Identifiering av potentiella naturvärdestallar i skogslandskapet med fjärranalys

Bild: Hans Chistiansson, Mostphotos

Flygburen laserskanning kan användas för att hitta potentiella naturvärdestallar i skogslandskapet. Det kan bidra till bättre underlag för lokalisering av naturvärden och planering inom skogsbruket.

För att bevara den biologiska mångfalden i svenska skogar spelar gamla tallar en viktig roll. När en tall åldras utvecklar den strukturer som grov bark, stora och ofta platta trädkronor samt brutna eller döda grenar. Dessa strukturer är biologiskt värdefulla eftersom de skapar livsmiljöer för skyddsvärda arter, till exempel lavar, mossor och fåglar, de är därför kopplade till höga naturvärden. Tallar som har utvecklat dessa strukturer är därför intressanta ur naturvårdssynpunkt.

För att identifiera dessa träd över större områden krävs fjärranalysbaserade metoder som kan fånga upp sådana strukturer, eller mätbara egenskaper som samvarierar med dem. Alla biologiskt värdefulla kännetecken kan inte upptäckas med fjärranalys. Vissa, som trädhöjd, kronstorlek och tillväxt, kan skattas med hjälp av kartbaserade data från flygburen laserskanning. Andra, exempelvis grov bark, död ved och förekomst av tickor, kräver observationer i fält. Dessa kännetecken antas dock samvariera med mätbara egenskaper i laserdata. Därför kan fjärranalys användas för att identifiera mätbara egenskaper som tyder på hög ålder, till exempel hög höjd i kombination med låg tillväxt i förhållande till ståndorten, och därmed peka ut potentiella naturvärdestallar.

För att tolka dessa mått behöver de sättas i relation till ståndorten. Genom att kombinera laserdata med kartskikt som beskriver exempelvis markfuktighet och torvförekomst kan växtförhållandena bedömas. Det gör det möjligt att avgöra om en viss höjd och tillväxt är typiskt för ett gammalt träd.

Traditionellt identifieras naturvärdestallar genom inventeringar i fält, där tallarnas strukturella egenskaper bedöms direkt på plats. Dessa inventeringar är dock tidskrävande och svåra att genomföra över stora områden, vilket skapar ett behov av metoder som kan användas för att göra en första avgränsning på kontoret som sedan verifieras i fält. Med hjälp av nationell flygburen laserskanning har ett examensarbete från Lunds universitet undersökt hur en metod kan utvecklas för att identifiera potentiella naturvärdestallar.

Läs fördjupning

Att analysera tallens struktur

Vid flygburen laserskanning registreras hur laserpulserna reflekteras från vegetation och mark. Utifrån dessa data har Skogsstyrelsen tagit fram kronhöjdsmodeller inom Skogliga grunddata som beskriver trädens höjd och struktur över stora områden. Dessa modeller gör det möjligt att analysera träd i det övre kronskiktet. I takt med att tallar åldras förändras deras kronstruktur i förhållande till yngre tallar, vilket är en nyckel till att identifiera strukturellt gamla individer. Kronorna blir oftare bredare och plattare samtidigt som höjdtillväxten avtar. Genom att använda data från två tidpunkter – i detta fall 2014 och 2022 – kan förändringar över tid analyseras, vilket ger ytterligare information om tallens utveckling.

Studien fokuserade på fyra egenskaper som kan kopplas till hög ålder: trädhöjd, kronbredd, kronans form samt tallens tillväxt. Dessa variabler kan skattas från kronhöjdsmodellen och användas för att identifiera tallar som avviker från omgivningen och därmed kan vara strukturellt gamla.

Som ett första steg segmenterades kronhöjdsmodellen i syfte att avgränsa enskilda trädkronor, vilket gör det möjligt att extrahera egenskaper från enskilda träd i stället för hela bestånd. För att ta hänsyn till variation i växtförhållanden grupperades träden i markgrupper baserat på höjd över havet, markfuktighet och torvdjup. På så sätt jämfördes tallar med andra tallar som växer under liknande förutsättningar.

