Fem skogsvårdsspecialister om resultaten
Henrik Holmberg, Södra Skog
Här i Götaland finns det en viss frustration – vi har försökt åstadkomma förbättringar under flera år men inte nått dit vi vill. Att till exempel omvänd torva är en risk – absolut … men det är en ovanlig planteringspunkt här. Så vi har inte hittat några enkla lösningar, men visst börjar vi skönja spännande mönster i Föryngringskollens data.
Därför är det oerhört nyttigt att träffa de andra aktörerna, för nu står vi inför en ny fas – att tillsammans börja mejsla fram lösningarna på problemet. Här kommer också de allt säkrare treårsmätningarna att vara mycket viktiga, för att ta oss över de inledande åren på ett bra sätt måste vara målet. Vi kommer också att behöva involvera de stora skogsvårdsentreprenörerna – vi behöver varandra i utvecklingsarbetet. Det är lätt att se det här som naturvetenskap, men det handlar till stor del om mjuka frågor och relationer.
Helena Gålnander, Stora Enso Skog
Föryngringskollens resultat gör att vi nu tar krafttag och jobbar igenom alla länkar i föryngringskedjan under 5–6 år. Ett mål är att få våra maskinförare att tänka föryngring när de avverkar. Markberedaren måste kunna ta sig fram och lägga slagen effektivt, samtidigt som vi ska uppnå detaljhänsynens mål och det är förstås en kulturförändring. Vi hoppas hitta former för att kraftsamla hänsynen på ett smartare sätt. Här får vi på sikt också hjälp med att integrera föryngrings- och avverkningsplaneringen med bättre data från vårt precision forestry-projekt.
Inför årets planteringssäsong har vi likställt plantering i omvänd torva med de andra planteringspunkterna, och det blir spännande att följa effekten. Även det är en kulturförändring, för omvänd torva med mineraljord har varit målbilden i åratal. En styrka är att alla skogsaktörer driver detta gemensamt – vi har förstås olika förutsättningar i olika delar av landet, men delar också på många skogsvårdsentreprenörer.
Leif Johansson, SCA Skog
Där vi skogsodlar aktivt med god markberedning över större delområden ligger vi bättre till. Analyser vi gjort visar att när tio procent av hygget består av detaljhänsyn så landar vi på 1 500 plantor per hektar – markberedningen blir inte lika effektiv. Det är främst lämnade träd, lågor och rishögar som vi måste klustra bättre på ytorna. När vi nu börjat skanna avverkningarna med hög detaljnivå så borde vi till exempel kunna identifiera ansamlingar av död ved och lägga mer hänsyn där. En smartare hyggesdesign alltså. När det gäller planteringen har vi adaptivt förändrat instruktionerna under torrare perioder för att få ner plantorna i mineraljorden och i ”gångjärnet”.
Olof Falkeström, Norra Skog
En lärdom är att skogsvården är värd att betala för, annars får vi de här bristerna. Det är frustrerande att det är så svårt att flytta planteringspunkten från omvänd torva till gångjärnet, men en delförklaring till de bättre siffrorna är att vi jobbat tajtare med skogsvårdsentreprenörerna och med ökad uppföljning. De mjuka frågorna är viktiga för ett lyckat resultat!
En mer genomtänkt hyggesdesign blir viktig – att underväxtröja, ta ut grot och klustra hänsynen. När markberedaren rundar ett hänsynsträd blir det ett långsträckt ”öga” där ingen markberedning sker, så det blir mer bortfall än väntat. SLU har visserligen visat att man kan sätta tätare förband för att kompensera för bortfall, men jag tar det med en nypa salt: risken är att träden får obalans i kronorna och det kan ge mer snöskador.
Staffan Mattsson, Skogssällskapet
Det är positivt att resultatet förbättrats, och till en del bör det kunna tillskrivas Föryngringskollen. Vi har till exempel utökat vår kommunikation och våra uppföljningar med entreprenörerna, med bibehållet goda relationer. De förstår problemet, men behöver samtidigt hantera utmaningar som brist på erfaren arbetskraft.
Vi har fortfarande kvar utmaningen att förändra instruktionerna för att undvika omvänd torva, särskilt på de torrare markerna. Det måste bli betydligt enklare för att få ut plantorna i mineraljorden så långt det är möjligt. Då kan vi acceptera tätare förband för att utnyttja markberedningen effektivt. Det är bättre än att ödsla plantor på omarkberedda ytor för att hålla avstånden. Det blir också viktigare att koncentrera detaljhänsynen där det är möjligt för att öka andelen markberedd yta.
