logga
Kunskapsbanken Projekt Kurser & event Råd & stöd Nyheter & press Om oss Kontakt
English

Förebygg och hantera vägskador från tung trafik

Bild: Björn Gadestedt, Sveaskog
Vägar som används för tung trafik måste skötas och underhållas för att minimera skador. Med rätt kunskap och åtgärder kan vägarnas livslängd förlängas och kostnaderna för återställning minska.

Enskilda vägar är en avgörande del av skogsbrukets infrastruktur. De möjliggör transporter av virke, maskinförflyttningar och tillgång till mark året runt. Samtidigt är de ofta dimensionerade med små marginaler. När vägar används av tung trafik – särskilt under perioder med tjällossning eller långvarigt regn – ökar risken för skador snabbt.

Vanliga åtgärder efter uppkomna skador, såsom att enbart skrapa igen hjulspår, är i många fall otillräckliga. Om grundorsaken inte åtgärdas riskerar problemen att återkomma, ofta med ökade kostnader som följd. Dessutom sänks vägens tillgänglighetsklass, vilket innebär att vägens tillgänglighet för virkestransporter minskar under året. Med rätt kunskap om vägarnas funktion, begränsningar och underhåll kan både skador förebyggas och livslängden förlängas.

Mot denna bakgrund har en gruppering av vägspecialister från organisationer i Dalarnas och Gävleborgs län, i samverkan med Skogforsk, tagit fram ett samlat kunskapsunderlag om hur vägskador från tung trafik kan förebyggas och hanteras på enskilda vägar. Arbetet har vuxit fram ur identifierade kunskapsluckor inom området och syftar till att skapa en gemensam syn på skadebedömning och åtgärder. 

Under arbetets gång har vägspecialisterna  i gemensamma diskussioner utbytt erfarenheter, jämfört arbetssätt och resonerat sig fram till de fakta och rekommendationer som presenteras. Kunskapsunderlaget bygger därmed på samlad och beprövad erfarenhet från flera aktörer inom skoglig väghållning.

Följande vägspecialister har deltagit i arbetet:

  • Stefan Gunnarsson, Skogsstyrelsen
  • Staffan Larsson, Skogsstyrelsen
  • Tysk-Björn Hermansson, Skogsstyrelsen
  • Björn Gadestedt, Sveaskog
  • Kristina Thureson, Sveaskog
  • Mikael Andersson, Sveaskog
  • Johan Persson, Kopparfors Skogar
  • Per Eriksson, Kopparfors Skogar
  • Nils-Anders Olsson, Holmen Skog
  • Martin Permångs, Holmen Skog
  • Olof Djus, Mellanskog
  • Jonas Jonsson, Mellanskog
  • Anders Hedlund, Stora Enso
  • Dan Lindström, Skogforsk

Kunskapsunderlaget, som återges nedan, beskriver bland annat: 

  • vägens uppbyggnad,
  • tillgänglighetsklasser,
  • dimensionering av överbyggnad,
  • framkomlighetsklasser,
  • vem som ansvarar för vägen,
  • vem som har rätt att använda vägen,
  • samt hur skador kan förebyggas.

Det innehåller även en fördjupningsdel med exempel på vanliga vägskador och rekommenderade åtgärder.

Vägens uppbyggnad

En skogsbilväg är uppbyggd i flera lager:

  • Underbyggnad och terrass: Längst ned finns underbyggnaden och terrassen, som i de flesta fall består av det material som finns i undergrunden längs vägens sträckning.
  • Överbyggnad: Ovanpå underbyggnaden läggs ett eller flera lager grus med olika kornsammansättning. Överbyggnadens tjocklek och sammansättning är avgörande för vägens bärighet och därmed för vilken tillgänglighetsklass vägen kan uppnå. 

Figur 1. Principskiss för en väg i genomskärning. Källa: Skogforsk.

Tillgänglighetsklasser 

Vägar delas in i fyra tillgänglighetsklasser beroende på när de kan användas av olika fordonstyper under året:

A – Lastbilar och personbilar kan köra året runt.
B – Lastbilar kan köra året runt utom vid svår tjällossning. Personbilar kan köra året runt.
C – Lastbilar kan köra året runt utom under tjällossning och vid långvarigt regn. Personbilar får köra året runt, men inte under tjällossning.
D – Lastbilar kan köra främst vintertid, personbilar även sommartid.

