Skoglig planering – från känsla till kunskap

Nu ska traktdirektiven bli bättre

Otydliga traktdirektiv kostar tid och skapar missförstånd. Skogforsk utvecklar nu en gemensam branschstandard för hur direktiv ska utformas och återrapporteras.

I dagens skogsbruk finns stora skillnader i hur traktdirektiv ser ut och används. Två planerare i samma organisation kan skapa olika underlag, vilket gör det svårt för entreprenörer att veta exakt vad som ska göras.

– Jag läser igenom, går ut och tittar, försöker förstå vad de menar. Men beställaren kan uttrycka sig på ett sätt i text som inte alltid stämmer överens med hur det ser ut i verkligheten. Allt från en hel roman om varje buske till till att den väsentiliga informationen för oss maskinförare saknas helt, säger Emil Svensson, maskinförare.

Problemet är känt sedan länge, och Skogforsk driver därför ett projekt för att ta fram en branschgemensam standard för traktdirektiv.

Syftet är enkelt: samma typ av information, på samma plats, i samma format. Oavsett vem som har skrivit direktivet.

– Tanken är inte att traktdirektiven ska vara identiska för alla. Sverige är ett avlångt land med olika förutsättningar, och vissa frågor har regionala och organisatoriska variationer, till exempel rennäringen. Men vi kan skapa en gemensam grundstruktur med fasta delar och flexibla fält. Och det kräver att hela branschen är med, säger Madeleine Silverbratt, projektledare på Skogforsk.

De senaste åren har man kommit allt närmare en lösning. Under 2025 har entreprenörer från Norra Skog och Mellanskog testa en prototyp för digitala traktdirektiv för avverkning och röjning.

– Röjningsentreprenörerna uppskattade till exempel att det nu gick att ange ett uppskattat stamantal före röjning, vilket hjälpte dem att planera arbetstiden bättre, säger Madeleine Silverbratt.

För avverkningslagen stod en sak ut.

– Avverkningslagen gillade att det stod om avlägget var enkel- eller dubbelsidigt – då behövde de inte ringa rådgivaren längre. Det låter som en detalj, men sparar mycket tid, säger Madeleine Silverbratt.

I nästa steg utvecklas även standardiserad återrapportering, där entreprenörerna ska kunna lämna data om utförda åtgärder direkt i samma system. Idag sker detta ofta manuellt, i separata filer eller formulär.

– Målet är att information om till exempel yta, hänsynsträd och avvikelser ska kunna återföras digitalt till planeringssystemen, säger Madeleine Silverbratt.

En färdig standard för traktdirektiv och återrapportering väntas kunna föreslås under 2026–2027.

– Många entreprenörer i fält har inte svenska som modersmål, men får ändå direktiv enbart på svenska. Den nya datastrukturen ska göra det möjligt att automatiskt översätta informationen, vilket kan minska risken för feltolkningar, säger Madeleine Silverbratt, projektledare på Skogforsk.

Skogforsk gräver djupt i diken

Skogforsk utvecklar nu ett beslutstöd om dikesrensning. Målet är att ersätta magkänsla med mer datadrivna underlag.

Att avgöra när ett dike behöver rensas är fortfarande mycket en fråga om magkänsla. Nu utvecklar Skogforsk ett digitalt beslutsstöd som ska hjälpa planerare att fatta mer datadrivna beslut om skogsdikning.

–Fokus och metoder för skötsel av diken har varierat över tid. Det gör det svårt för företagen att upprätthålla kunskap. Det är också värdefullt att i förväg kunna bilda sig en uppfattning om effekten av en åtgärd, både för att undvika att rensa där det inte ger effekt och för att inte missa att rensa där det behövs, säger Alva Ringi, ingenjör på Skogforsk.

Alltså: rensa rätt och lagom.

Projektet kallas Dikesplan och startade 2023 och avslutas i slutet av 2025. I projektet ha tre prototyper tagits fram:

• Ett kartlager som visar var rensning kan vara aktuell.
• Ett GIS-verktyg som visualiserar vattenflöden och dräneringseffekt.
• En AI-assistent som svarar på frågor om dikesrensning.
• Finns det färdiga modeller för vattenflöde, eller börjar ni från noll?

– Vi börjar från en höjdmodell och tillämpar standardiserade verktyg för att extrahera flödeskanaler. Det skulle vara spännande att även ta hänsyn till andra data i modelleringen, till exempel jordartskartor och metereologiska data. Det går att göra väldigt avancerade modeller, men vi vill också anpassa oss till vad som kan vara möjligt att implementera hos företagen, säger Alva Ringi, Skogforsk.

Fältbesök har varit centralt i projektet, här med Helena Gålnander, Stora Enso.