Spårning kan förbättra plantöverlevnaden
Text och foto: Karin Jansson
Ungefär 15 procent av alla skogsplantor dör inom det första året, enligt data från Föryngringskollen. Långa leverans- och ledtider kan vara en bidragande orsak.
– Vi vet ganska lite om vad som händer med plantorna i logistikkedjan och om den bidrar till plantdöden. Om det händer negativa saker skulle man kanske kunna spara pengar på att spåra plantorna, säger Anders Rowell, projektledare.
Transporten mellan plantskola och hygge bör vara så kort som möjligt och utan alltför stora temperaturvariationer.
– Annars finns det risk att plantorna vaknar, tror att det är vår och börjar växa i kartongen, säger Anders Rowell.
Bra med korta ledtider
Om plantorna behöver mellanlagras bör det ske på en sval och skuggig plats, helst i ett kylrum. När de väl har transporterats till hygget bör de planteras så snart som möjligt. Väntar man för länge försämras plantornas livskraft, eftersom de då tvingas förbruka sina egna näringsreserver.
– Det är bra med korta ledtider – men vi vet inte riktigt hur korta de måste vara, vilket gör det svårt att kvalitetssäkra. Men det finns någon studie som säger att plantorna inte ska ligga i lager mer än två veckor, säger Anders Rowell.
Etablerad teknik
Under hösten genomförde Skogforsk fallstudier tillsammans med tre plantskolor, där plantornas väg spårades med hjälp av GPS och radiofrekvensidentifiering, RFID.
– Det är en etablerad teknik inom andra logistikkedjor, till exempel inom dagligvarubranschen. Man sätter en etikett med ett metallchip i sig på lådan som ska spåras, så får varje låda en unik identitet. Det går att läsa av chipet med en handskanner och man kan också sätta en läsare i dörröppningen på lagret för att registrera in- och utpassering, säger Anders Rowell.
I en låda i varje pall placerades också ett instrument som registrerar temperatur och luftfuktighet var femtonde minut. Totalt förseddes 30 lådor med mätinstrument. Inga avvikelser i temperatur registrerades under testen.
– Vi upptäckte inga höga temperaturer men vi hade också ganska korta leveranskedjor i försöken, en vecka som mest. Det kan också vara så att de märkta kartongerna fick lite extra uppsikt. Det var dock ett ganska litet test i omfattning och vi ville i första hand testa om tekniken verkar rimlig att använda, säger Anders Rowell.
Funkar med nya rutiner
En av plantskolorna som varit med i studien är Stora Ensos plantskola i Sör Amsberg.
– Handskannern var enkel att använda, men det tog ett litet tag att ställa in känsligheten. Vi märkte till exempel att det var svårt att skanna om två avrop står väldigt nära varandra, då fick vi ställa isär pallarna. Men alla sådana saker går ju att ordna om man tar fram rutiner för arbetet, säger produktionsledaren Dijana Zeric.
Hon ser stora fördelar med ökad spårbarhet i leveransledet.
– Vi har egna kontrollsystem fram till leverans och är förstås måna om att våra plantor ska skötas på ett bra sätt och att planteringsråden följs. Om leveranserna gick att spåra skulle det underlätta felsökning när plantorna inte överlever på hygget.
Mogen teknik
Slutsatsen från fallstudierna är att spårningen fungerar bra.
– Det är en mogen teknik och det finns färdiga system som man kan köpa in. Knäckfrågan är om tekniken är prismässigt motiverad att köpa in i förhållande till vad skadade plantor kostar. Det planteras 450 miljoner plantor per år i Sverige och om vi antar att en procent skadas i transportled så blir det ganska mycket pengar. Men det är upp till branschen att bestämma, säger Anders Rowell.
En önskan som kommit från branschhåll är ett gemensamt system.
– Ja, så att entreprenörer som kör åt olika plantskolor inte behöver hantera fem olika system. Vi kanske går vidare med ett samverkansprojekt för att titta på det, säger Anders Rowell.