Vilken tillgänglighetsklass en väg har bedöms utifrån Skogsstyrelsens riktlinjer och bestäms av väghållaren.

Vägskador kan medföra att en väg nedklassas till en lägre tillgänglighetsklass. En sådan nedklassning innebär att den tid som vägen kan användas under året minskar drastiskt. Om exempelvis en väg med tillgänglighetsklass C nedklassas till klass D innebär det att den är möjlig att trafikeras under betydligt färre dagar.

Dimensionering av överbyggnad

En vägs tillgänglighetsklass är beroende av jordarten i undergrunden, överbyggnadens tjocklek samt vägkroppens avvattning. För att uppnå en viss tillgänglighetsklass behöver vägens konstruktion dimensioneras utifrån dessa förutsättningar. 

Figuren nedan visar vilken total överbyggnadstjocklek som behövs beroende på tillgänglighetsklass och material i undergrunden (Anvisningar för projektering och byggande av skogsbilvägar klass 3 och 4, Skogsstyrelsen 2010).

Figur 2. Underlag för dimensionering av överbyggnad enligt Skogsstyrelsen (2010). Överbyggnadens tjocklek (kompakterad) anges i centimeter.

Överbyggnaden ska bestå av homogena lager av grus och täcka hela vägens bredd för att kunna ta upp belastningen från tyngre fordon.

Vid spårbildning eller andra skador orsakade av lastbilstransporter eller skogsmaskiner kan vägkroppens lageruppbyggnad brytas och i värsta fall blandas överbyggnadens material med material från undergrunden.

Vid återställning av överbyggnaden behöver grus påföras i sådan mängd att tjockleken motsvarar de dimensioner som gäller för den aktuella jordarten och tillgänglighetsklassen. Om material har blandats utgår man ur konstruktionssynpunkt från att den befintliga överbyggnaden motsvarar terrass.

Framkomlighetsklasser

Vägarna delas även in efter vilka fordon som kan trafikera dem:

  • Dragbil med trailer – Kräver god vägbredd, tillräckliga kurvradier, anpassade krön och sänkor samt vändradier.
  • Lastbil med släp – Kräver god vägbredd, tillräckliga kurvradier, anpassade krön och sänkor samt vändradier.
  • Lastbil med förkortat släp – Kräver god vägbredd, tillräckliga kurvradier, anpassade krön och sänkor samt vändradier.
  • Kortare fordon än lastbil med förkortat släp – Färre begränsningar.
    Ej möjlig för lastbil – Vägen klarar inte tung trafik.

Vem ansvarar för vägen?

Det är väghållaren som ansvarar för vägens byggande, drift och underhåll. Väghållare för det allmänna vägnätet kan vara statliga eller kommunala organisationer. Väghållare för det enskilda vägnätet kan vara enskilda personer eller fastigheter som antingen enskilt eller gemensamt (till exempel via vägförening eller samfällighet) ansvarar för vägen.

Väghållaransvaret är omfattande. Det innebär att väghållaren ska säkerställa att vägen och tillhörande anordningar är i sådant skick att de uppfyller:

  • Lagstiftningens krav (vid statlig/kommunal väghållning).
  • Normal standard samt att de inte kan medföra någon skada på person eller egendom (vid enskild väghållning)

Vem har rätt att använda vägen?

Vägar utan statligt eller kommunalt bidrag

För vägar utan statligt eller kommunalt bidrag är det väghållaren och personer som utför uppdrag åt väghållaren som har rätt att nyttja vägen. Andelsägare i en vägsamfällighet får använda alla föreningens vägar. 

För att transportera virke genom en annan väghållare eller vägsamfällighets väg krävs kontakt och överenskommelse i förväg. 

Vägar med statligt eller kommunalt bidrag

En väg som får statligt eller kommunalt bidrag ska normalt vara öppen för alla trafikanter, inklusive privatpersoner och företag. Denna generella trafikregel gäller dock inte tunga transporter. Väghållaren kan, i vissa fall och med godkännande av bidragsgivaren eller myndighet, sätta upp trafikreglerande skyltar, till exempel för att förbjuda tung trafik eller begränsa trafiken under tjällossning.

Transport av virke genom en samfällighet kan kräva kontakt och överenskommelse innan transporten påbörjas.

