Gratis. Enkelt. Björk?

Text: Elin Fries, Bitzer Foto: Sverker Johansson, Bitzer

Intresset för björk har i kombination med fröbrist gjort det svårt att få tag i förädlade björkplantor, men beroende på målsättning kan naturligt föryngrad björk vara ett fullgott alternativ.

– Att satsa på naturligt föryngrad björk är enkelt och billigt, och speciellt i betesutsatta områden är det ett bra val, säger Felicia Dahlgren Lidman, skogsskötselforskare på Skogforsk som nyligen disputerat i björkskötsel. Självföryngringarna av björk är också ett bra sätt att skapa variation och riskspridning i din skog. Dessutom ställer certifieringarna krav på lövinblandning idag.

Markbereda eller inte?

Nyttan av att markbereda eller inte beror på markens fuktighet.

– På frisk mark är det nödvändigt att markbereda för att få en lyckad naturlig föryngring av björk, annars blir  konkurrensen om vatten från annan växtlighet för stor. På blöt mark däremot etablerar sig björken oftast snabbt utan åtgärder. På torr mark skulle jag undvika att försöka föryngra björk. Det går alltså att styra föryngringen genom att anpassa markberedningen efter de rådande markförhållandena, säger Felicia Dahlgren Lidman.

Foto: Johannes Larson

Tio fröträd per hektar

Ett annat krav för att lyckas med björkföryngringen är att det finns fröspridande björkar i närheten – de producerar ofta mycket frö, men endast någon procent av fröna når längre än 100 meter från moderträdet, trots att det lilla fröet har vingar. Om man vill ställa fröträd räcker ett tiotal björkar per hektar.

Intensiv skötsel för björktimmer …

Det är visserligen lätt att få till en självföryngring av björk, men det kräver mer engagemang om ditt mål är högkvalitativt björktimmer.

– Björkens krona behöver ljus, så räkna med minst två röjningar och två gallringar. Omloppstiden blir cirka 45–60 år. Slutbeståndet bör ligga på 350–400 huvudstammar per hektar, vilket är ungefär hälften så många stammar som i ett motsvarande granbestånd vid en slutavverkning.

… eller sofflocket för bättre ekonomi?

Ett tätt naturligt föryngrat eftersatt röjningsbestånd av björk och gran i 30 årsåldern räknas sällan som eftertraktat – men är det dags att tvätta bort det dåliga ryktet? Felicia Lidman och hennes forskarkollegor undersökte hur skötseln påverkar den ekonomiska avkastningen för just den typen av skog.

Fyra skötselstrategier undersöktes: att röja fram huvudstammar av björk, gran eller en mix, samt att låta beståndet stå orört. Därefter simulerades framtida avkastning för de olika strategierna i jämförelse med alternativet att markbereda och plantera gran på samma mark. Vinnaren blev något oväntat … det orörda!

– Vid räntor på två procent eller högre var det orörda alternativet den mest ekonomiskt lönsamma strategin för skogsägaren. Höga initialkostnader väger tungt i kalkylen och långa omloppstider med intensiv skötsel har svårt att konkurrera med ett alternativ som i princip inte kostar något alls att anlägga eller sköta. De mer skötselintensiva  alternativen kan dock ge flera andra värden än de ekonomiska, allt beror på vad du som skogsägare har för mål med din skog. Något som bör tilläggas är att försöket som denna studie baserades på var extremt tätt på vissa håll, upp emot 15 000 stammar per hektar, vid försökets start, och därför kunde stor volym produceras på en kort ttid, säger Felicia Dahlgren Lidman.