RobAnt – ny jobbarkompis på hygget?
Text och foto: Sverker Johansson, Bitzer
– RobAnt ser helt klart intressant ut, konstaterar Magnus Thor, vd på skogsvårdsföretaget Magnus Thor AB som deltog i Skogforsks visning av maskinen utanför Uppsala i maj. Jag tror den måste anpassas till skogen med något större hjul och lite mer effekt, men vi prövar den gärna tillsammans med någon av Skogforsks intressenter för att lära oss mera.
Vill lära sig om möjligheterna
– Man måste testa den praktiskt ute hos något eller några lag för att förstå möjligheterna, det är lätt att tankarna blockeras av hur vi jobbar idag. Det gäller att få maskinen att passa in i flödet och logistiken. Vad det ytterst handlar om är att förflytta arbetstid från plantlogistik till operativ plantering, och spontant kanske den passar bäst i Norrland, med större objekt, längre transportsträckor och mer stigningar. Men då uppstår ju en del följdverkningar, menar Magnus Thor:
– Den ska åka med nästan överallt och då måste vi troligen ha personer med BE-körkort, det låter kanske enkelt men med en viss personalomsättning så är det inte ett självklart ”bara”.
Vitaliteten kan påverkas
– Idag när vi oroar oss för plantornas välmående, i och med resultaten i Föryngringskollen, så kan vi knappast låta någon fara omkring och köra ut plantor på hyggena alltför långt i förväg. Nu hämtar vi ut plantvolymen för något dygn i taget för att plantlådorna inte ska stå och jäsa i solen ute på hyggena. Det sker ganska snabba kast i verksamheten – det är flera aktörer i plantkedjan och det fungerar inte alltid klockrent. Om något objekt tar längre tid, plantleveranser inte kommer i tid eller någon i laget blir sjuk, så riskerar vi plantornas vitalitet om vi redan placerat ut dem. Men låt oss göra ett försök!
En del av AutoPlant-projektet
Skogforsks Madeleine Silverbratt leder arbetspaket Arbetsmiljö och människa-maskin-interaktion inom AutoPlant 3-projektet, som syftar till att utveckla en självgående planteringsmaskin, där RobAnt ingår som en möjlig lösning för plantlogistik i fält.
– Min kollega Anders Nilsson jobbar tillsammans med uppfinnaren Mats Andersson på Mapro Systems för att utvärdera den tekniska funktionaliteten, som till exempel framkomlighet och räckvidd. Min roll är att utvärdera interaktionen mellan människa och maskin, till exempel hur det är att gå bredvid den och köra den, om kontrollerna är logiska och enkla samt hur den fungerar vid på- och avlastning.
Tungt jobb kan undvikas?
– Men interaktionen handlar också om det som Magnus Thor efterfrågar: hur en sådan här maskin kan passa in i ett fungerande arbetsflöde. Vi tittar förstås på hur arbetsmiljön kan förbättras, liksom effektiviteten, när man slipper bära så mycket plantor – cirka 20 procent av tiden läggs på att bära plantor idag, och det är ett tungt jobb.
Madeleine Silverbratt studerar interaktionen mellan maskin och människa.