Förebyggande åtgärder mot vägskador

Det finns några viktiga åtgärder för att förebygga skador på vägarna:

  1. Planera transporterna – Anpassa transporterna efter vägklass, väder och väghållarens krav och önskemål.
  2. Ha dialog med väghållaren – Anpassa användningen av vägen efter väderförhållanden samt vägklass. Ha löpande kontakt med väghållaren om förutsättningar ändras och det finns risk för vägskador.  
  3. Hävda vägområdet – Avverka träd och buskar inom vägområdet. Enligt Skogsstyrelsen omfattar detta körbana, diken och i skogsmark två meter utanför dikets släntkrön eller släntfot, om inget annat anges i förrättningsbeslut.
  4. Bibehåll vägens framkomlighet och tillgänglighet – Om det finns ett anläggningsbeslut ska vägen uppfylla den tillgänglighetsklass som anges där. Det innebär bland annat åtgärder som dikesrensning, underhållsgrusning och underhållshyvling för att upprätthålla vägens bombering (det vill säga att vägens mittparti är något högre än kanterna så att vattnet rinner av), samt vinterunderhåll som snöröjning och vid behov snödikning. Dessa åtgärder hjälper vägen att torka upp snabbare vid tillfälliga mildväder under vintern och vid vårens tjällossning. 
  5. Bombering och skevning – Vägar bör ha en bombering samt skevning på 5 procent för att vatten ska rinna av snabbt. Detta minskar risken för att vägbanan blir mjuk och spårbildning uppstår.

Vilka skador kan uppstå och hur åtgärdas de?

Trots ett väl planerat vägunderhåll kan skador uppstå. I fördjupningen nedan presenteras exempel på vanliga vägskador samt rekommenderade åtgärder.

Exemplen utgår från en vägbredd på 4 m. Bilderna är tagna av Björn Gadestedt vid samma tidpunkt och i samma område (Hälsingland, mars 2025).

Läs fördjupning

Exempel 1: Lätt spårbildning (Tillgänglighetsklass C)

lätt spårbildningtumstock som visar lätt spårbildning


Skadebeskrivning

  • Vägbeläggningen är lätt nedtryckt. Spårdjup: 0–5 cm.
  • Detta räknas inte som en logistikskada.

Åtgärd

  • Väghållaren åtgärdar spåren vid sommarens underhållshyvling.

Exempel 2: Spårbildning efter tung trafik och tjällossning (Tillgänglighetsklass C)

7 cm spårbildningtumstock som visar 7 cm spårdjup


Skadebeskrivning 

  • Spårdjup: 7 cm. Silt från undergrunden syns i hjulspåren.
  • Logistikskada som medför en sänkning av tillgänglighet till klass D på den skadade sträckan om den inte åtgärdas korrekt.

Åtgärd för återställning till tillgänglighetsklass C

  1. Hyvling för att forma vägbanan till rätt bombering.
  2. Grusning bärlager för att återställa skadan (minst 250 ton/km (Tabell 1) med fraktion 0–32 mm).
  3. Slutjustering med hyvel och kompaktering för att få rätt bombering samt skevning av kurvor.
  4. Om bidragsväg1: Slitlager, minst 250 ton/km (Tabell 1) med fraktion 0–18 mm samt slutjustering med hyvel och kompaktering.

Exempel 3: Påtaglig spårbildning efter tung trafik och tjällossning (Tillgänglighetsklass C)


9 cm spårdjuptumstock som visar 9 cm spårbildning


Skadebeskrivning 

  • Spårdjup: 9 cm. Vägbanans överbyggnad är kraftigt blandad med vägkroppens undergrund.
  • Logistikskada som medför en sänkning av tillgänglighet till klass D på den skadade sträckan om den inte åtgärdas korrekt.

Åtgärd för återställning till tillgänglighetsklass C

  1. Hyvling för att forma vägbanan till rätt bombering.
  2. Grusning bärlager för att återställa skadan (minst 400 ton/km (Tabell 1) med fraktion 0–32 mm).
  3. Slutjustering med hyvel och kompaktering för att få rätt bombering samt skevning av kurvor.
  4. Om bidragsväg1: Slitlager, minst 250 ton/km (Tabell 1) med fraktion 0–18 mm, samt slutjustering med hyvel och kompaktering.

