Hur vänder vi trenden?

Fem frågor till Skogforsks styrelse

1. Planering och administration tar en allt större del av kostnaderna. Vilka faktorer ligger bakom denna utveckling?
2. Digitalisering innebär ofta höga initiala investeringar. När och hur kan vi förvänta oss att dessa investeringar leder till effektivisering och lägre kostnader?
3. Ett förändrat klimat ställer högre krav på riskspridning. Leder det till ökade kostnader för skogsbruket, eller kan nya arbetssätt och teknik bidra till att hålla tillbaka utvecklingen?
4. Nyckeltal visar att drivningsförhållanden och terrängtransport blir allt mer kostnadsdrivande. Samtidigt är avverkningen av planterade bestånd från 1950–70-talet i gång: större trakter, högre volymer och mer homogena förhållanden. Borde inte detta snarare hålla tillbaka kostnaderna? Hur ser ni på balansen mellan dessa faktorer?
5. Delautomatisering av maskiner och arbetsmoment lyfts ofta fram som en möjlighet att minska kostnaderna. Finns det redan idag exempel på att detta används i praktiken – och vilka effekter har ni sett?

Isabelle Bergkvist, skogsskötselchef, Mellanskog

1. Jag skulle säga att det mest är planeringen som ökar. I grunden är det sunt att vi lägger mer tid på planering av åtgärder för att undvika skador, förbättra hänsyn och öka produktiviteten. Vi på Mellanskog har också fått in många överklaganden på avverkningsanmälningar vilket tagit extra tid, men gör att kvaliteten ökar på sikt.
2. Det är 10 000-kronorsfrågan. Skogsbruket har genomgående investerat i bättre beslutsstöd, men utmaningen ligger nu i att hitta arbetssätt som utnyttjar tekniken på bästa sätt. Jag tror att vi inom skogsbruket behöver sätta måltal som speglar vad vi kan förvänta oss av de digitala beslutsstöden, med krav på ökad effektivitet och produktivitet. Sedan ska vi komma ihåg att alla beslutsstöd och all digitalisering inte handlar om att öka effektiviteten, utan kvaliteten.
3. Jag ser inte att klimatanpassning nödvändigtvis måste innebära högre kostnader. Ett hållbart, värdeskapande skogsbruk byggt på ståndortsanpassning leder snarare till stabilare och på sikt lägre kostnader.
4. Det gäller inte fullt ut i det privata skogsbruket, där bestånden ofta är mindre än hos de stora skogsbolagen. Det känns också som att samhällsdebatten kring skogsbruket driver på detta med att jobba med mindre bestånd och mer fragmenterat i landskapet. För att hålla kostnaderna nere behöver vi använda våra beslutsstöd bättre – till exempel för att planera vägar, samordna trakter och minska terrängkörning. Det gynnar både ekonomi och miljö.
5. Vi på Mellanskog använder oss av digitala beslutsunderlag, men vi är inte först ute när det gäller delautomatisering. Vi har ju inga egna maskiner, utan är beroende av vad våra samarbetspartners gör. Just nu är vi mest intresserade av att de ska ha bra maskindatorer så att vi kan utnyttja våra digitala beslutsstöd, men om en entreprenör skulle ha teknik för delautomatisering av skogsvård kommer vi så klart inte att säga nej till det.

