Utökad hållbarhetsrapportering – samverkan ger både insikt och nytta

EU:s nya hållbarhetsdirektiv CSRD och medföljande rapporteringsstandarder ESRS förändrar spelreglerna för hur företag ska redovisa sin påverkan på miljö, människor och ekonomi. För skogsbranschen innebär det både utmaningar och möjligheter – särskilt för aktörer som befinner sig i olika delar av värdekedjan. I ett projekt lett av Skogforsk har en samverkansgrupp med mindre och mellanstora företag, föreningar och stiftelser från branschen gått samman för att utforska vad de nya kraven innebär i praktiken. Här är fokus inte bara på att de nya direktiven ska efterlevas – utan på lärande, erfarenhetsutbyte och hur hållbarhetsrapporteringen kan bli ett verktyg för utveckling, samarbete och konkret nytta.

Projektet har gett deltagarna ökad förståelse för vad CSRD och hållbarhetsrapportering innebär i praktiken – och hur arbetet kan anpassas till olika verksamheter inom skogsbranschen. Genom gemensamma workshops, diskussioner och erfarenhetsutbyte har gruppen kunnat identifiera både utmaningar och möjligheter. Nyttan av att samverka har varit tydlig: att kunna spegla sina egna frågor mot andras, få inspiration och gemensamt hitta arbetssätt som fungerar. Viktiga frågor som lyfts är bland annat hur man genomför en dubbel väsentlighetsanalys, hur data kring klimatpåverkan och biologisk mångfald kan samlas in och kvalitetssäkras, samt hur värdekedjans olika aktörer kan ta ett delat ansvar.

Från regelkrav till verklig nytta – skogsbranschens gemensamma resa mot hållbarhetsrapportering

Inom projektet har en samverkansgrupp etablerats med Skogforsk som drivande part, bestående av nio organisationer – företag, koncerner, föreningar och stiftelser – med olika storlek, verksamhetsformer och roller i den skogliga värdekedjan. Syftet har varit att gemensamt utforska vad CSRD och ESRS innebär i praktiken, och hur olika aktörer kan påverkas.

Från start varierade organisationernas utgångsläge. Vissa bedömde att de skulle omfattas av CSRD inom kort och hade redan påbörjat interna förberedelser som dubbel väsentlighetsanalys. Andra såg att de inte omfattades direkt, men ville få insikt i direktivet och kunna förbereda sig för framtida förväntningar och datakrav från större aktörer i värdekedjan kopplat till scope 3*.  Ungefär halvvägs genom projekttiden, under våren 2025, presenterade EU kommissionen Omnibus I och II som innebär lättnader för flertalet hållbarhetsdirektiv, däribland CSRD. Både revideringar av innehåll samt vilka som omfattas av kraven föreslogs. Till följd av detta är det i dagsläget få i projektgruppen som ser att de kommer omfattas om förslagen röstas igenom.

Inställningen i gruppen är att det fortsatt är värdefullt att följa utvecklingen, särskilt hur större bolag rapporterar enligt CSRD, men att det egna arbetet nu kan ske i en lugnare takt. Fokus ligger nu snarare på att arbeta med hållbarhetsfrågor som skapar konkret nytta, samt att eventuellt förhålla sig till VSME-standarden framöver (en frivillig, förenklad standard för hållbarhetsrapportering för mindre företag som inte omfattas direkt av CSRD). Ett återkommande värde som lyfts av deltagarna är möjligheten till dialog, inspiration och kunskapsutbyte med andra i liknande situation.

Dubbel väsentlighetsanalys – från krav till konkret nytta

I arbetet med hållbarhetsrapportering enligt CSRD och ESRS står den dubbla väsentlighetsanalysen i centrum. Det är här företagen identifierar vilka hållbarhetsfrågor som är mest relevanta – både utifrån vilken påverkan de har på människor och miljö, och hur de själva påverkas ekonomiskt. För organisationerna i samverkansgruppen har analysen varit en ny och ofta utmanande uppgift. Många beskrev i början en känsla av osäkerhet: Var börjar man? Vad ska bedömas – och hur? Men med tiden har det blivit tydligt att analysen också kan ge mycket tillbaka.