Fortsatt transport av virke under perioden

Om virke ska fortsätta transporteras på en sådan här väg under dessa väderförhållanden måste stora mängder grus påföras:

  1. Grusning förstärkningslager, minst 300 ton/km (Tabell 1) med fraktion 0–63 mm.
  2. Hyvling och kompaktering för att justera till materialet till rätt bombering och skevning.
  3. Grusning förstärkningslager, minst 300 ton/km (Tabell 1) med fraktion 0–63 mm.
  4. Hyvling och kompaktering för att justera materialet till rätt bombering och skevning.  
  5. Grusning bärlager, minst 300 ton/km (Tabell 1) med fraktion 0–32 mm.
  6. Hyvling och kompaktering för att justera till materialet till rätt bombering och skevning.  
  7. Om bidragsväg1: Eventuellt påföring av slitlager, minst 250 ton/km (Tabell 1) med fraktion 0–18 mm, samt slutjustering med väghyvel och kompaktering.

Viktig fråga

Klarar terrassbredden 900 ton/km med grus eller fyller man igen diken eller gör vägen för smal? Notera att det kan behövas påföras ytterligare grus till sommaren för att återställa vägen.

Exempel 4: Kraftig spårbildning efter tung trafik och tjällossning (Tillgänglighetsklass C)


vägskada med spårdjup 16 cmtumstock som visar 16 cm spårdjup


Skadebeskrivning

  • Spårdjup: 16 cm. Vägbanans överbyggnad är kraftigt uppblandad med vägkroppens undergrund.
  • Logistikskada som medför en sänkning av tillgänglighet till klass D på den skadade sträckan om den inte åtgärdas korrekt.
  • Chauffören borde ha avbrutit transporten.


Åtgärd för återställning till tillgänglighetsklass C

  1. Hyvling för att forma vägbanan/terrass till rätt bombering.
  2. Grusning förstärkningslager för att återställa skadan (minst 300 ton/km (Tabell 1) med fraktion 0–63 mm).
  3. Hyvling och kompaktering för att forma vägbanan/terrass till rätt bombering.
  4. Grusning bärlager för att återställa skadan (minst 300 ton/km (Tabell 1) med fraktion 0–32 mm).
  5. Slutjustering med hyvel och kompaktering för att få rätt bombering samt skevning av kurvor.
  6. Om bidragsväg1: Påför slitlager, minst 250 ton/km (Tabell 1) med fraktion 0–18 mm, samt slutjustering med hyvel och kompaktering.

Exempel 5: Skador av skogsmaskiner (Tillgänglighetsklass C) 

14 cm djup spårskadatumstock som visar 14 cm djup spårskada


Skadebeskrivning

  • Kombinationen av skogsmaskin på väg och påföljande virkestransport med lastbil har orsakat 14 cm djupa spår. Vägen grusades hösten innan med 330 ton/km (Tabell 1) med fraktion 0–32 mm. (Bilderna kan jämföras med bilderna nedan där endast virkestransport skett.)
  • Drivningsskada som medför en sänkning av tillgänglighet till klass D på den skadade sträckan om den inte åtgärdas korrekt.
  • Planering innan avverkning borde ha gett skogsmaskinföraren utrymme och möjlighet att lasta av virket från skogen i stället för att stå på och åka på vägen. 
  • Skogsmaskiner är välkomna på vägen utan band och kedjor.

Åtgärd för återställning till tillgänglighetsklass C

  1. Hyvling för att forma vägbanan till rätt bombering.
  2. Grusning förstärkningslager för att återställa skadan (minst 300 ton/km (Tabell 1) med fraktion 0–63 mm).
  3. Hyvling och kompaktering för att forma vägbanan till rätt bombering.
  4. Grusning bärlager för att återställa skadan (minst 300 ton/km (Tabell 1) med fraktion 0–32 mm).
  5. Slutjustering med hyvling och kompaktering.
  6. Om bidragsväg1: Påför slitlager, minst 250 ton/km (Tabell 1) med fraktion 0–18 mm, samt slutjustering med väghyvel och kompaktering. 
samma väg 500 meter längre fram - endast 2 cm spårdjuptumstock visar 2 cm spårdjup

Bilderna visar samma väg 500 meter längre fram där enbart virkesbilarna kört. Två centimeters spårdjup räknas inte som en logistikskada. Detta åtgärdas i samband med normal underhållshyvling till våren/sommaren. 

