logga
Hur ser framtidens skogstransporter ut?
Bild: AI-genererad bild
Hur ser framtidens transporter ut? Och hur kan vi effektivisera dem? Skogforsks forskare Gert Adolfsson delar med sig av sina tankar...

Skogforsk planerar inom FESST-projektet att genomföra ett bredare visionsarbete ”Logistikvision 2040”. En förhandstitt i denna vision kan se ut så här:

År 2040 har Sverige utvecklat landets skogslogistik till en nivå i absolut världsklass. Effektiva, hållbara och klimatsmarta logistiksystem på landsväg, järnväg och sjöfart är helt fossilfria och drivs av förnybar elektricitet, biogas, fossilfri diesel och ”grön vätgas”. Utsläppen från skogsbrukets transporter är ”netto-noll” och därmed helt klimatneutrala i linje med skogsindustrins klimatarbete.

Digitala plattformar med AI-baserad flödes- och ruttoptimering kopplar effektivt ihop och optimerar intermodala transporter på landsväg, järnväg, virkesterminaler och hamnar. Timmerbilar, personbilar och skogsmaskiner levererar data from motorernas CANbus-system och andra sensorer som nyttjas för beskrivning av terräng och vägar. Transporter, leveranser och lagerutvecklingen i hela värdekedjan, från skog till industri och terminal, kan i realtid följas upp av alla berörda aktörer som transportledare, åkerier, chaufförer och mottagande industrier och terminaler.

»År 2040 möjliggör Sveriges förstärkta väginfrastuktur säkra, fossilfria och effektiva skogstransporter genom ett robust vägsystem som är klimatanpassat och därmed har förmåga, året om, att bära längre lastbilar med högre lastkapacitet.«

 

AI-har bidragit till förbättrade förutsättningar med realtidslogistik och kan agilt planera och omplanera. Genom utvecklad turordningsplanering av avverkningsarbetet ökar logistiksystemens förmåga att leverera rätt råvara av rätt kvalité i rätt tid till industrin. Utifrån infrastrukturens tillgängliga kapacitet, aktuell väderlek samt förändringar i beställningar och lagernivåer längs värdekedjan, genomförs omplaneringen i realtid. Effekterna blir kortare ledtider och högre lageromsättning. Olika nyckeltal kan löpande utvärderas i logistikkedjan när det gäller till exempel leveransprecision, kostnadsutveckling, förekomst av inkuranser och effektiviteten avseende förädlande industrins utnyttjande av virkesråvara.

Råvaruhantering vid industri och terminaler genomförs med elektrifierade truckar. Truckar som laddas vid industrins närbelägna ladd stationer för tyngre fordon. En stor andel av den gröna elektriciteten produceras i industrins kraftvärmeverk. För att säkerställa att laddeffekten är tillräcklig, 24/7, är laddstationerna kopplade till stödjande större batterilager som, vid behov, också kan för effektbalansering.

År 2040 möjliggör Sveriges förstärkta väginfrastuktur säkra, fossilfria och effektiva skogstransporter genom ett robust vägsystem som är klimatanpassat och därmed har förmåga, året om, att bära längre lastbilar med högre lastkapacitet.

Väginfrastukturen är kompletterad med strategiska laddstationer längs huvudstråk och vid virkesterminaler och industrier. Genom olika sensorsystem är väginfrastrukturen digitalt uppkopplad med realtidsdata för att möjliggöra till exempel ruttoptimering och vägunderhåll. Vägarna har hög säkerhetsstandard med till exempel geofencing och olika automatiska system. System som aktivt stödjer föraren och därmed reducerar risken för tillbud och olyckor.

Längs hela transportkedjan, från skog till industri och terminaler är trafiksäkerheten för maskinförare, medtrafikanter och omgivning hög. Trafiksäkerheten är och följs reguljärt upp gällande kraven på lagliga brutto-och axelvikter och god lastsäkring.

Nollvisionen för skogens logistiksystem är tvåfaldig; ”Noll olycksfall & noll koldioxidutsläpp”.