Mot nya höjder med fjärde omgångens fröodlingar

Föregångaren TreO utvecklades för ett förhållandevis stabilt klimat. Med FyrO får skogsbruket möjligheten att anpassa framtidens skogar till ett föränderligt och osäkert väderläge, berättar Ulfstand Wennström, förädlingsforskare på Skogforsk.

– Vi väljer material som etablerar sig väl i dag, men som är optimerat för tillväxt vid ett klimat som bedöms gälla vid halva omloppstiden. Det gör lite förenklat att en rekommenderad fröodlingszon kan flyttas norrut över tiden. Samtidigt måste träden klara en allt tuffare miljö med tidig frost och större svängningar i klimatet, säger han. 

Ulfstand Wennström

Den största förändringen ligger i vilka träd som väljs. TreO byggde på testade ursprungliga plusträd. I FyrO korsas de bästa träden med varandra, och det nya urvalet görs bland deras avkommor (F1). TreO träden ger cirka 25 procent högre arealproduktion. De bästa F1orna (FyrO träden) väntas ge cirka 35 procent högre arealproduktion när alla träden är testade. 

– Våra första F1or står i försök och växer. I takt med att de växer till och blir gamla nog att utvärderas mäts de in. Vi har fortfarande F1or som inte kommit ut i försök, moderträden måste först blomma innan vi kan göra en korsning. Till att börja med har vi bara testresultat från tidiga utvärderingar och delar av materialet att välja bland. Det gör att de första FyrO-odlingarna snarare landar på 28 – 30 procents vinst, men det kommer att stiga i takt med att fler försöks mäts in, säger Ulfstand Wennström.

När kan skogsägare börja använda FyrO-plantor i praktiken?

– Runt 2035–2040 räknar vi med att de första FyrO-plantorna blir tillgängliga för skogsbruket. Först byggs en startfröodling för varje fröodlingszon. Detta för att få träden att växa till sig så att vi kan få mer ympris till nya odlingar. En annan flaskhals är kapaciteten att producera ympar. Plantskolorna i Sävar och Ekebo måsta därför byggas ut för att klara av efterfrågan. 

Kan produktionen skalas upp om det finns mer ympmaterial?

– Ja, det är fullt möjligt. Problemet är att vi i dag inte har växthuskapacitet för alla ympar. Dessutom kräver arbetet mycket transport av material mellan arbetslokal och växthus. Det kan bli särskilt besvärligt kalla vinterdagar eftersom ympning sker på vårvintern. Vi måste därför kunna lagra grundstammar, ympa och driva upp ympar i direkt anslutning. 

Vad görs för att lösa det?

– Skogforsk bygger just nu en ny plantkyl i Sävar där grundstammar och ympar kan lagras. Det ger högre överlevnad av materialet. I både Ekebo och Sävar planeras för renovering och nybyggnation av växthus. Med större växthus, nya ympningslokaler och bättre vinterlagring kan vi öka produktionen och få upp takten i FyrO-programmet, säger Ulfstand Wennström.