https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2019/kartlaggning-av-skogar-i-behov-av-naturvardande-skotsel/
De frivilliga avsättningarna är 1,2 miljoner hektar. På en del av dessa arealer har ett behov av naturvårdande skötsel identifierats. En studie har nu genomförts för att kvantifiera och beskriva dem.
Det här är en sammanfattning av en artikel publicerad i Scandinavian Journal of Forest Research.
Skogsägare certifierade enligt FSC och/eller PEFC åtar sig att tillämpa målklass naturvård orörd (NO) eller naturvård skötsel (NS) på minst fem procent av den produktiva skogsmarken. Skogsstyrelsens senaste undersökning visar på att dessa frivilliga avsättningar är totalt cirka 1,2 miljoner hektar. Statistiken innehåller däremot ingen uppdelning mellan de två målklasserna, trots att de skötselmässigt är väldigt olika.
Ett projekt har därför genomförts i syfte att kartlägga och beskriva NS-arealer i Sverige.
Sex NS-kategorier formulerades med utgångspunkt i det sektorsgemensamma arbete som, under ledning av Skogsstyrelsen, arbetar med att beskriva målbilder för god miljöhänsyn i skogsbruket. En analys gjordes av ett dataset bestående av cirka 130 000 hektar fördelade på cirka 27 000 bestånd. Bestånden var områden där ett antal skogsbolag i dagsläget tillämpar målklass NS.
De sex NS-kategorierna skapades i syfte att beskriva de värden som gjort att dessa områden har givits målklass NS. Kategorierna är; Äldre barrskog, äldre lövskog, tekniska impediment (begränsad tillgänglighet på grund av svår terräng), områden nära vatten, områden med högre grad av formellt skydd och områden nära pågående eller historisk mänsklig aktivitet. Totalt uppfyllde cirka 80 procent av bestånden kriterierna för åtminstone en kategori. I södra Sverige var det vanligt att flera kriterier uppfylldes i varje bestånd. Särskilt vanlig var kombinationen äldre lövskog, närhet till vatten och högre grad av formellt skydd. I norra Sverige var det vanligare att endast kriterierna för en kategori uppfylldes, och detta var då äldre barrskog.
Andel av de analyserade bestånden i varje län som uppfyller kriterierna för respektive NS-kategori.
Det genomförda projektet är ett av de första i en serie av studier på NS-områden i Sverige. Studier kommer att göras av:
- Hur NS-skötsel idag görs
- Tidsåtgång, kostnader och intäkter för NS-åtgärder
- Strategier för tjänstemän i valet av vilka NS-åtgärder som ska genomföras
Det övergripande syftet med dessa projekt är att bidra till att öka omfattning och kvalitet på de NS-åtgärder som genomförs i Sverige.
