Kantzoner i gallring studeras i nytt projekt

Hänsynsåtgärder till vatten, exempelvis kantzoner, finns med i skogsvårdslagen, skogsbrukets målbilder för god miljöhänsyn och i certifieringsstandarder kopplade till PEFC och FSC. Målbilderna för kantzoner mot sjöar och vattendrag syftar till att uppnå flera ekologiska funktioner:

• bevara viktiga markkemiska processer,
• förhindra transport av eroderad jord och stabilisera strandkanten,
• ge föda till vattenlevande organismer genom löv och småkryp som faller ned,
• ge skugga,
• tillföra död ved samt,
• bevara biologisk mångfald.

I dag rekommenderas ofta att man ska börja planera tidigt under omloppstiden för att skapa stormfasta kantzoner med en högre andel lövträd. I skogsbrukets målbilder för god miljöhänsyn ges exempel på hur man kan göra i samband med röjning och gallring (Skogsstyrelsen - Målbilder för god miljöhänsyn). Målbilderna för röjning och gallring bygger främst på praktisk erfarenhet eftersom det finns få vetenskapliga studier som belyser detta.

”Mot den bakgrunden har sex fältförsök nyligen lagts ut i Svealand. Där ska vi undersöka hur olika former av gallring intill små vattendrag påverkar den strandnära skogen. På provytor, som är utlagda längs med vattendragen, kommer skogen att gallras på fyra olika sätt”, säger projektledaren Eva Ring, som är forskare på Skogforsk.
 
De fyra gallringsformerna är:

• normal gallring, det vill säga cirka 30 procent av grundytan tas ut,
• hårdare gallring, det vill säga cirka 50 procent av grundytan tas ut, i första hand barrträd,
• alla barrträd gallras bort,
• ingen gallring alls.

I de områden som valts ut växer grandominerad skog intill vattnet och i fem av sex områden finns det ingen eller mycket sparsam markvegetation. Funktionaliteten hos dessa strandnära skogar bedöms öka betydligt om man får in fler lövträd.

”Som så många andra svenska vattendrag är vattendragen som dränerar försöksområdena påverkade av människan genom olika grader av fördjupning eller rätning. Dessa ingrepp har dock gjorts för länge sedan. Inga mätningar kommer att göras i själva vattendragen utan fokus i studien är att undersöka hur den strandnära skogen utvecklas inklusive markvegetation och mossor”, säger Eva Ring.

Långsiktigt projekt

Enligt Eva Ring är målet att följa dessa områden under flera årtionden framöver. Försöken kommer därför att dokumenteras noggrant före och efter gallringen. Mer kunskap om hur man kan gallra för att öka andelen lövträd i grandominerad strandnära skog kan bidra till att mer funktionella kantzoner skapas i framtiden.

Markvärdar är Skogssällskapet, Sveaskog och Stora Enso. Finansiärer är Skogssällskapet och Formas via projektet MUST DEFINE (Kantzoner mot sjöar och vattendrag – exempel ska göra det lättare uppfylla målbilder | Externwebben (slu.se)).