När forskarna själva får välja: Skogforsks sex viktigaste resultat 2021–2024

FoU-program Driftsystem

Test av fjärrstyrda skogsmaskiner

Det händer mycket inom automation och driftsystem just nu. Något som rönt mycket uppmärksamhet är att Skogforsk kan fjärrstyra skogsmaskiner.

I maj förra året genomfördes ett test i ett skogsområde i Virsbo utanför Västerås: en skogsmaskin fjärrstyrdes med hjälp av en drönare med 5G-teknologi. Testet genomfördes i ett område som saknades täckning, som en del av ett forskningsprojekt där Skogforsk samarbetat med Mittuniversitetet och flera branschaktörer.

– Wifi-nätet har ofta svårigheter ute i skogen, till exempel om man befinner sig bakom en kulle eller långt ifrån en mast. Därför behöver man förstärka signalen, vilket vi kunde göra med hjälp av drönare, säger Gert Andersson.

Syftet med fjärrstyrning av skogsmaskiner är att skapa högre precision och effektivitet och samtidigt bidra till en säkrare och mer ergonomisk arbetsmiljö för förarna.

– Vi har även haft ett projekt med en fjärrstyrd markberedare. Att markbereda innebär en extremt tuff arbetsmiljö då du åker över stock och sten över hela hygget, säger Gert Andersson.

Forskningen om autonoma maskiner handlar alltså inte bara om ökad produktivitet, utan också om arbetsmiljö och hållbarhet.

– Om vi utvecklar tekniken och arbetsmiljön, kan det göra skogliga jobb mer attraktiva i framtiden. Men det handlar också om möjligheten att bygga nya maskinkoncept som inte behöver ta hänsyn till förarens arbetsmiljö. På så sätt kan man tänka sig mindre och lättare maskiner som är mer skonsamma mot skogen, säger Gert Andersson.

Det händer mycket inom automationsområdet just nu.

– Driftsystem har varit en stor och viktig verksamhet under de senaste åren, mycket tack vare Troëdsson Forestry Teleoperation labb i Jälla. Vi har haft många samarbetspartners, både från forskningssidan, industrin och olika finansiärer. Det finns ett stort intresse för det här området, konstaterar Gert Andersson.

FoU-program Skogsskötsel

Ökad kunskap om plantöverlevnad

Under den senaste programperioden har Skogforsk fått ny kunskap om plantöverlevnad. Det har lett till flera konkreta åtgärder för att bättre förstå vad som påverkar plantornas etablering och långsiktiga utveckling.

I början av förra programperioden kom ett antal resultat som pekade på sämre föryngringsresultat än förväntat. Bland annat i en arbetsrapport med namnet ”Framtidens skogar”, där inventeringsdata från SCA visade att bara 60 procent av 6 382 planterade plantor överlevde de första tre åren.

– För oss blev det ett tydligt resultat att ta avstamp i. Vi ville förstå varför det blir så här och det blev startskottet för en rad projekt, säger Erik Ling.

Ett av projekten är Föryngringskollen, som i år har kunnat leverera de första treåriga resultaten.

– Vi får in allt mer data om plantöverlevnad och vi börjar därför kunna säga med större säkerhet vad som är högriskbeteenden och vad som är säkrare beteenden vid föryngringen. Det är inte så att en lösning passar alla, utan det handlar om att bli mer specifik i sin föryngringsinstruktion. Till exempel att olika planteringssätt fungerar olika bra i olika regioner, säger Erik Ling.

Samtidigt visar resultaten att plantöverlevnad är ett komplext område. – Vi har därför jobbat mycket med kvalitetssäkring i hela kedjan, från plantskola till plantering, för att säkerställa att plantorna som sätts ut verkligen har förutsättningar att klara sig, fortsätter Erik Ling.

Lärdomar har också dragits från kampen mot granbarkborren. En tydlig slutsats är att det är svårt att stoppa angreppen om man inte agerar tidigt. Det har bidragit till en större diskussion om gran på olämpliga marker och behovet av ökad diversifiering.

