Almuppropet hjälper oss hitta framtidens friska almar

För att kunna förädla fram almar med ökad motståndskraft mot almsjukan måste man först identifiera de träd som verkar klara sjukdomen bättre än andra. Det är syftet med Almuppropet, ett medborgarforskningsprojekt där Skogforsk tar hjälp av allmänheten för att hitta och rapportera friska almar runt om i landet.

Projektet startade 2023 med stöd från Sveaskog och har sedan 2025 kunnat växlas upp genom regeringens uppdrag att utveckla förädlingsprogram för alm och ask, finansierat av Formas. Engagemanget har varit stort och hittills har mer än 500 tips kommit in.

De rapporterade träden finns ofta i områden där almsjukan har orsakat omfattande skador. Därför kan de vara särskilt intressanta för fortsatt forskning. Rapporterna utgör i dag ett viktigt underlag i arbetet med att identifiera kandidatträd för ett framtida förädlingsprogram med fokus på resistens mot almsjuka.

Almsjukan orsakas av svampen Ophiostoma novo-ulmi och har under flera decennier kraftigt decimerat Sveriges almar. Alla våra inhemska almarter har drabbats hårt och är idag rödlistade.

Från tips till inventering

När ett tips kommer in registreras det i Skogforsks databas. Informationen omfattar bland annat trädets geografiska position, bilder om sådana finns tillgängliga, uppskattad storlek samt uppgifter om förekomsten av almsjuka i omgivningen.

Alla rapporterade träd är inte aktuella för vidare arbete. Vissa träd visar sig vara för unga, medan andra hinner drabbas av almsjukan innan de kan inventeras. Därför krävs fältbesök för att bedöma vilka träd som verkligen är intressanta.

Inventeringarna planeras regionalt och genomförs under sommaren. Under 2025 genomfördes inventeringar i Skåne. Under 2026 har arbetet fortsatt i stora delar av Östergötland, Västra Götaland, Stockholms län samt på Gotland.

Kandidatträd kan bära på naturlig resistens

Efter inventeringen görs en noggrann bedömning av varje träd. De mest lovande individerna utses till så kallade kandidatträd.

Det som gör kandidatträden särskilt intressanta är att de har överlevt i områden där många andra almar dött av sjukdomen. Därför kan de bära på genetiska egenskaper som ger ökad motståndskraft mot almsjuka.

I regeringens uppdrag till Skogforsk att etablera ett långsiktigt förädlingsprogram för alm och ask är dessa kandidatträd en central resurs. 

Nästa steg: Förökning och resistenstester

För att kunna undersöka kandidatträdens motståndskraft behöver de först förökas. Arbetet sker vid Skogforsks forskningsstation i Ekebo, där kandidatträden förökas genom ympning och sticklingar för att skapa genetiskt identiska kopior. Från och med 2027 kommer vi även att utvärdera mikropropagering som en metod för förökning av kandidatträd.

När tillräckligt många plantor (kopior) har producerats kommer deras resistens att testas i fältförsök. Målet är att identifiera de genotyper som bäst kan motstå almsjukan och som i framtiden kan användas i förädling, bevarande och restaurering av almbestånd. 

Giulia Attocchi, forskare och projektledare för Almuppropet, samlar in fröprover från alm. Allmänhetens tips driver forskningen framåt och är en förutsättning för att rädda almen i framtiden. Foto: Kateryna Chuchupa

Ett projekt där allmänheten spelar huvudrollen

Almuppropet visar hur värdefullt samarbete mellan forskning och allmänhet kan vara. Många av de mest intressanta träden hade aldrig hittats utan hjälp från markägare, kommuner och engagerade privatpersoner.

Varje nytt tips ökar möjligheten att hitta fler träd med naturlig resistens. Ju fler kandidatträd som identifieras, desto bättre blir förutsättningarna att bygga upp ett framgångsrikt förädlingsprogram och ge almen en framtid i Sverige.