Identifiera skogar med höga naturvärden – ny metod underlättar för skoglig planering

Artikeln är en sammanfattning av rapporten Prediktion av skogliga naturvärden med öppna data, skogsbruksplaner och naturvärdesbedömningar

En viktig del av naturvårdsplaneringen handlar om att identifiera skogar med höga naturvärden, till exempel inför avsättningar, restaurering eller ekologisk kompensation. För att förbättra identifieringen av skog med höga naturvärden har en datadriven modell utvecklats.

Data på tre nivåer

Totalt användes data på tre nivåer som speglar olika grader av tillgänglighet:

• Öppna data – Tillgängliga för alla. Exempelvis skogliga grunddata från Skogsstyrelsen eller EU:s satellittjänst Copernicus (t.ex topografi och klimat).
• Skogsbruksplaner – Inte tillgängliga för alla. Skogliga data insamlade på beståndsnivå, exempelvis grundyta, volym och snittålder.
• Naturvärdesbedömningar – Inte tillgängliga för alla. Antal naturvärdesträd och mängd död ved (inventeringar gjorda på beståndsnivå).

Ålder från skogsbruksplan skapar bättre modeller

Totalt utvärderades tre modeller i fyra talldominerade landskap. De tre modellerna bestod av 1) Öppna data, 2) Öppna data och skogsbruksplaner och 3) Öppna data, skogsbruksplaner och naturvärdesbedömningar. Bäst fungerade modeller som inkluderar data från skogsbruksplaner. Resultaten visar att prediktionsförmågan varierar mellan skogstyper. Tallskogar kunde identifieras med högst säkerhet. Här kunde modellen förutse höga naturvärden med cirka 85–90 % säkerhet. Ålder på beståndet var överlägset den viktigaste variabeln – ju högre ålder desto större var sannolikheten för höga naturvärden. Andra faktorer, såsom variation i topografi och beståndsstruktur, bidrar också men har mindre betydelse, vilket sannolikt speglar regionala skillnader i skogens karaktär och sammansättning. Däremot bidrog naturvärdesbedömningar inte till att förbättra modellens träffsäkerhet.

Stämmer överens med fältbaserade metodiker

Modellen jämfördes även mot tre fältbaserade metoder för naturvärdesbedömning. Detta gjordes i 50 tallskogar (bestånd) fördelade över två landskap. Alla metoder standardiserades till en tregradig betygsskala, och större avvikelser mellan metoder noterades (en metod noterat betyg 1, den andra betyg 3). I de två landskapen var större avvikelser mellan modell och fältbedömning mycket få (2 %), vilket bekräftar modellens tillförlitlighet i tallskog.

Tillämpning

Modellen kan peka på områden som är lämpliga för skogliga avsättningar, ekologisk kompensation och restaureringspotential. Dock är modellen inte avsedd att ersätta fältinventeringar, utan fungerar som ett screening- och prioriteringsverktyg. Genom att rikta inventeringsinsatser till områden med hög sannolikhet för naturvärden kan både kostnader och tidsåtgång minska.

Vidareutveckling

Nästa steg är att vidareutveckla modellen för fler skogstyper, vilket kan göras genom inkludering av data från fler landskap med andra skogstyper. Detta kräver större datamängder och bättre tillgång till standardiserade skogsdata. Att utveckla ett heltäckande kartskikt för skogens ålder skulle göra det möjligt att använda modellen i de fall då skogsbruksplanen inte finns tillgänglig. 

Modell som pekar ut höga naturvärden kopplat till tall i ett landskap i norra Sverige.

Denna studie har genomförts av Greensway inom projektet ”Alla värdens skog – metoder för inventering och värdering av skogens olika nyttor” på uppdrag av Skogforsk med finansiering från BIO+programmet, Energimyndigheten (projektnummer 2022–00584), samt projektparterna Mellanskog, Skogssällskapet och Sveaskog.