Skogforsk kommenterar: så ser skillnaderna ut över landet
– Vi kan börja med de märkbara skillnaderna i vägkostnader per kubikmeter mellan norra och södra Sverige, säger Lars Eliasson. De förklaras delvis av högre boniteter i söder, vilket leder till större virkesvolymer inom båtnadsområdena. En annan faktor är att huvuddelen av de riktigt stora skogsägarna och företagen finns i norra Sverige, och de tenderar att satsa mer på vägarna för att säkra sina leveranser.
– Däremot verkar mindre ägare – även i norr – inte satsa lika mycket på vägarna, utan istället försöka driva skogen när förhållandena är gynnsamma. Vägkostnaderna har sett en betydande ökning under de senaste tio åren, troligen beroende på krav från industrin om ”just in time”-leveranser och låga lagernivåer. Här kan man förstås fundera över om man det går att balansera vägkostnader och lagerkostnader på ett bättre sätt.
– När det gäller lönsamhet och virkesvärde finns det också stora regionala variationer. En rapport som vi levererade som underlag till Skogsutredningen från början av året visar att lönsamheten är högre i Götaland jämfört med landet i stort, medan Svealand har börjat komma ikapp – eller till och med passerat – norra Norrland. Det traditionella ”prisdiket” (ett historiskt prisgap i Mellansverige) har flyttats norrut, så att södra Norrland nu ligger lägst i lönsamhet. Det traditionella prisdiket är tydligen på väg att försvinna och ersätts av ett sluttande plan från söder till norr, vilket är naturligt då södra Sverige har högre boniteter, större medelstammar och högre uttag per hektar, samt högre virkespriser.
– Situationen i södra Norrland mer komplex, då tre aktörer dominerar marknaden så pass mycket i underlaget att det är svårt att se effekterna från mindre aktörer. Generellt skiljer sig virkesvärdet mellan norra och södra Sverige med så mycket som 0,7 enheter i Skogsbruks-index. Men trots det ökade virkesvärdet är lönsamheten i stort tillbaka på ungefär samma nivå som för 15 år sedan.
Ägarkategoriernas påverkan
– Mindre skogsägare har visat anpassningsförmåga efter årsmån och kunde till exempel genomföra mer skogsvård under 2024 än 2023, delvis då man låg efter i arbetet på grund av arbetskraftsbrist under 2023. Som jag nämnde kan större ägare satsa mer på vägar för att säkra leveranser, medan mindre ägare kan försöka anpassa körningarna till goda förhållanden. Det finns säkert fler intressanta spaningar att göra, och vi kommer att titta närmare på skillnaderna mellan olika ägarkategorier under hösten i den mån materialet medger det.