Bättre bedömningar av brandrisk minskar stillestånd

”Brandrisken i skogen är ofta mycket lokal. Övergripande data från SMHI kan peka på en mycket hög risk, medan risken lokalt i skogen kanske bara är måttlig. Utgår vi endast från övergripande data kan därför maskinerna står stilla i onödan, vilket orsakar höga kostnader”, säger Linnea Hansson.

Även åt andra hållet kan pengar sparas då risken för skogsbrand lokalt kan vara mycket stor, trots att SMHI:s översiktliga data enbart visar på en måttlig risk.
”Med kunskap om hur hög brandrisken är på en specifik plats kan vi undvika att köra just där risken är väldigt hög. På så sätt kan vi förhindra en skogsbrand och alla kostnader den medför”, säger hon.

Skogforsk vill ännu inte dra några slutgiltiga slutsatser om vilka mätare som är lämpliga att använda för att förbättra de lokala brandriskbedömningarna. Man väntar nämligen på att komplettera studien med data från hela vegetationsperioden (hösten 2022). Dock pekar de preliminära resultaten på att kalibrerade träpinnar, så kallade Fuel Moisture Sticks, installerade på standardhöjd (30 cm över marken) har en bra överensstämmelse med FWI-modellens delindex Fine Fuel Moisture Code^1, och att vertikalt installerade fuktmätare på 0–12 cm djup ger en bra bild av delindexet Drought Code².
Tyvärr visade upprepade försök att tekniken med portabla fuktmätare inte verkar lämplig för maskinförare att använda.
”Det är väldigt svårt att hitta representativa provpunkter och kalibreringar för så olika typer av material som finns i skogen. Då är det bättre att sticka ner fingrarna i mosskiktet och känna hur torrt det känns, men nackdelen med det är förstås att det inte finns några objektiva gränser”, säger Linnea Hansson.

1. Fine Fuel Moisture Code (FFMC) representerar fuktigheten på blad och gräs.

2. Drought Code (DC) Visar fukthalten i tjocka, kompakta humuslager.