https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2017/standardisering-av-skordardatabaserade-beskrivningar-av-uttag-och-kvarvarande-skog-efter-gallring/
Inom det här projektet har Skogforsk utvecklat en modell för att utnyttja standarden Forestand för överföring av gallringssuppföljningsresultat baserat på skördardata direkt in i skogliga register.
Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 929-2017.
Projektet Forestand – skördardata har syftat till att utarbeta en modell för översättning mellan gallringsuppföljningsdata och den skogliga standarden Forestand. Vidare att testa modellen tillsammans med minst ett skogsföretag och eller systemleverantör, där skarpa skördardata överförs från Skogforsks beräkningsmodul för analys av skördardata, hprYield, till ett företagssystem via Forestand. Dessutom ville vi testa att läsa in laserskattningar standardiserat enligt Forestand-format i Skogforsks gallringsuppföljningsprogram hprGallring. Syftet med denna projektdel var att ge ett bra underlag till skördarförare.
Introduktionen av en ny standard för kommunikation mellan olika företagssystem tar ofta många år. Konstruktion av systemen är förenade med stora kostnader och omfattande omställningsarbete i en organisation. De eventuella fördyringar som implementering av en standard innebär kan vara kännbara, men betalar sig normalt i ett längre perspektiv. En förutsättning är att standarden används av många aktörer.
Projektet har prövat och verifierat ett nytt tillämpningsområde för Forestand, nämligen gallringsuppföljning. System för gallringsuppföljning är inte vanliga, särskilt inte av den typ som hprYield (Bhuyian, 2017) kommer att användas i. Därför kan man anta att Forestand snabbt kommer att komma till användning i takt med att systemen utvecklas för att få tillgång till hprYields funktionalitet.
Uppföljningar av andra slag bör kunna dra nytta av det arbete som har gjorts och kanske till och med använda samma överenskommelse som vid gallringsuppföljning. Ett exempel kan vara uppföljning av lämnad hänsyn i samband med avverkning, som precis som gallringsuppföljningen beskriver en tidsmässigt separerad sekvens av tillstånd.
Denna Arbetsrapport utgör avrapportering från projektet. Ytterligare delleveranser i projektet var anpassningar av standarden och tillhörande XML-schema. Dessa anpassningar har gjorts för att standarden effektivt ska kunna hantera skördardata och skattningar på beståndsvariabler före och efter gallring, eller andra tillämpningar med likande informationsstruktur.
Den information som konverterades till standarden genererades med hjälp av Skogforsks modul hprYield, samt från Skogsstyrelsens skogliga grunddata. hprYield innehåller funktionalitet för att utifrån skördardata (hpr-filer) sammanställa resultat från t.ex. gallringar. Modellen är tänkt att kunna integreras i både företagssystem och maskinsystem. Exempel på uppgifter som hanterades var kvarlämnad grundyta, volym, stamantal och gallringsstyrka.
Läs rapporten i sin helhet nedan.
