Laddning vid industrin kan bli en nyckel för elektriska timmerbilar

TREE-projektet har som övergripande mål att bidra till att 50 procent av alla nya lastbilar inom skogsbranschen att vara elektriska år 2030. För skogstransporter är vägen dit mer komplex än för många andra transporttyper. Körsträckorna varierar och många transporter går längs sträckor där tillgången till laddinfrastruktur är begränsad.

Resultat från en simuleringsbaserad studie av timmertransporter i Värmland, genomförd med hjälp av verktyget ElRutt, visar att målet om 50 procents elektrifiering kan vara möjligt att nå med dagens fordonsteknik, om det finns möjlighet till laddning vid industri. Samtidigt visar resultaten att utfallet påverkas av hur transportsystemet som helhet utformas. Fordon, laddinfrastruktur och transportplanering behöver samverka för att en högre grad av elektrifiering ska uppnås.

Industrin: en strategisk plats för laddning

När en timmerbil levererar virke till en industri stannar den för lossning. Om lastbilen även kan ladda vid industrin, kan arbetsskiftet effektiviseras med mindre behov av separata laddstopp. Resultaten tyder på att laddning vid industrin kan ha stor betydelse för den möjliga elektrifieringsgraden.

I studien ökade den möjliga elektrifieringsgraden från cirka 40 till 50 procent när laddning fanns tillgänglig vid industrin, jämfört med ett scenario där fordonen enbart använde det publika laddnätverket under skifttiden. Förbättringen uppnåddes utan att de tekniska egenskaperna hos fordonen förändrades. Utan möjlighet till laddning vid industrin blir transporterna mer beroende av dyr laddning vid publika laddstationer. Det försämrar snabbt den ekonomiska kalkylen, begränsar vilka rutter som är möjliga att köra med elektriska lastbilar och samtidigt uppstår ineffektivitet genom extra körning eller särskilda laddstopp.

Resultaten visar att placeringen av laddinfrastruktur kan vara minst lika viktig som antalet laddare i omställningen av skogstransporter.

Kraftigare laddare ökar potentialen

Figur 1. Extra körtid jämfört med ett 200 kW-referensfordon för olika laddningsscenarier och laddningseffekter.

Studien visar också att laddeffekten har stor betydelse för hur effektivt elektriska timmerbilar kan användas.

När laddeffekten ökade från 200 kW till 750–1 500 kW, motsvarande framtida MCS-laddning, kunde den genomsnittliga körtiden öka med upp till 2 timmar per arbetsskift för en tvåskiftsdriven timmerbil. Simuleringarna visade samtidigt att en mycket stor del av transportsystemet var möjlig att elektrifiera. Kortare laddtider innebär att fordonen kan ägna mer tid åt transporter och mindre tid åt laddning. Resultaten pekar därför på att inte bara tillgången till laddning, utan även laddarnas prestanda, påverkar hur långt omställningen kan nå. Samtidigt kräver högre laddeffekter investeringar i både laddplatser och elnät. Det blir därför viktigt att dimensionera laddinfrastrukturen där den ger störst nytta.

Vilotid kan bli laddtid

Även transportplaneringen kan påverka möjligheterna att använda elektriska lastbilar effektivt. Dagens regler för raster och vila utformades för dieseldrivna lastbilar, men för elektriska fordon kan ett raststopp också fungera som ett laddstopp. När modellen tillät större flexibilitet i när raster kunde genomföras, så att vilotid samordnades med laddning, ökade den möjliga elektrifieringsgraden från omkring 50 till 63 procent. Detta gällde även i scenarier med lägre batterikapacitet och tillgänglig laddeffekt. 

Resultaten visar att omställningen inte enbart handlar om fordonsteknik. Hur transporterna planeras kan också ha stor betydelse för hur väl elektriska lastbilar kan utnyttjas.

Ett transportsystem måste fungera som helhet

Studien visar att omkring 50 procent av transporterna kan elektrifieras i det analyserade transportsystemet. Resultaten pekar samtidigt på att laddning vid industrin spelar en viktig roll för att nå dit. Högre laddeffekter och mer flexibel transportplanering skulle kunna öka potentialen ytterligare.

Samtidigt kvarstår utmaningar för de mest krävande transporterna, där långa avstånd och begränsad tillgång till laddning fortfarande kan begränsa möjligheterna att ersätta dieseldrift. För skogsindustrin innebär det att omställningen behöver ses som en systemfråga där fordon, laddinfrastruktur, elnät och transportplanering utvecklas tillsammans.

Resultaten visar att framtidens elektriska timmerbil inte enbart är beroende av batteristorlek. Tillgång till rätt laddning på rätt plats kan vara minst lika avgörande.