Gisela Björse, skogsskötselchef, Sveaskog

1. Kraven från myndigheter, EU, certifieringsorgan och samhället ökar kontinuerligt. Exempelvis innebär Avskogningsförordningen, hänsyn till rennäring och kulturmiljö samt ökade krav på IT-säkerhet att vi behöver fler medarbetare. Samtidigt har vi själva höga ambitioner inom bland annat varierat skogsbruk och utveckling av nya affärsområden. Ett exempel är virkets spårbarhet.
2. Utvecklingen sker fortlöpande. Just nu befinner vi oss i ett läge där vi har förutsättningar att hantera så stora datamängder att komplexa frågeställningar kan utvecklas och lösas inom en snar framtid.
3. Att inte investera i utveckling skulle på sikt innebära ännu högre kostnader – till exempel genom ökade skogsskador, fördyrad drivning eller i värsta fall omöjliggjord avverkning. Vi måste kontinuerligt följa med i utvecklingen, särskilt eftersom klimatförändringarna driver på behovet av nya lösningar. Ny teknik utvecklas ständigt och kan bidra till att lösa delar av våra utmaningar. Samtidigt innebär ett mer varierat och riksspritt skogsbruk att arbetet blir mindre schabloniserat och ibland kräver mer handpåläggning.
4. I dag ställs större krav på anpassningar, hänsyn och landskapsplanering. En utmaning är att bryta upp de stora, homogena trakterna som präglade det tidigare brukandet för att i stället uppnå ett mer varierat skogsbruk. Det handlar om att hitta en balans – att skapa ett långsiktigt hållbart skogsbruk samtidigt som vi bedriver ett rationellt arbete som håller kostnaderna nere här och nu.
5. En stor del av vår digitala utveckling bidrar redan på olika sätt till delautomation och mer effektiva arbetssätt. Vi integrerar digitala verktyg löpande, till exempel olika interna AI-stöd. Nu bygger vi också ett nytt planeringsstöd som kommer att ge oss bättre möjligheter till varierat skogsbruk, större precision och effektivare arbete för fältpersonalen.

Calle Nordqvist, koncernchef, Skogssällskapet

1. Generellt sett har kraven ökat mycket på skogsbruket de sista fem åren från olika myndigheter och EU, samtidigt som inventeringar på miljöområdet gör att kraven skärps. I det finns också en stor osäkerhet i vad som egentligen gäller och då är det många som gör lite extra i stället för att chansa. Inom planering gör vi generellt sätt många mindre åtgärdsytor. De senaste tre, fyra åren har vi till exempel jobbat mycket med avverkningar efter barkborreangrepp, vilket är små ytor och inte de rationella stora bestånden.
2. Vi får mer och mer information som hjälper till att höja kvaliteten. Till exempel markfuktighetskartorna som gör att vi kan planera bättre för att undvika körskador. I förlängningen leder det till kvalitetshöjning och effektivisering, men den enskilda åtgärden blir oftast dyrare. Just nu är det svårt att säga vad all forskning och utveckling som pågår inom skogsbruket ska resultera i. Eftersom skogsindustrin upplever en period med tuffare konkurrens just nu blir det än viktigare att fokusera på teknik som ger ökad konkurrenskraft.
3. Om man inte sprider sina risker får man ju garanterat högre kostnader längre fram. Att ha fler olika trädslag på ett enskilt hygge kan innebära en ökad behandlingskostnad, men man ökar också motståndskraften för torka, bränder och liknande. Det här kräver entreprenörer som kan använda tekniken smart och göra ett mer detaljerat utförande. I dag finns ju bra beslutsunderlag, där man kan se vilka träd som finns inför en gallring, vilket gör att man kan behandla områden mer individuellt på ett effektivt sätt.
4. Jag tror att en del i det här är att vi tar större hänsyn vad gäller drivning och terrängtransport. Man kanske inte alltid skotar ut den närmaste vägen utan väljer den bästa utifrån flera parametrar, vilket kan bli en längre väg. Vi har också haft inflation och ett ökat kostnadsläge för allting i samhället, inklusive skogsmaskiner och allt som hör till. Och samtidigt som det finns större och rationellare bestånd, har vi haft ganska mycket specialavverkningar på mindre bestånd de senare år eftersom vi jobbar mycket mot privata skogsägare.
5. Om vi ska kunna ta ett större kliv med skogsbrukets rationalitet måste vi automatisera delar av processerna och göra maskinerna till autonoma enheter. Men det ser vi inte än, även om många försök pågår. Inom planterings- och markberedningssidan pågår det intressanta projekt som kan bli konkreta ganska snart. Men det vi har i dags-läget är det som utvecklats hos maskintillverkarna, som till exempel kranförbättringar och gallringsstöd.