logga
Segment från en rötskadad stock förbereds för bedömning i samband med provinsamling.
En ny typ av CT-skanning kan göra det möjligt att upptäcka rotröta tidigare och mer träffsäkert, något som kan förbättra både virkesmätning och sortering.

Teknikutveckling | Virkesmätning

CT-skanning med flera energinivåer kan göra det möjligt att upptäcka tidiga rötskador i gran, som dagens automatiserade mätsystem har svårt att identifiera. I försöket skannades fem segment från en och samma rötskadade granstock med en fotonräknande CT-skanner. Dubbelenergibilderna visade strukturer som blev tydligare i segment med mer omfattande rötskador. Det tyder på att tekniken kan fånga upp signaler från röta som är svåra att upptäcka med traditionell CT.

  • Fotonräknande CT: Till skillnad från traditionella CT-skannrar registrerar den nya tekniken enskilda röntgenfotoner i stället för att mäta dem som en samlad signal. Det gör det möjligt att dela in fotonerna efter energinivå.
  • Dubbelenergi ger mer information: Genom att dela in fotonerna i två energiklasser kan skannern skapa bilder som visar fler egenskaper hos veden än en traditionell CT-bild.
  • Två typer av bilder: I studien användes både virtuella singelenergibilder och dubbelenergibilder. De senare visade distinkta, kurviga strukturer som verkade vara kopplade till rötskadorna.
  • Hög upplösning: Skanningen hade en rumslig upplösning på cirka 0,7 × 0,7 × 1,0 millimeter.
  • Nästa steg: Fler stockar behöver skannas och analyseras för att bekräfta resultaten och förstå vilka ämnen i veden som ger upphov till signalerna.

Idag finns ingen automatiserad teknik som klarar av att detektera fast rotröta i granstockar och grantravar. Det försvårar sortering, postning vid industri, leder till ökade transportkostnader, ett mindre hållbart virkesutnyttjande, och hindrar utvecklingen mot en automatiserad stockmätning. 

I en förstudie har Skogforsk röntgat en rötskadad stock med den mest avancerade formen av medicinsk CT-skanner: en fotonräknande skanner som kan mäta med flera energier. Studien, som genomfördes tillsammans med Örebro Universitetssjukhus och utrustningstillverkaren Siemens Healthineers, visade att det finns en möjlighet att den här typen av CT-skanner kan detektera rotröta. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften Wood Material Science and Engineering.

Rotröta är ett miljardproblem, men svår att upptäcka

Rotröta, orsakad av svampsläktet Heterobasidion spp., är en av de mest betydande utmaningarna inom svenskt skogsbruk. Den drabbar cirka 14 % av alla granar i Sverige och bortåt 20 % av grantimmerträd. En färsk studie från Skogforsk visar att de ekonomiska förlusterna till följd av rotröta hos gran uppgår till över en miljard kronor årligen. Förlusterna uppkommer på grund av onödig stamfelsvedskapning eller nedklassning och vrakning av gransågtimmer. 

Idag detekteras röta främst visuellt av skördarföraren vid avverkning eller virkesmätare vid industri. Synlig röta är ofta lång gången, så kallad mjuk röta. Den begynnande, fasta rötan är svårare att upptäcka. Skogforsk har visat att skördarförarna kapar ca 3 % för mycket stamfelsved av gran jämfört med kontrollmätares bedömning, och att 85 % av dessa stamfelsvedskap beror på röta. Att den vanligaste defekten hos gran inte kan mätas automatiskt hindrar framtagningen av ett helautomatiskt klassningssystem för stockmätning av gransågtimmer.

Många kvalitetsegenskaper kan mätas i sågverkens mätramar. De mest avancerade mätramarna är CT-skanners (Computed Tomography), som röntgar stockarna i 3D och skapar en densitetsbild. Dessa mätramar kan detektera långt gången röta, men det är inte tillräckligt för att ersätta manuell klassning vid virkesmätningen. Det beror på att förändringarna i vedens densitet och struktur i de tidiga nedbrytningsstadierna är för små. 

En stockbit blir skannad med fotonräknande CT-skanner hos Örebro Universitetssjukhus.  

En ny generation CT-skannrar

Mätramarna registrerar hur röntgen-fotoner rör sig genom ett objekt. Sågverkens mätramar detekterar fotonerna som en grupp. De allra senaste medicinska mätramarna är fotonräknande (Photon Counting Computed Tomography, PCCT), och detekterar fotonerna en och en. Det gör att fotonerna kan grupperas i olika klasser baserat på sin energi. Mätningen blir också känsligare och kan fånga upp subtila skillnader i signal. I den här förstudien användes CT-skannern Siemens NAEOTOM Alpha, och fotonerna grupperades i två klasser (Dual Energy Computed Tomography DECT). Den rumsliga upplösningen var ungefär 0,7 mm (bredd) x 0,7 mm (höjd) x 1,0 mm (längd).

