Gå till:

Skador på kvarvarande träd efter tidig gallring

Efter gallring är de kvarvarande träden extra utsatta för vind och snö. En förutsättning för att minska dessa skador är att undersöka vilka träd- och beståndsegenskaper som påverkar skadeförekomsten.

Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 871-2015.

Täta ungskogar är en benämning på ett skötselsystem där slutröjning görs till cirka 4 000 stammar per hektar i syfte att öka produktionen av skogsbränsle. Detta följs av en förstagallring med ett större uttag än vid konventionella skötselsystem. Vid förstagallring i dessa bestånd blir det, som vid gallring i konfliktbestånd, ett relativt stort uttag i ett tätt be­stånd. Detta leder till att det kvarvarande beståndet utgörs av slanka träd med högt upphissade kronor. Tidigare forsk­­ning har visat på ökad risk för framför allt snö- och vindskador i dessa typer av bestånd.

Målsättningen med detta projekt har varit att söka bestånds- och träd­egenskaper som kan förklara före­komst av skador i täta bestånd efter första­gallring.

I studien ingick 14 täta talldominerade bestånd i Mellansverige där totalt 160 systematiskt utlagda provytor á 100 m2 inventerats två till fyra år efter gall­ring. På respektive provyta registrerades brösthöjdsdiameter och trädslag på alla stående träd, stubbdiameter och trädslag på avverkade träd, samt andel av provytan som låg inom stickväg. Höjden registrerades på tre provträd per yta. Utöver det mättes höjden på ett övrehöjdsträd per yta. Skadorna delades upp i knäckta, lutande, liggande träd (samlas framöver under begreppet snö- och vindskador), skadade vid avverkning eller skotning samt övriga skador.

På provytorna stod mellan 500 och 4 400 stammar per hektar före gallring och den grundytevägda medeldiametern var i medeltal 13,3 centimeter. Uttaget var i medeltal 1 080 stammar per hektar. Skadeinventeringen visade att i 0,9 procent av stammarna hade avverkningsskador, 3,6 procent av stammarna var skadade av vind eller snö och slutligen hade 0,7 procent av de inventerade träden skador som klassades som övriga skador.

Statistiska analyser gjordes på en stor mängd bestånds- och trädegenskaper, men få samband kunde beläggas. Den egenskap som bäst förklarar upp­kom­sten av skador är om det redan registrerats en skada inom beståndet. Detta tyder på att lokala geografiska och klimatologiska variationer kan påverka skadefrekvensen mer än träd- och beståndsegenskaper. Förutom denna egen­skap, fanns en antydan till negativt samband mellan skadefrekvensen och den grundytevägda diametern i beståndet, både före och efter gallring.

Läs rapporten i sin helhet nedan.

Nr 21-2016    Publicerad 2016-02-12 07:31
Skogsskötsel
Skogsskador
Vindskador
0 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.