logga
Beatrice Tolio flankerad av handledarna fr v Nils Fahlvik, Mateusz Liziniewicz, Skogforsk, Diana Marciulynienè, Lithuanian research centre for agriculture and forestry, och Patrik Sherwood, SLU.
Bild: Thomas Kraft/Skogforsk
Beatrice Tolio, Skogforsk, försvarade nyligen sin doktorsavhandling där hon studerat askens resistens mot skadegörare. Hon kan nu titulera sig skoglig doktor.

Stort grattis till avklarad disputation, Beatrice! Efter flera års forskning om askens framtid har du nu lagt fram din avhandling. Vad tar du främst med dig från resultaten? 

– Tack! Det viktigaste är nog att det faktiskt finns hopp för asken. Vi ser att vissa träd klarar askskottsjukan betydligt bättre än andra och att den här tåligheten verkar vara ärftlig. Det betyder att vi har goda möjligheter att identifiera och föröka de träd som har bäst förutsättningar att överleva sjukdomen. 

Du har också studerat vad som skiljer tåliga och känsliga askar åt. Vad fann du?

– Att träden skiljer sig åt i sin kemiska sammansättning. Det tyder på att de tåligare träden har ett försvar som fungerar annorlunda än hos de mer känsliga individerna. Det ger oss en bättre förståelse för varför vissa träd klarar sjukdomen bättre än andra. 

En del av forskningen handlade om att hitta tåliga träd snabbare. Varför är det viktigt?

– I dag kan det ta många år att i fältförsök utvärdera hur olika träd reagerar på sjukdomen. Därför undersökte vi om en portabel mätmetod skulle kunna användas för att snabbare identifiera lovande individer. Resultaten är inte tillräckliga för att ersätta fältförsök, men de visar att tekniken kan bli ett värdefullt komplement i framtiden. 

Du tittade även på smaragdpraktbaggen, ett annat hot mot asken. Varför?

– Asken står inför flera utmaningar samtidigt. Smaragdpraktbaggen har redan orsakat enorma skador i Nordamerika och sprider sig nu i Europa. Vi ville förstå hur olika askarter reagerar på både sjukdomar och insektsangrepp. Ju mer kunskap vi har om trädens försvarsmekanismer, desto bättre förutsättningar får vi att bevara asken på lång sikt. 

Till sist: Hur känns det nu när disputationen är avklarad?

– Det känns fantastiskt. Det har varit flera år av forskning, fältarbete och analyser. Och det känns det extra roligt att resultaten faktiskt kan bidra till arbetet med att bevara en trädart som är hotad i stora delar av Europa.

En frisk ask ask, till vänster, intill en ask dödad av askskottsjukan. 
Foto: Beatrice Tolio/Skogforsk

 

Publicerad 2026-11-17 09:25