedel i plantskolan – hur farligt är det?

1985:3. H. Hultén. Frögroning och groningsmiljö.

1985:4. U. Bärring. Strandfräne – ett nytt besvärligt plantskoleogräs.

1985:5. P. Willén. Forskning och utveckling inom plantproduktionen.

1985:6. M. Lindell & A. Lindström. Effekter av rotform och rotfördeling hos täckrotsplantor.

1986:1. H. Hultén. Groningskammare.

1986:2. C. Nyström. Plantörens arbetssätt – en nyckelfråga.

1986:3. L. Ackzell. Tillväxtreglering genom näringsstyrning.

1986:4. L. Ekberg, M. Sigvant & U. Sikström. Höstgödsling i täckrotsplantskolor.

1986:5. A. Mattsson. RGC-metoden – ett hjälpmedel för att upptäcka rotskador.

1986:6. E. Troeng. Gödsling i plantskolan och tillväxt i fält.

1987:1. L. Beyer-Ericsson. Skadesvampar i plantskolor – gråmögelsvampen (Botrytis cinerea) och Sirococcus strobilinus.

1987:2. M. Skou. Produktion av ädellövplantor.

1987:3. C. Olsson. Sticklingsförökning av gran – barrotssticklingar.

1987:4. A. Lindström. Plantrötters frostttolerans.

1987:5. E. Troeng. Inverkan av koldioxid, näring och temperatur på knoppbildning hos gran.

1987:6. G. Larsson. Torv som odlingssubstrat.

1988:1. B. Andersson, A. Westman & L. Öhman. Kompletteringsplantor förbättrar plantskolans ekonomi och planteringens effektivitet.

1988:2. C. Bohlin. Vattnet – en viktig produktionsfaktor.

1988:3. H. Hultén. Plantstorlek och föryngringsresultat.

1988:4. Å. Lindelöw. Kvalster och insekter som skadegörare i plantskolor.

1988:5. C. Ericsson & C. Nyström. Rotaktivitet hos våra vanligaste odlingssystem – ett stickprov från svensk plantproduktion.

1988:6. L-O. Sandberg. Växthusbevvattning genom viktavkänning.

1989:1. L. Beyer-Ericsson. Rotdöd i skogsplantskolor.

1989:2. E. Stattin. Odlingspaket för plantskoleföreståndare och odlingsledare.

1989:3. C. Ericsson & C. Nyström. Björkförädling och produktion av björkplantor.

1989:4. A. Lindström & C. Ericsson. Omskolning av täckrotsplantor med frysta substratklumpar.

1989:5. A. Lindström. Isolering med konstsnö ger bättre lagringsklimat.

1989:6. C. Nyström. Svensk plantproduktion 1989.

1990:1. N. Cronberg. Åtgärder för kontroll av lungmossa i plantskolemiljö.

1990:2. C. Nyström. Rotaktivitetens inverkan på planteringsresultatet i fält.

1990:3. L. Håkansson & A. Lindström. Stabilitet i yngre tallplanteringar.

1990:4. C. Nyström. Reglering av vegetation och näring – en väg till bättre föryngringar?

1990:5. B. Långström. Hur påverkas plantors utveckling av olika typer av skador?

1990:6. P. Gemmel & G. Örlander. Dubbelplantan – tall och gran i samma odlingskruka.

1991:1. U. Hallonborg. Den maskinella planteringens utveckling.

1991:2. S. Berg. Stenullsarmering förbättrar substratsammanhållningen hos täckrotsplantor.

1991:3. E. Stattin. Plantor med köldskadade rötter dör i lagret.

1991:4. C. Ericsson & C. Nyström. Reglering av vegetation och näring i samband med plantering.

1991:5. C. Ericsson, C. Nyström & M. Svenningsson. Lagringstidens inverkan på planteringsresultatet.

1991:6. N. Cronberg. Åtgärder för kontroll av lungmossa i plantskolemiljö.

1992:1. L. Hedman & L. Håkansson. Småskalig delmekaniserad skogsplantering.