Metoden bygger på att identifiera tallar som avviker från andra tallar i liknande miljöer, snarare än att använda fasta gränsvärden. Två tallar som är lika gamla men växer under olika förutsättningar har inte nödvändigtvis samma höjd eller kronbredd, vilket gör det viktigt att tolka deras egenskaper i rätt sammanhang. Tallar som kombinerar låg tillväxt, relativt hög höjd samt bred och platt krona framträder då som potentiella kandidater till strukturellt gamla tallar.

Det är viktigt att poängtera att den nationella laserskanningen som examensarbetet bygger på har relativt låg upplösning, vilket innebär att den individuella trädsegmenteringen inte förväntas vara perfekt. Större träd som tar mycket plats fångas relativt väl, medan mindre träd inte alltid fångas. Samtidigt är datasetet nationellt tillgängligt och analysen riktas i första hand mot större träd, vilket innebär att mindre träd som inte fångas har begränsad betydelse för resultaten.

Figur 1: Exempel på identifiering av strukturellt gamla tallar med hjälp av flygburen laserskanning. Till vänster visas kronhöjdsmodellen med segmenterade trädkronor, där färgskalan representerar trädens höjd och identifierade tallar markeras. Till höger visas samma område i ortofoto, där de identifierade tallarna markeras.

Träffsäker men inte heltäckande

Metoden är utformad för att prioritera säker identifiering, vilket avspeglas i resultaten där ett fåtal potentiella naturvärdestallar pekas ut. I de studerade områdena klassades färre än en procent av alla tallar som gamla. För att bedöma hur väl dessa utpekade tallar faktiskt motsvarade gamla tallar genomfördes också en fältinventering. Där inventerades 63 tallar, vilket ger en indikation på hur väl metoden fungerar. De tallar som metoden identifierade motsvarar i hög grad gamla tallar, men metoden fångade inte alla sådana individer. Det tyder på att metoden har en hög träffsäkerhet men en begränsad täckning, och att den därför främst lämpar sig för att identifiera ett begränsat antal potentiella naturvärdetallar, snarare än att ge en fullständig kartläggning.

Utöver huvudresultatet framträder även vissa mönster som inikerar i vilka marktyper de identifierade tallarna förekommer. En majoritet av de utpekade tallarna återfanns på torr-frisk mineraljord, vilket tyder på att strukturellt gamla tallar är tydligare i dessa miljöer. Det kan bero på att dessa marker erbjuder goda växtförhållanden samtidigt som konkurrens och beståndsstruktur skiljer sig från mer produktiva eller blötare marker.

Ett stöd i planering för naturvård

Metoden har potential att användas som ett praktiskt verktyg inom skogsbruk och naturvård. Genom att använda laserdata kan områden eller enskilda träd med potentiellt höga naturvärden identifieras redan i ett tidigt planeringsskede. Det gör det möjligt att rikta fältinventeringar mer effektivt och prioritera områden där sannolikheten att hitta tallar med höga naturvärden är stor.

Metoden visar även hur trädsegmentering från laserskanningsdata, i kombination med strukturella mått, kan användas för att identifiera potentiella naturvärdestallar och fungera som underlag i landskapsanalyser och i planering. Samtidigt krävs fortsatt fältbaserad kontroll för att verifiera resultaten och säkerställa att viktiga naturvärden inte förbises.

Flera delar av arbetet pekar på möjliga vägar för vidare utveckling. Högre upplösning i laserskanningen skulle kunna förbättra segmenteringen av enskilda tallar, och större samt mer varierade dataset kan användas för att utveckla och validera metoden. Det finns också potential att integrera analyserna i planeringssystem, vilket skulle möjliggöra en mer direkt användning i praktiska beslut.

Nr 2026-30 Publicerad 2026-05-06 10:06