Vägarnas betydelse för skogsbrukets transporter

Vägnätet spelar en avgörande roll för skogsbrukets transporter och därmed för hela råvaruförsörjningen i branschen. Omkring 88 % av transporterna startar med virke på en enskild väg, ofta en skogsbilväg, vilket visar hur grundläggande det lägsta nätet är för att få ut material från skogen.

Totalt transporterades 2022 ca 72,4 miljoner ton oförädlade skogsresurser på väg, motsvarande ett transportarbetet på cirka 6 595 miljoner tonkilometer och ett medelavstånd omkring 91,1 km per lastbil.

Men det räcker inte med själva vägarna, kvalitet och tillgänglighet är också kritiska. Det finns drygt 200 000 km skogsbilvägar (enskilda vägar) i Sverige, och de används inte bara för transport av virke utan också för skogsmaskiner, utrustning och personal. Enskilda vägar utgör dessutom omkring 75 % av hela vägnätet i landet och har ett uppskattat anläggningsvärde på cirka 100 miljarder kronor, vilket tydliggör hur centrala de är för skogsbruket, landsbygden och logistik.

Vägnätets roll för skogsbruket handlar om flera aspekter:

• Tillgång till avlägg: Om vägar inte klarar tunga lastbilar, särskilt under säsong med svag bärighet, så fördröjs transporterna och råvaran kan ligga kvar längre än planerat.
• Effektivitet och kostnad: Ju bättre och mer sammanhängande vägnät, desto kortare omvägar, lägre bränsleförbrukning, högre lastvikter och därmed lägre transportkostnad per ton. Skogsbilvägar bidrar till att korta terräng- och skogsnära avstånd.
• Hållbarhet och framtida kapacitet: Utbyggnaden av vägar som klarar tyngre fordon (t.ex. BK4-klassade vägar för 74 ton) öppnar för större fordon och därmed lägre kostnad och utsläpp per ton transporterat råmaterial.
• Underhåll och standard: Om vägnätet inte underhålls eller har låg standard påverkas framkomligheten. Låg standard riskerar att skapa flaskhalsar som hindrar transportflödet och höjer kostnader för skogsbrukets aktörer.

För skogsbruket betyder det att investeringar och underhåll i väginfrastruktur, liksom planering av transportflöden med hänsyn till vägens funktion och klassning, är strategiskt viktiga. Ett väl fungerande vägnät, från skogsbilvägen på avlägget till större allmän väg till industrin, är en förutsättning för att råvara ska kunna transporteras till mottagning på ett kostnadseffektivt, pålitligt och miljömässigt hållbart sätt.

BK4-klassning

Sedan 2006 har Skogforsk arbetat med utvecklingen av längre och tyngre virkesfordon i syfte att minska bränsleförbrukningen, och därmed utsläppen, inom skogsbruket. Arbetet har inte bara omfattat de tekniska lösningarna utan i minst lika hög grad att få till ett vägnät där dessa fordon får köra utan krav på särskilda tillstånd. Sedan 2018, då Trafikverket fick mandat från regeringen att på allvar implementera ett riksomfattande vägnät för BK4, har Skogforsk, via ETT-projektet, följt utvecklingen av BK4-vägnätet. Ett stort fokus i sammanhanget har varit att identifiera så kallade flaskhalsar, det vill säga kortare vägsträckor (oftast mindre än 5 km) som inte uppgraderats till BK4 och därmed skapar onödiga hinder för transporterna. 

Ökad tillgång till BK4
Mottagningsplatsernas tillgång till BK4 har ökat markant sedan 2021. Då kunde endast 55 % av årsvolymen till de studerade mottagningsplatserna transporteras längs BK4-vägar hela vägen. Idag är motsvarande siffra nästan 80 procent, en ökning med drygt 195 % räknat på årsvolym. En avgörande anledning till detta är att många kommunala tillfartsvägar till mottagningsplatserna nu är uppklassade till BK4. Norr om Mälardalen har samtliga studerade mottagningsplatser, utom en, god tillgång till BK4.