Exempel 6: Skador av skogsmaskiner (Tillgänglighetsklass C)


vägskada av skogsmaskintumstock och vattenpass som visar vägskada


Skadebeskrivning

  • Bandspår: över 8 cm djupa. Vägbanans överbyggnad är på väg att blandas upp med vägkroppens underbyggnad, trots grusning föregående höst med 330 ton/km (Tabell 1) med fraktion 0–32 mm (330 ton grus per km ger en tjocklek på ca 4 cm i detta fall).
  • Drivningsskada som medför en sänkning av tillgänglighet till klass D på den skadade sträckan om den inte åtgärdas korrekt.
  • Planering innan avverkning borde ha gett skogsmaskinföraren utrymme och möjlighet att lasta av virket från skogen i stället för att stå på och åka på vägen. 

Åtgärd för återställning till tillgänglighetsklass C

  1. Hyvling för att forma vägbanan till rätt bombering.
  2. Grusning bärlager för att återställa skadan (minst 400 ton/km (Tabell 1) med fraktion 0–32 mm).
  3. Slutjustering med hyvel och kompaktering för att få rätt bombering samt skevning av kurvor.
  4. Om bidragsväg1: Påför slitlager, minst 250 ton/km (Tabell 1) med fraktion 0–18 mm, samt slutjustering med hyvel och kompaktering.

Så minimeras skador på vägen i samband med virkesavlägg

Om skogsmaskiner måste passera eller åka längs med vägen krävs dialog mellan avverkningsledare och väghållare. För att minimera och begränsa skador på väganläggningen i samband med skogsmaskin på väg och vid vidaretransport krävs hjälpmedel likt bilderna nedan eller förebyggande grusning enligt följande:

  1. Grusning med minst 300 ton/km (Tabell 1) med fraktion 0–63 mm för att förstärka partierna där skogsmaskinen ska passera eller åka.
  2. Skylta upp så att inte andra trafikanter skadar sina fordon, då detta grova material ökar risken för fordonsskador.
  3. När avverkningen är klar hyvlas resterna av 0–63 mm-fraktionen till rätt bombering och skevning.
  4. Grusning med ca 250 ton/km (Tabell 1) med fraktion 0–32 mm.
  5. Hyvling som täcker in det grova gruset med 0–32-materialet och formar vägen till rätt bombering och skevning. Därefter kompaktering. 
  6. Om bidragsväg1: Påför slitlager, minst 250 ton/km (Tabell 1) med fraktion 0–18 mm, samt slutjustering med väghyvel och kompaktering. 

(Observera att det krävs tillstånd för avlägg längs statliga och kommunala vägar.)

matta för vägpassagematta i närbild

Det mest kostnadseffektiva om skogsmaskiner måste passera vägen är att använda mattor likt dessa samt kavling och risning i dikesslänter.

Exempel 7: Skador på vägens bredd från skogsmaskin vid transport från skog upp på väg 

skador på vägens bredd

Skadebeskrivning

  • Skogsmaskinens uppfarter på vägen har skadat framslänten på diket och gjort vägen smalare. Åtgärdas inte skadorna kommer regn, snö och kyla orsaka ytterligare skador samt förlust av grusmaterial från väganläggningen.
  • Drivningsskada som medför en sänkning av tillgänglighet till klass D på den skadade sträckan om den inte åtgärdas korrekt.
  • Planering innan avverkning borde ha gett skogsmaskinföraren utrymme och möjlighet att lasta av virket från skogen i stället för att stå på och åka på vägen. 

Åtgärd för återställning till tillgänglighetsklass C

  1. Grävmaskin för att återställa vägbanebredd och släntlutning i framslänt.
  2. Hyvling för att forma vägbanan till rätt bombering.
  3. Grusning bärlager för att återställa skadan (minst 300 ton/km (Tabell 1) med fraktion 0–32 mm).
  4. Hyvling för att forma vägbanan till rätt bombering och skevning, samt kompaktering.