Genom att systematiskt gå igenom sin verksamhet har flera fått ökad förståelse för var påverkan sker, vilka risker som finns – och var det är värt att fokusera insatser. Många lyfter också att samtalen med intressenter, både internt och i värdekedjan, gett nya samverkansformer och nya perspektiv. Att göra väsentlighetsanalysen i grupp och involvera olika kompetenser i verksamheten har varit en nyckel. Workshops har hjälpt till att fånga upp detaljer som annars riskerat att missas, särskilt när hållbarhetsarbetet ska kopplas till allt från skoglig produktion till affärsbeslut.

För de deltagare i projektet som genomfört sin dubbla väsentlighetsanalys har flera tematiska ESRS-standarder återkommande bedömts som särskilt viktiga. Inom miljöområdet handlar det främst om klimatförändringar (E1), biologisk mångfald (E4) och resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5), medan föroreningar (E2) lyfts av ett mindre antal. På det sociala området har arbetsvillkor för egna anställda (S1) och för arbetstagare i värdekedjan (S2) varit centrala, medan påverkade samhällen (S3) blivit väsentlig för något enstaka företag. Inom styrning har ansvarsfullt företagande (G1) ofta bedömts som relevant.

Utmaningar kvarstår och många diskussioner har figurerat kring till exempel hur man sätter gränser för vad som är “väsentligt”, eller hur man kartlägger en värdekedja där samma aktivitet kan innefatta aktörer både uppströms och nedströms samtidigt. Men flera i gruppen är ändå positiva: även om analysen från början kändes som ett krav och komplex, så har den visat sig ge viktig nytta och kunna skapa ett strategiskt värde. Analysen och resultaten av den kan fungera både som beslutsstöd och som verktyg för att utveckla verksamheten genom att förstå, förbättra och framtidssäkra sin verksamhet.

Gemensamt lärande och samarbete kring hållbarhetsrapportering

Projektgruppen har under arbetets gång fokuserat på flera gemensamma utvecklingsområden kopplade till hållbarhetsrapportering. En del har varit att skapa en gemensam referenslista där deltagarna kan dela relevanta källor som kan användas som underlag i beräkningar och rapportering enligt CSRD.

Behovet av relevanta data och tydlig information har diskuterats flitigt. Gruppen arbetar även med att kartlägga vilka uppgifter som behövs för att kunna rapportera enligt de olika standarderna. Det har tydligt framkommit att vissa områden, som juridiska frågor och arbetsvillkor, redan är väl kända och enkla att rapportera kring. Däremot upplevs områden som klimat, miljö och biologisk mångfald som mer komplexa. Där pågår fortsatta diskussioner om datakvalitet, lämplig rapporteringsnivå och behovet av gemensamma nyckeltal, som exempelvis emissionsfaktorer för transporter och skogsbruksåtgärder.

Biologisk mångfald har varit ett särskilt utmanande ämne. Gruppen har diskuterat om och hur mångfald kan mätas, vilka indikatorer som kan användas och hur sådana uppgifter skulle tas emot av revisorer. Det är frågor som kommer fortsätta vara i fokus framåt.

En uppskattad del av projektet har varit gästföreläsare, t.ex. från större skogsbolag men även andra skogliga aktörer, som bjudits in för att dela erfarenheter från sitt eget hållbarhetsarbete och sin CSRD-resa. Deltagarna har lyft att dessa möten gett värdefulla insikter och konkret inspiration i det egna arbetet med hållbarhetsrapportering. Sammantaget upplevs projektet ha gett en praktisk grund för samverkan och utveckling av hållbarhetsarbetet i den skogliga värdekedjan.

Arbetet framåt

Projektet fortsätter till våren 2026 och gruppen kommer fortsätta träffas för erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande. Fokus ligger nu på att följa utvecklingen med Omnibus-förslagen, sätta sig in i VSME-standarden, fördjupa diskussionerna kring data och nyckeltal – särskilt inom miljöområdet – samt att vidareutveckla den gemensamma referenssamlingen. Frågor om biologisk mångfald, klimatberäkningar och revisorers krav kommer fortsatt stå i centrum. 

Låter projektet intressant och vill du delta i arbetsgruppen? Kontakta Siri Westerblom, siri.westerblom@skogforsk.se för mer information. 

Efter sommaren planeras ett kunskapshöjande webbinarium med spännande talare kring CSRD och hållbarhetsrapportering. Datumet är satt till 3 september, anmälan till detta kommer snart på Webbinarier - Skogforsk.

Arbetet har genomförts inom projektet ”Utökad hållbarhetsrapportering enligt CSRD & ESRS” med finansiering från Stiftelsen Seydlitz MP bolagen.