Kostnader för tillvaratagande av skogsbränsle 2023-2025

Bakgrund

De primära skogsbränslena står för omkring 16 TWh av den årliga energitillförseln, varav uttag av grot (grenar och toppar) utgör drygt hälften. Tillvaratagandet av primära skogsbränslen varierar med marknadspriset på flis. Eftersom det tar omkring ett år från tillvaratagande till leverans finns en betydande eftersläpning i produktionskedjan. År 2010 initierades en enkät till de större bränsleleverantörerna för att kartlägga sortimentsfördelning, kostnader och metodandelar för den primära skogsbränsleverksamheten i Sverige. Efter fem år var svarsfrekvensen så låg att resultaten inte längre kunde redovisas, och den lades därför ner 2017. Den uppföljning som numera görs i Skogforsks och Skogsstyrelsens årliga kostnads- och intäktsenkät har samma problem med låg svarsfrekvens, vilket medför att ett fåtal svarande står för en stor andel av den rapporterade mängden skogsbränsle. 

Begränsat underlag kräver anpassad redovisning av kostnaderna

Eftersom efterfrågan på skattningar av kostnaderna i försörjningskedjorna för de primära skogsbränslesortimenten är hög har vi valt att publicera löpande tre- eller femårsmedelvärden på riksnivå. Dessa medelvärden är viktade baserat på mängden levererade bränslen, vilket innebär att år med stora bränsleleveranser får större genomslag. Eftersom det saknades uppgifter om skotnings- och avverkningskostnader för bränsleved samt skotningskostnader för grot år 2025, uppskattades dessa kostnader genom att anta samma procentuella ökning mellan 2024 och 2025 som för drivningskostnaderna i kostnads- och intäktsenkäten när treårsmedel­värdet beräknades. Resultaten redovisas i likhet med redovisningen 2021 i kronor per MWh. De rapporterade mängderna har räknats om till MWh med hjälp av Energimyndighetens omräkningstal (Bilaga 2).

Små kostnadsökningar för grot – större ökning för bränsleved

Bortsett från en ökning av skotningskostnaden med nästan sex procent har kostnadsökningarna för hantering av grot varit små under den senaste perioden. Mellan 2021 och 2023 ökade kostnaderna däremot betydligt, men markägarna kompenserades samtidigt av högre priser på bränsle fritt värmeverk (Figur 1). Eftersom antalet svarande är lågt och förutsättningarna – och därmed kostnaderna – varierar mellan olika delar av landet är spridningen kring de redovisade medeltalen stor.

Tabell 1. Löpande treårsmedelvärden för kostnaderna (kr/MWh) för avverkning, skotning, sönderdelning (flisning eller krossning) och landsvägstransport av grot (grenar och toppar) från slutavverkning.

Figur 1. Årligt medelpris på skogsflis till kraftvärmesektorn 2010–2025. Källa: Energimyndigheten

Kostnaderna har den senaste perioden ökat mer i leveranskedjan för bränsleved, det vill säga tillvaratagen defekt rundved, än för grotflis (Tabell 2). Den något lägre kostnaden för landsvägstransport av bränsleved jämfört med motsvarande kostnad för massaved och timmer indikerar att medeltransportavståndet för bränsleved är kortare. 

Tabell 2. Löpande treårsmedelvärden för kostnaderna (kr/MWh) för avverkning, skotning, och landsvägstransport av bränsleved (defekt rundved avsedd för energiproduktion). Anges i kr/MWh.

Det är få svarande som kan redovisa kostnaden för sönderdelning av bränsleved. Därför redovisas denna som löpande 5-årsmedelvärden. Medelvärdet för perioden 2021-2025 var 6,5 procent högre än föregående period (Tabell 3). 

Tabell 3. Löpande femårsmedelvärden för kostnaderna (kr/MWh) för sönderdelning (flisning eller krossning) och landsvägstransport av bränsleved (defekt rundved avsedd för energiproduktion). Anges i kr/MWh.

Slutsatser

Kostnadsökningarna i försörjningskedjan för bränsleved är fortsatt höga, och detsamma gäller skattningen av skotningskostnaden för grot. Osäkerheten i kostnadsskattningarna för den sista perioden har ökat till följd av minskade antal svar för 2025.

Den fortsatt låga svarsfrekvensen innebär att resultaten blir allt mer osäkra och väcker frågan om undersökningen bör fortsätta i sin nuvarande form.