Hur lyckas vi med hyggesfritt?
Endast runt tre procent av Sveriges produktiva skogsmark brukas i dag med hyggesfria metoder. Men arealen ökar varje år, visar statistik från Skogsstyrelsen.
– Det pågår en samhällsdebatt om det hyggesfria skogsbruket, samtidigt som området är dåligt beforskat och det finns många kunskapsluckor att fylla, säger Gert Adolfsson, som projektleder Hyggesfri-Kollen. Just nu utvecklar vi en metod för att följa upp effekterna samtidigt som vi bygger upp ett kunskapsnätverk.
Vad ska egentligen mätas?
Arbetet började i höstas och målet under den första omgången är att inventera 15–20 trakter där hyggesfria åtgärder har använts och mäta utfallet. Efter en avverkning ska till exempel volym, trädslagsfördelning, diameterfördelning, höjdfördelning, beståndsföryngring, befintligt underbestånd, ståndsortsfaktorer och eventuella skador mätas. Men det kan också bli aktuellt att mäta andra faktorer som körskador och rekreationsvärde, genom att titta på besöksfrekvens och fråga människor om hur de upplever skogen.
Måste vara robust
Inventeringsmetoden är under utveckling. Förutom att den måste ha hög precision och vara robust, måste det finnas möjligheter för effektivisering i arbetet, till exempel genom att använda fjärranalys som laserdata och drönare.
– Jag skulle kunna tänka mig att när vi gör hyggesfria inventeringar 2028 så har vi en tjänsteman som inventerar manuellt och en drönare som samlar data över och i beståndet, säger Gert Adolfsson.
Hyggesfri-Kollen involverar 17 skogsbruksaktörer från hela Sverige. – Vi har med olika typer av ägare, som alla har sina skäl för att välja hyggesfritt skogsbruk – allt från ekonomiska och politiska till legala, ekologiska eller naturvårdsrelaterade motiv. En av deltagarna levererar till exempel ekosystemtjänster i form av vandringar och andra naturupplevelser.
Hur fånga ”dialekter”?
En svårighet vid metodutvecklingen är att det finns många olika varianter av hyggesfritt skogsbruk, det Gert Adolfsson kallar för “dialekter”:
– De avverkningar vi inventerar under första omgången är en stor andel plockhuggning, skärmställning och schackrutehuggning. Metoderna varierar lite mellan norr och söder men vi ser också att många skogsbolag inledningsvis provar sig fram för att hitta den bästa metoden.
Evidens tar tid
En annan utmaning är att få fram tillräckligt många provytor för varje brukningsmetod, för att kunna jämföra utfallet.
– Därför är det viktigt att vi får fram ett stort representativt urval. Det har vi med oss när vi designar Hyggesfri-Kollen 2.0 i höst, säger Gert Adolfsson. Men vi måste ha med oss att det här är ett långsiktigt projekt – det kommer ta flera år innan vi kan dra evidensbaserade slutsatser, menar Gert Adolfsson.
