Från kaos till koll
Men under ytan bubblar det fortfarande – en vardag där beställningar kommer sent, logistikkedjor spricker, plantleveranser uteblir och personalen slits i bägge ändar.
Text: Elin Fries, foto: Sverker Johansson, Bitzer Productions
Hur hamnade plantorna så fel? Varför blir höstleveranser sena? Och vem bär egentligen ansvaret när vi hittar så få plantor på hyggena? Det är frågor som skogsvårdsentreprenörer och beställare brottas med dagligen – men sällan hinner prata om.
Dialog – inte monolog
Inom nätverksprogrammet Kronan Master, som leds av Skogforsk, händer något nytt: verkliga hinder blottläggs, insikter delas och lösningar växer fram gemensamt över företagsgränserna.
– Det är lätt att man skyller ifrån sig. Men numera vågar vi prata om det som faktiskt inte funkar – och vad vi själva kan göra åt det, säger René Schiller, vd för det egna bolaget Håxås Skogstjänst.
Rene Schiller, Håxås skogstjänst
René har deltagit i Kronan Masters träffar i flera år och sett relationerna mellan entreprenörer och beställare förändras. Från början var relationerna bottenfrusna.
– Man ville inte förstå varandra, det var som att beställarna bara sa ”gör vad vi betalar dig för” och sen fick man lösa allt själv, säger René. Men idag har vi en helt annan samtalston.
– Det är inte skogsvårdsentreprenörernas eller våra problem längre – det är våra gemensamma problem, säger Henrik Holmberg, skötselspecialist på Södra Skogsägarna.
Whatsappgrupper, spontana samtal och kollegial hjälp över företagsgränser är nu vardag.
– Vad är det egentligen för skala mellan där vi befann oss och dit vi potentiellt kan ta oss tillsammans? frågar Rene retoriskt. Jag tror vi kan nå mycket högre höjder om vi fortsätter den här utvecklingen.
Men innan några höjder nås, måste jobbet på marken fungera. För hur bra dialogen än blir, hjälper det föga när logistiken kraschar och plantan inte hamnar i backen.
Kartan passar inte verkligheten
En täckrotsplanta beställs från plantskolan upp till 18 månader i förväg. Men skogsvårdsentreprenören får sin planteringsplan ett par veckor innan säsongstart.
– Vi får hela planeringen i knät i april. Två veckor på oss att planera hela säsongen – det går inte, säger Markus Brugge, vid Brugge Skogstjänst.
Plantskolor saknar ofta reservlager. Direktkontakt mellan plantskolor och entreprenörer är sällsynta. Resultatet: oplanterade objekt, akuta omfördelningar och ekonomiska konsekvenser.
– I fjol förlorade vi en miljon bara på grund av att matematiken inte går ihop, konstaterar Olof Falkeström, skogsskötselspecialist för Norra skog.
Och när plantan väl ska i jorden? Då är hygget inte alltid redo.
– Vi kan hitta exempel där bara 35 procent av ytan är planteringsbar. Resten är täckt av ris, död ved med mera. Det är mission impossible säger Staffan Mattsson, verksamhetsutvecklare på Skogssällskapet.
Viljan finns men systemen haltar
Samtidigt vittnar såväl skogsvårdsentreprenörer som beställare om att det finns ett stort engagemang. Och samtidigt en stor trötthet. En uppdämd ”nu får det fan vara nog”-stämning.
Problemen handlar inte bara om kultur, utan om strukturer, incitament och regler, där även myndigheterna blir ett hinder trots politikernas tävlan att gynna det svenska skogsbruket.
– De långa handläggningstider hos Migrationsverket gör det till exempel nästan omöjligt att planera för säsongsarbete, säger René Schiller. Så vi får ingen draghjälp av myndigheterna.
När frågan ställs är beställarna ofta beredda att betala för ökad kvalitet, men det sipprar sällan ner till skogsvårdsledarna som skriver avtal och de som faktiskt planterar. Skogsvården är numera lågstatus i ett skogsbruk där allting handlar om virket.
– Vi vet att potentialen finns. Det är ju den vi sliter för varje dag. Men vi måste ha förutsättningarna också, säger René.
Ny ersättningsmodell för plantering tas fram
Just nu pågår ett gemensamt arbete mellan Skogforsk och skogsvårdsaktörer för att ta fram en ny prestationsbaserad modell för plantering. Målet: en mer rättvis och transparent grund för ersättning, som bättre speglar arbets-insatsen på olika typer av objekt.
Inom röjning finns sedan länge en modell, som används brett som prissättningsunderlag. Men inom plantering har en motsvarande lösning saknats.
– Det finns ett stort behov av en modell som tar hänsyn till faktorer som påverkar tidsåtgång och arbetsmiljö, säger René Schiller, vid Håxås Skogstjänst.
Bland faktorer som diskuteras i modellen finns:
- Avstånd till objektets centrum
- Stenighet och blockighet
- Branthet och lutning
- Storlek på objektet
- Kvalitet på markberedning
- Plantstorlek och önskat planteringsförband
Vissa av dessa aspekter påverkar ersättning redan i dag, men inte samlat eller enhetligt. Många i branschen beskriver också en osäkerhet kring hur dessa faktorer faktiskt påverkar prestation – och därmed kostnad.
Förhoppningen är att modellen ska bidra till ökad tydlighet, jämnare kvalitet, och större rättvisa i ackordssystemen. En tydligare koppling mellan svårighetsgrad och ersättning tros också förbättra chansen att nå rätt planteringsförband.
– Alla vinner på ett system som är förutsägbart och rättvist – beställare, entreprenörer och inte minst plantörerna, säger Gert Andersson på Skogforsk.
Kronan Master – avgörande för bättre relationer
Kronan Master är ett nätverksprogram och lärandeplattform för skogsvårdsentreprenörer, initierat av Skogforsk. Programmet syftar till att stärka ledarskap, affärsutveckling och samverkan i en bransch där entreprenörerna spelar en avgörande men ofta underskattad roll för skogens långsiktiga utveckling.
Till skillnad från traditionella utbildningar bygger Kronan Master på kollegialt lärande: deltagarna – ofta företagare inom plantering, röjning och markberedning – delar erfarenheter, analyserar gemensamma utmaningar och driver egna utvecklingsområden i dialog med forskare och beställare. Ett centralt inslag är de fysiska träffarna, där både praktiska problem och systemfrågor behandlas – från logistik och avtal till personalförsörjning och hyggeskvalitet.
Plattformen fungerar samtidigt som ett samtalsrum där tidigare tystnader bryts: deltagarna vittnar om att Kronan Master varit avgörande för att förbättra relationerna mellan entreprenörer och skogsbolag. Genom ökad förståelse och transparens har nya samarbeten uppstått – ofta över traditionella företagsgränser.