Exempel 8: Skada på mötesplats från skogsmaskin

skada på mötesplatsskada med 9 cm spårdjup


Skadebeskrivning

  • Skadad väganordning med spårdjup 9 cm, där överbyggnaden är kraftigt uppblandad med undergrunden. Skadan omfattar halva mötesplatsens längd. Åtgärdas inte skadorna kommer regn, snö och kyla orsaka ytterligare skador samt förlust av grusmaterial från väganläggningen.
  • Drivningsskada som medför en sänkning av tillgänglighet till klass D på den skadade sträckan om den inte åtgärdas korrekt.
  • Planering innan avverkning borde ha gett skogsmaskinföraren utrymme och möjlighet att lasta av virket från skogen i stället för att stå på och åka på vägen.

Åtgärd för återställning till tillgänglighetsklass C

  1. Grävmaskin för att återställa vägbanebredd och släntlutning i framslänt.
  2. Hyvling för att forma vägbanan till rätt bombering.
  3. Grusning bärlager för att återställa skadan (minst 300 ton/km (Tabell 1) med fraktion 0–32 mm).
  4. Hyvling för att forma vägbanan till rätt bombering och skevning, samt kompaktering.

Goda exempel: Normalt slitage efter tung trafik och tjällossning

Här nedan ges några exempel på vägar av bättre tillgänglighetklass som har klarat tung trafik under tjällossning utan skador, tack vare förebyggande åtgärder så som underhåll av vägområde, rätt bombering, rätt överbyggnad, vinterväghållning med snödikning och att skogsmaskiner inte kört på vägen. Belastning av vägen har anpassats efter de lokala förhållandena.

Exempel 1 – Skogsbilväg med tillgänglighetsklass B

normalt slitage på nollvägtumstock visar 2 cm spårdjup

 

Ovan ser vi exempel på en skogsbilväg med tillgänglighetsklass B som inte tagit någon större skada vid virkestransport. Endast lite spårbildning, ca 2 cm djup. Virket är lastat från skogen, vilket gör att skogsmaskiner inte har påverkat väganläggningen. I samband med vägupptagningen utfördes snödikning med väghyvel vilket medfört att vägkroppen snabbt torkar upp och blir torr. 

Exempel 2 – Skogsbilväg med tillgänglighetsklass B 

normalt slitage på stamvägtumstock visar ingen större skada

 

Ovan ser vi exempel på en skogsbilväg med tillgänglighetsklass B som inte tagit någon större skada vid virkestransport. Vägen är snödikad, vilket bidragit till att den snabbt torkar upp. Vägen har både ett städat vägområde samt diken med korrekt lutning på inner- och ytterslänt, vilket ytterligare bidrar till vägens tillgänglighet. Det är viktigt att vägen behåller rätt bombering/tvärfall året om för att för att bibehålla B-tillgängligheten och undvika vattensamlingar på vägbanan. 

Bomberingen kontrolleras till exempel som här, 1,8 meter ut från vägmitt, vilket visar att vägkanten är 9 centimeter lägre än vägmitt. Det motsvarar en bombering på 5 procent, vilket är helt enligt instruktionerna. 

vattenpass visar bra bomberingvattenpass i närbild

tumstock visar minimal skada i spårdjup

Exempel 3 – Skogsbilväg med statsbidrag i tillgänglighetsklass B

vattenpass som visar lutningvattenpass och tumstock som visar lutning och spårdjup


Vägen ovan är snödikad och förberedd inför tjällossning. Det går att se med blotta ögat att vägen har en bombering. 

tumstock som visar spårdjup<vattenpass som visar lutning


Det är alltid viktigt att en väg har bombering och skevning på ca 5 procent, framför allt under våren och tjällossningen. Bombering och skevning gör att vatten som finns på vägbanan tar kortaste väg ner i diket och det gör att vägen torkar upp snabbare.

Tabell 1. Kompakterad grustjocklek i cm vid olika grusmängd i ton vid vägbredd 4 m.

Grusmängd (ton/km) Grustjocklek cm (kompakterat)
50 0,6
100 1,2
150 1,8
200 2,4
250 3,0
300 3,6
350 4,2
400 4,7



1. Trafikverket kräver minst 5 cm tjockt kompakterat slitlager på vägar med statligt driftsbidrag.

Nr 2026-23    Publicerad 2026-04-09 12:01
Transport & logistik
Vägar
Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Hållbar konsumtion och produktion
Läs mer om de globala målen
Kommentarer
Det finns ännu inga kommentarer på denna sida. Var först med att ge en kommmentar.
Kommentera
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar. Var god bekräfta att du inte är en robot!
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Författare
Dan Lindström
Specialist
072 - 880 84 14