För att få en bättre uppfattning om hur bra olika vågsystem är och vilken precision som kan förväntas bjöd Skogforsk in ett antal vågtillverkare till ett test där samma material skulle vägas med flera olika vågsystem. Testet genomfördes på SAKAB’s anläggning i Kumla i september 2016. Deltagande vågsystem var hjullastarvågar från Tamtron respektive Intermercato, en luftfjädringsvåg från Intermercato, en dynamisk fordonsvåg med tre vågplattor från AMCS och slutligen SAKAB’s statiska vågbrygga som referensvåg. Dessutom utfördes ett ”sidotest” av Tamtrons hydrauliska kranspetsvåg där den enbart jämfördes med den statiska vågbryggan.

Resultaten visar på god, eller mycket god samstämmighet mellan de olika vågsystemen jämfört med den statiska vågbryggan. Framförallt är spridningen mellan resultaten liten, i de flesta fall bara 1-2 procent. Det är dock för tidigt att dra några slutsatser då det behövs ett större dataunderlag. Skogforsk planerar därför att genomföra ytterligare tester. Framför allt vill vi få med flera vågsystem för lastbil, gärna någon med lastceller. Resultaten kommer att presenteras under 2017.

Som referens i mätningstesterna används en statisk vågbrygga. Här står lastbilen på SAKABs vågbrygga i Kumla.

Bakgrund

Att fastställa korrekt vikt på levererat skogsbränsle är av största betydelse för vederlagsmätning då betalning sker i levererat energivärde (MWh/ton). På stora mottagningsplatser är detta inget problem då det ofta finns en stationär statisk fordonsvåg vid mottagsplatsen. För mindre mottagningsplatser, terminaler eller för kontrollmätning kan avsaknad av våg göra att transporten måste ta långa omvägar via stationär vägning. Samtidigt är det av både ekonomiska och miljömässiga skäl allt viktigare att kunna nyttja den tillåtna lastvikten fullt ut. Dessutom kommer propåer från EU om bättre kontroll över lastbilarnas bruttovikter och axelbelastningar.

Vägning kan naturligtvis ske på många olika platser och på olika sätt men vägningsutrustning på lastbilar är i många fall ett kostnadseffektivt sätt att uppskatta lastad vikt. En annan lösning kan vara att väga lasten i mindre delar med lastande maskin såsom hjullastare eller kran. Oavsett metod är precisionen viktig.

Lastning av flis med hjullastare. Vikten vägdes först med hjullastarens våg, sedan med luftfjädringsvågen i lastbilen och slutligen med dynamisk och statisk våg.

Testerna ska validera noggrannhet och precision, avseende vederlagsmätning på sönderdelade bränslen, för nytt röntgeninstrument som samtidigt mäter askhalt, fukthalt och energivärde på ett prov.

Fukthalten är en av de viktigaste kvalitetsparametrarna för skogsflis. Den har stor inverkan på det levererade bränslets energivärde, och därmed priset. Idag används ugnsmetoden för att fastställa fukthalt men metodens nackdel är att det tar minst ett dygn innan fukthalten för leveransen kan fastställas vilket är ett problem för många värmeverk. Det innebär att bränslet kan vara på väg in i pannan långt innan mätresultatet fastställts, vilket ökar risken för inoptimal förbränning och minskar värdet av fukthaltsbestämningen. Betalningen för flisen baseras på energivärdet. Idag beräknas energivärdet utifrån inmätt fukthalt och ett antal fasta parametrar som bl.a. askhalt. En snabbare metod att mäta, och då det levererade energivärdet direkt, är därför mycket intressant.

Prover med stamvedsflis ligger och tinar efter mätningar i fruset tillstånd. 

Mätningar har gjorts på 30 olika prover av grotflis och 30 prover stamvedsflis i både fruset och ofruset tillstånd. Proverna är på tre liter vardera och läggs i en plastlåda med tättslutande lock. Lådan ställs in i maskinen genom en liten lucka i fronten. Man gör några val på displayen och sedan startar mätningen. Att mäta ett prov tar runt en minut och sedan visas värdet för askhalt, fukthalt och energivärdet i displayen.

Analyserna av resultaten pågår för fullt beräknas vara klara att presenteras i slutet av året.