Jämställdheten står och stampar i skogen

Övriga deltagare i arbetet med att ta fram rapporten är länsstyrelserna i Jämtland, Örebro, Gävleborg, Västernorrland, Västerbotten och Östergötland. Arbetet har letts av SLU.  

Jämställdhetsrapporten visar vissa positiva effekter av skogssektorns jämställdhetsarbete, men på det stora hela har förändringen varit begränsad.  Studien följer upp en undersökning som publicerades 2011. Elias Andersson, forskare inom arbetsvetenskap är en av rapportens två författare.

Könssegregering

Studien visar på att könssegregeringen inom skogssektorn har minskat något men att den till stor del består. En av flera utmaningar som studien visar på är att vi visserligen hittar kvinnor som lägre och mellanchefer i samma utsträckning som män. Men tre av fem kvinnor i chefsposition har upplevt könsdiskriminering eller kränkningar.

Undersökningen har genomförts under 2021 med stöd av fakulteten för skogsvetenskap, Skogforsk och sex regionala skogsprogram, för att bidra med ny kunskap till en fortsatt utveckling av jämställdhetsarbetet. Elias Andersson är sedan början på 2022 vicedekan vid fakulteten för skogsvetenskap vid SLU med ansvar för jämställhet och lika villkorsfrågor.

"Vi hade så klart hoppats på större positiva förändringar, men tyvärr ser vi bara små skillnader från 2011. Det kan upplevas nedslående att förändringen går så långsamt. Den här typen av undersökningar är nödvändiga som grund för att fortsätta det förändringsarbete som vi alla behöver göra och för att fortsätta sätta ljus på missförhållanden", säger Elias Andersson.

Omfattande utmaningar

Under de 10 år som passerat mellan undersökningarna har händelser som #metoo och #slutavverkat visat på omfattande utmaningar kring sexuella trakasserier, kvinnors utsatthet och ojämställda normer och kulturer inom skogsbranschen, liksom många andra branscher. Den nationella jämställdhetsstrategin från 2011 har, tillsammans med det regionala arbetet, lyft jämställdhet på den skogliga agendan. Olika företag och organisationer, inklusive SLU, har internt och på olika sätt arbetat med frågan för att öka medvetenheten.

Hur kan det komma sig att så lite händer?

"Det är en stor utmaning att förändra ojämställda normer, kulturer och strukturer och det kräver ett prioriterat, kunskapsbaserat, systematiskt och målinriktat jämställdhetsarbete. Jag tycker mig se att medvetenheten kring detta börjar landa, men det ställer nya krav på både enskilda organisationer och sektorn i stort", säger Elias Andersson.

Maria Johansson, som är rapportens andra författare, finns på pedagogiska institutionen vid Umeå universitet.

NÅGRA RESULTAT UR RAPPORTEN

• Två av fem kvinnor inom skogssektorn upplever en utsatthet i form av könsdiskriminering eller kränkningar medan motsvarande andel bland männen är mindre än var tionde (se sid 28 & 30).
• Enligt den tillfrågade värderas kvinnors och mäns kompetens lika i skogssektorn. Samtidigt upplevs normer och kultur som den mest ojämställda aspekten (se sid 34).

KVINNOR I CHEFSROLL

• Kvinnor har idag en snabbare väg till chefsposition. Skillnaden mellan i vilken utsträckning män och kvinnor är chef på lägre eller mellannivå har försvunnit. I företagsledningar är det fortsatt betydligt mer sannolikt att positionen innehas av en man (se sid 26).
• Tre av fem kvinnor i chefsposition har upplevt könsdiskriminering eller kränkningar (se sid 31).

SEGREGERING

• Könssegregeringen har minskat något men fortfarande utgör ”lagövervakning, tillsyn och natur- och miljövård” de två mest kvinnodominerade arbetsområdena, medan ”försäljning, avverkning och inköp” är de mest mansdominerade (se sid 25).
• Skogsstyrelsen fortsätter att vara den organisation som har flest kvinnor som anställda i jämförelse med män (se sid 21).
• Andelen kvinnor som är anställda inom skogsbolag har stigit, medan andelen inom skogsägarföreningarna har sjunkit (se sid 21).

VAL AV YRKE/UTBILDNING

• Både män och kvinnor har generellt en positiv upplevelse av sin utbildning och får i mycket hög utsträckning arbete direkt efter avslutad utbildning.
• Motiven till valet av en skoglig utbildning skiljer sig till viss del åt mellan män och kvinnor där män i högre utsträckning, likt föregående studie, har en tidigare och mer direkt erfarenhet och koppling till skogen genom arbete eller genom familjens eller släktens skogägande. Kvinnor å andra sidan drivs i högre grad av ett intresse för hållbarhet och miljö och av möjligheten att få intressanta arbetsuppgifter.
• Mer än var femte kvinna och knappt var femte man uppger att de skulle gjort ett annat utbildningsval idag. Kvinnorna har i högre utsträckning en mindre positiv upplevelse av utbildningen och det skogliga arbetslivet (se sid 18). Var fjärde kvinna och var femte man har lämnat sektorn, men en betydligt högre andel kvinnor som lämnat sektorn har arbetat en längre tid i sektorn och anger att de inte skulle göra om samma utbildningsval igen (se sid 19).

Rapporten finns att läsa här.