Det är inte första gången som medicinska CT-skanners används för att mäta på virke. Det gjordes först på 1980-talet, och sedan mellan 1990-talet och 2010-talet, där Avdelningen för Träteknik vid Luleå Tekniska Universitet spelade en viktig roll. Forskningen ledde fram till den första dedikerade CT-skannern för rundvirke, CT-Log från Microtec, som idag finns installerad vid fyra svenska sågverk.

Så valdes försöksstocken ut

Två projektdeltagare var med på en av Sveaskogs avverkningar utanför Finspång, där skördarföraren hjälpte till att identifiera stockar med synlig rotröta. Därefter sågades stockarna upp i tre decimeter stora segment med en motorsåg. Målet var att hitta en stock med en gradvis övergång i röta, från stark i rotskäret till osynlig i toppskäret. Den bästa stocken som mötte kriterierna valdes ut. Från den stocken kapades även en trissa i roten och en i toppen, som skickades till SLU för analys, som bekräftade förekomsten av Heterobasidion spp. i rotsegmentet, medan toppsegmentet inte visade på någon infektion. Fem av segmenten (a, b, c, d, e) skickades till Örebro Universitetssjukhus för att skannas i NAEOTOM Alpha-skannern.

Segment som sågats av provstocken. Segment a-e skickades för CT-skanning. Röd pil markerar det lätt skadade rötområdet i segment b. På nedre raden syns anilinved som gröngrått område runt kärnveden.  

Skanning med dubbelenergi-CT: Två bildtyper ger olika information

Mätvärdena från CT-skannern omvandlas till bilder i en process som kallas för rekonstruktion. Som hjälp vid rekonstruktionen används ofta mätningar på kända substanser, som vatten och luft. För dubbelenergi-bilder krävs en tredje substans, med annorlunda kemiska egenskaper från vatten och luft. I det här fallet valdes kalcium, utifrån en hypotes att rötprocessen anrikar kalcium i veden. Utifrån detta rekonstruerades två typer av bilder: virtuella singel-energibilder, som påminner lite om klassiska CT-bilder, och dubbelenergi-bilder. 

Singel-energibilder (virtuella) på de fem skannade segmenten från den rötskadade stocken.  
Dubbelenergi-bilder på de fem skannade segmenten från den rötskadade stocken.  

Dubbel-energibilder fångar upp signaler om röta som annars kan missas


Med det mänskliga ögat gick det att se rötskador i segment b, c, d, och e. I de virtuella singelenergi-bilderna går det att ana rötskador i segment d och e i form av mörka stråk, vilket betyder att densiteten blivit lägre. Jämfört med graden av missfärgning i de visuella fotona är det slående att strukturen hos veden inte alls påverkas lika mycket av rötan – årsringarna är fortfarande tydliga.

I dubbelenergi-bilderna går det att se kurviga, ljusa strukturer i segment b, c, d och e. De blir intensivare och större ju mer allvarlig rötan ser ut hos motsvarande segment i de visuella fotona. Det verkar alltså som att dubbenergi-bilderna fångar upp någon typ av signal som är relaterad till rötan.

Nästa steg: Fler stockar och djupare analyser

Resultaten är spännande men det går inte att dra några vetenskapliga slutsatser utifrån en enskild stock. Därför vill Skogforsk göra ett fortsättningsprojekt där vi både skannar fler stockar och gör kemiska mätningar för att försöka förstå vad det är för ämne som skapar de mönster som vi ser i dubbelenergi-bilderna. Vi vill också undersöka om det skulle vara tillräckligt att mäta i färre riktningar, på det sätt som så kallade diskreta röntgenmätramar gör.

Kanske kommer framtidens sågverksmätramar att använda sig av dubbelenergi?

Nr 2026-79    Publicerad 2026-11-16 08:00

Kommentarer
Det finns ännu inga kommentarer på denna sida. Var först med att ge en kommentar.
Kommentera
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar. Var god bekräfta att du inte är en robot!
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Författare
Kari Hyll
Forskare
Ebbe Lindberg
Specialist
Fleury Ndongozi
Örebro Universitet
Håkan Geijer
Örebro Universitet
Patrik Nowik
Karolinska Institutet