– Vi har lärt oss att monokulturer är sårbara. Därför lägger vi nu ännu större vikt vid ståndortsanpassning och blandade bestånd för att sprida riskerna, säger Erik Ling.

Skogens samhällsnyttor

Adaptivt skogsbruk driver förändringsarbete

I programmet Adaptivt skogsbruk kan ny kunskap provas i mindre skala och i dialog med olika aktörer. Under förra ramperioden låg stort fokus på hyggesfria metoder.

Projektet Adaptivt skogsbruk startades av regeringen 2013 och syftar till att minska osäkerheten kring nya skogsbruksmetoder genom ökad kunskap och dialog. Sedan 2020 drivs arbetet vidare av Skogforsk med stöd från Formas. SLU och Skogsstyrelsen har utarbetat en arbetsmodell, som bygger på en deltagande beslutsprocess följt av systematisk uppföljning och lärande.

– Det här är ett mellansteg, att man kan prova nya idéer och forskning på en liten del av sitt skogsinnehav och med en uppföljningsplan. Vad man följer upp varierar, det kan vara allt från biologi till ekonomiska faktorer eller upplevelsevärden, säger Johan Sonesson, seniorforskare på Skogforsk.

Under förra programperioden drevs ett stort delprojekt inom hyggesfritt skogsbruk.

– Vi har sett ett ökat intresse från skogsägare och vi fick med oss elva företag som är intresserade, säger Johan Sonesson.
Arbetet började med en dialogfas med lokala intressenter, till exempel naturskyddsföreningar eller företag.

– De fick diskutera sina kunskaper, erfarenheter, förhoppningar och farhågor. Parallellt med det har skogsbolagen haft egna möten där de lärt sig av varandra. De har sedan valt ut varsitt mindre område och tillsammans med intressenterna gjort mellan tre och fyra olika varianter av hyggesfria avverkningar.

Enligt Johan Sonesson har projektet varit väldigt uppskattat.

– Vi har fått till bra dialoger och ett kunskapsutbyte. En följeforskare från SLU har varit med och observerat dialogerna och ska publicera en vetenskaplig artikeln om hur det har fungerat.

Nästa delprojekt inom Adaptivt skogsbruk blir plantering av lövträd på skogsmark. Och under nuvarande ramperiod har Formas ökat anslaget till projektet.

– Vi hade tidigare ett anslag på 500 000 om året från Formas, men de tycker att det har varit så lyckat att de ökat till tre miljoner om året under den här ramperioden, säger Johan Sonesson.

FoU-program Värdekedjor

Digital naturvårdsuppföljning effektiviserar arbetet

Skogforsk har under de senaste åren tagit fram flera digitala verktyg som använder skördardata. Ett handlar om digital hänsynsuppföljning och förenklar såväl skogsföretagens rapportering som förarens arbete ute i fält.

Natur- och kulturhänsyn är viktig vid genomförande av gallring och slutavverkning. För att säkerställa att hänsynen utförs korrekt och ger önskad effekt följs insatserna upp. Uppföljningen är också ett sätt att ge återkoppling till dem som utfört arbetet. Tidigare har det gjorts genom fysiska besök i fält och stickprov, vilket inneburit en lång tidsfördröjning efter att åtgärden genomförts.

Under förra programperioden utvecklade Skogforsk ett helt digitalt system för hänsynsuppföljning. Indata utgörs av produktionsdata från skördare med registrerade stamkoder, objektdirektiv med geometrier för de planerade åtgärder. Den planerade hänsynen klassificerats utifrån hänsynstyp samt geodata och information från den nationella vägdatabasen. Modellen kan sedan beräkna hänsynsåtgärder på en trakt.

– Maskinföraren får direkt återkoppling under arbetet, till exempel att här behöver man lämna ytterligare två högstubbar per hektar eller att nu är kravet i certifieringen uppfylld. Informationen förs direkt in i skogsbolagens system så det innebär en effektivisering på flera plan, säger Mia Iwarsson Wide, programchef på Skogforsk.

Skogforsks modell tar fram de nyckeltal som behövs för beräkna och följa upp att avverkningsarbetet uppfyller kraven i certifieringsstandaren, till exempel antal lämnande högstubbar och levande träd per hektar.

