Ett skogsbruk med fler funktioner och mål
Europeiska skogar står inför ett historiskt vägskäl. I takt med att EU accelererar arbetet mot klimatneutralitet ökar också förväntningarna på vad skogen ska leverera: fossilfri energi, förnybara material, biologisk mångfald, kolupptag och -lagring samt rekreation. Dessa olika mål hamnar allt oftare i konflikt. En policy brief från PROFOR lyfter därför behovet av ett ändrat synsätt på skogen – där multifunktionalitet blir utgångspunkten för styrning, förvaltning och investering.
Nyckelbudskap
PROFOR lyfter tre principer som måste genomsyra EU:s och medlemsländernas skogspolitik:
- Planering och skötsel på landskapsnivå, där produktion, biologisk mångfald, klimatanpassning och sociala behov balanseras i samspel istället för att de hanteras var för sig.
- Samordnat regelverk mellan olika sektorer – nuvarande regelverk för skogsbruk, energi, biodiversitet och klimat utvecklas var för sig, vilket skapar motstridiga incitament. Regelverk måste samordnas och dra åt samma håll.
- Belöna multifunktionalitet, exempelvis via rådgivningsprogram, certifiering och finansieringsmodeller som ger incitament för varierade skötselmetoder.
Länk till policy briefen finns längre ned på sidan. Policy briefen är skriven på engelska.
En svensk sammanfattning finns under ”Läs fördjupning”.
Varför behövs ett modifierat angreppssätt?
Ett landskap av ökande krav och konflikter
Den gröna omställningen innebär både nya möjligheter och nya målkonflikter. Initiativ som EU:s gröna giv, LULUCF‑förordningen, det nya ramverket för certifiering av kolkrediter och naturrestaureringsförordningen driver på en mer hållbar utveckling – men gör det ofta utifrån olika perspektiv och prioriteringar. Detta riskerar att leda till fragmenterade och motstridiga regelverk och en ökad polarisering kring markanvändning.
Samtidigt förändras skogarnas förutsättningar snabbt genom klimatförändringar, förändrade marknadsförutsättningar och behovet av en växande bioekonomi. Stormar, torka, skadeinsekter och bränder kan leda till lägre utbud av skogsråvara, samtidigt som efterfrågan på biobaserade produkter stiger. Detta skapar en press där skogarna allt oftare betraktas genom enstaka funktioner – som kolsänka, råvarukälla eller biologisk bank – snarare än som komplexa ekosystem med många samtidiga värden.
Problemet: skogspolitik som drar åt olika håll
Trots en nordisk-baltisk tradition av skogar som brukas utifrån flera nyttor och värden prioriterar dagens regelverk ofta endast ett mål åt gången. Exempel:
- Förnybar energipolitik gynnar ökat biomassauttag.
- Biodiversitetscertifieringar driver mot striktare bevarandekrav.
- Klimatramverk maximerar kolsänkor.
När dessa system utvecklas parallellt skapas konkurrerande styrsignaler som gör att skogsägare och myndigheter saknar en samlad riktning. Konsekvensen blir att den traditionella idén om den multifunktionella skogen riskerar att luckras upp, samtidigt som de olika ståndpunkterna om markanvändningen polariseras. Det behövs därför en helhetssyn där flera ekosystemtjänster planeras, mäts och belönas samtidigt.
Multifunktionalitet – vad betyder det i praktiken?
Skötsel på landskapsnivå
I stället för att optimera varje bestånd för ett enda syfte ska planering utgå från hela landskapets värden. Det innebär en mosaik av skötselmetoder: produktionsskogar, kontinuitetsskogsbruk, avsatt skog och skogsområden, rekreationsområden samtidigt som skogens klimatnytta beaktas och förstärks.
Större variation i skogsbruket
Olika kombinationer av trädslag, strukturer och brukningsmodeller gör skogen mer motståndskraftig mot klimatstress och störningar. Diversifiering knyts också till fler ekosystemtjänster och sociala värden som rekreation och lokal utveckling.
Ekonomiska system som premierar flera värden
I dag ersätts skogsägare främst för virkesproduktionen – medan tjänster som vattenreglering, rekreation, biologisk mångfald eller kollagring saknar motsvarande ersättning. Nya finansieringsmodeller behöver hantera dessa värden mer heltäckande.
Varför är multifunktionalitet viktigt just nu?
Klimatförändringar ändrar spelreglerna
Klimatförändringar går snabbare än skogarnas traditionella omloppstider. För att mildra riskerna behöver skogsbruket bli mer flexibelt, varierat och långsiktigt resilient.
Behov av motståndskraftiga ekosystem
Skogar som förvaltas för flera ändamål – inte bara produktion –torde ha större chans att klara extremväder, biologiska störningar och marknadsförskjutning. Detta är en viktig förutsättning för att behålla både naturvärden och samhällsnytta.
Sociala dimensioner i fokus
Skogar är också rekreation, turism, kulturarv och landsbygdsutveckling. En mer inkluderande skogspolitik behövs för att synliggöra dessa värden och hantera konflikter mellan intressenter.
Vägen framåt för Europas skogar
Framtidens skogspolitik måste präglas av samordning, variation och helhetssyn. Multifunktionalitet är inte bara en vision – det är en nödvändig strategi för att Europa ska kunna nå klimatmålen, bevara biologisk mångfald och i förlängningen t säkra ett konkurrenskraftigt skogsbruk och därmed utveckla en inhemsk bioekonomi.
Dagens fragmenterade styrning riskerar att underminera skogarnas breda samhällsnytta. Genom att planera på landskapsnivå, samordna politiska verktyg och skapa system som belönar fler mål kan säkra skogarna för framtiden i hela Europa.
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.