1992:2. C. Ericsson. Kemiska bekämpningsmedel i skogsplantskolor.

1992:3. C. Ericsson. Gransticklingar – ett alternativ till fröplantor?

1992:4. U. Bergsten & K. Wiklund. Plantbildning efter stress under första groningsveckan.

1992:5. L. Håkansson & A. Lindström. Undvik frostskador – skydda plantorna vid frilandslagring.

1992:6. C. Nyström. Odlingsteknik för täckrotsplantor av björk.

1993:1. G. Egnell. Kvalitetsbedömning av skogsplantor med värmekamera.

1993:2. G. Wallin. Effekter av ozon på granplantor

1993:3. C. Ericsson. Ny skogspolitik – hur påverkar det plantproduktion och etablering av ny skog?

1993:4. C. Ericsson. Plantek – ett nytt system för odling av täckrotsplantor.

1993:5 - 6. C. Nyström. Beskogning av åkermark.

1994:1. C. Nyström. Reglering av vegetation och näring vid åkerplantering.

1994:2. C. Nyström. Lagring inför maskinell plantering

1994:3. C. Nyström. Planteringstidpunktens betydelse.

1994:4. A. Lindström & C. Nyström. Elektrolytisk konduktans – ett sätt att bedöma frystolerans och lagringsbarhet hos skogsplantor.

1994:5. L. Ackzell. Nya regler för handel med frö och plantor.

1994:6. L. Strömberg. Svenska Skogsplantor AB – ett företag med inriktning på framtidens skog.

1995:1. C. Nyström. Planteringsdjupets betydelse.

1995:2. M. Gråberg. Nya regler för sundhetskontroll av skogsplantor samt växtpass.

1995:3. C. Nyström. Svenska skogsplantskolor 1995.

1995:4. C. Nyström. Lagringsbarhet – en jämförelse mellan långnatts- respektive obehandlad tall.

1995:5. L. Håkansson & A. Lindström. Stabilitet i äldre täckrotsplanteringar.

1995:6. A. Lindström & C. Nyström. Rotskador på täckrotsplantor – effekter av långtidsexponering för låga temperaturer

1996:1. S. Jensen. Selektion under plantskoleskedet.

1996:2. A. Mattsson. Spån från sågverksindustrin – ett framtida odlingssubstrat vid produktion av skogsplantor?

1996:3. C. Nyström. Snytbaggen – det största enskilda problemet vid skogsplantering?

1996:4. A. Lindström. Tallföryngringens och trädens kvalitet påverkas av odlingskrukans utformning.

Register över Plantaktuellt 1996-1999

1997:1. A. Lindström & E. Stattin. Plantors lagringsbarhet och hur den kan fastställas.

1998:1. C. Nyström. Plantstorlekens betydelse – en jämförelse mellan Planta 80 och planta 90.

1998:2. L. Håkansson, A. Lindström & G. Rune. Raka stammar behöver inte betyda god virkeskvalitet.

1998:3. C. Nyström. Maskinell plantering.

1998:4. C. Nyström. Vinterlagring.

1999:1. C. Nyström. Betydelse av plantålder och plantstorlek.

1999:2. C. Nyström. Köldhärdighet och lagringsbarhet hos tall- och granplantor.

1999:3. C. Nyström. Plantålder och plantstorlek – nya försöksresultat.

1999:4, B. Gyldberg & A. Lindström. Kan små skogsplantor ge billigare och bättre föryngringar?

Plantaktuellt 2000-2012

Plantaktuellt utkom som tidning med flera olika artiklar under 2000-2012 med totalt 4 nummer per år. Samtliga kan hittas på Kunskapsbanken. Sök "Plantaktuellt".

Nr 81-2019    Publicerad 2019-12-09 07:00
Förädling & plantor
Skogsskötsel
Föryngring
0 Kommentarer
Författare

Mats Hannerz

Silvinformation
 070-528 85 54

Anders Lindström

Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.