– I dag använder många skogsorganisationer vår modell, konstaterar Mia Iwarsson Wide.

FoU-program Skogsträdsförädling

Fjärde generationens fröodling etableras

Plantmaterial till fjärde omgångens fröodlingar av tall och gran har förädlats fram av Skogforsk. Något som med största sannolikhet kommer att ge en bättre tillväxt i framtiden.

Skogforsk ansvarar för skogsträdsförädlingen i Sverige. För att få ut resultaten till skogsbruket ympas ris från de bästa individerna på lämpliga grundstammar som skogsbolagen sedan använder för att anlägga fröodlingar. Ympningen sker under två växtsäsonger, därefter är ymparna färdiga att leverera till skogsbolagens fröodlingar.

– Det finns ett stort intresse från industrin som vill använda sig av det senaste materialet från förädlingen i sina fröodlingar. Nu drar odlingarna i gång på bred front, säger Thomas Kraft.

Att förädla träd tar tid, men ger resultat. Tredje omgångens fröodlingar av gran och tall började anläggas för 20 år sedan. Där räknar Skogforsk på att plantorna växer ungefär 25 procent bättre än oförädlade träd, medan den fjärde omgångens fröodlingar, som nu börjar anläggas, förväntas nå 35 procent högre tillväxt. Detta kommer att få en mycket stor effekt på den totala tillväxten i Sveriges skogar.

– Något som också är viktigt i förädlingen är klimatanpassning, eftersom klimatet förändras. Inom förädlingen testar vi materialet i fältförsök med olika klimat och resultaten använder vi för att välja ut de individer som fungerar bäst i ett framtida klimat i det område där plantorna ska användas, säger Thomas Kraft.

Skogsbolagen kommer de närmaste tio åren att anlägga fröodlingar på drygt 330 hektar för tall och 220 hektar för gran. Samtidigt fortsätter ständigt förädlingsarbetet. Från de nya plantorna kommer att välja ut material med ännu bättre egenskaper för framtida fröodlingar.

FoU-process digitalisering

Exakt positionering ger spårbarhet och beslutstöd

Forskningsprogrammet Mistra Digital Forest har sedan starten 2019 drivit skogsbrukets digitalisering framåt genom flera konkreta resultat. Ett exempel är teknik som med stor exakthet kan visa var skördaren avverkat enskilda träd.

– Mistra Digital Forest har framför allt varit betydelsefullt genom att vi fått en bred samverkan mellan forskning och skogsbranschen, för att jobba med olika aspekter av digitalisering av skogsbruket, säger Maria Nordström, programchef för Digital transformation och skoglig planering på Skogforsk.

Ett viktigt resultat från förra programperioden är att ett par skördartillverkare nu lanserat funktionalitet där enskilda träd kan positioneras med hög precision vid avverkning.

– Vi hade tidigare tänkt att tekniken för positionering av skördare var så bra den kunde bli, det vill säga inom ett antal meter i tät skog. Att det nog inte gick att få noggrannare. Men många nya satelliter för positioneringssystemen har skickats upp under senare år så nu går det att uppnå högre precision även i tät skog, säger Maria Nordström.

De nya positioneringssystemen används tillsammans med kranspetsstyrning, vilket gör det möjligt att följa både hyttens och skördaraggregatets rörelser. Med den förbättrade positionsinformationen skapas nya möjligheter, som delautomatiserad skotning, ökad digital spårbarhet och automatiserad registrering av grotanpassning.

– Med högupplöst information om vilka träd skördaren tagit och var varje stock ligger, ökar spårbarheten och det kan användas för att bygga beslutsstöd. Man kan också använda sådana data för att träna storskaliga modeller baserade på fjärranalys, säger Maria Nordström.

Själva tekniken har inte enbart utvecklats genom Mistra Digital Forest, men programmet har varit ett stöd genom att bistå med kunskap om användarnas behov och med riktade tester av de framtagna lösningarna.

– Vi har haft fokus på de här frågorna och när tillfälle gavs och maskintillverkarna var redo kunde vi sätta in resurser genom programmet för att stötta utvecklingen, säger Maria Nordström.