Markväv bättre än kemisk besprutning vid anläggande av fröodlingar
Förädling av skogsträd skapar förutsättningar för att klimatanpassa framtidens skogar för att skapa friska skogar med hög avkastning. Det sista steget i förädlingsprocessen är att producera frön från de förädlade trädet som under lång tid kan förse skogsbruket med förädlade plantor. Detta görs i en fröodling.
Vid etablering av fröodlingar är det viktigt att de planterade träden överlever och snabbt utvecklas till en storlek då de kan börja blomma och producera kott och frö. I samband med att nya fröodlingar skulle etableras (TreO-projektet) fanns en önskan om att i möjligaste mån undvika användning av kemikalier vid etableringen. Det fanns dock en stor osäkerhet kring effektiviteten för olika alternativa behandlingsmodeller. Störst var osäkerheten för gran som har en längre ungdomsfas än tall och ett mer oregelbundet blomningsbeteende när de väl börjar producera kottar. Även andra frågor som lämpligt förband och om kostnaden för etableringen kunde minskas och påskyndas genom så kallad fältympning var frågor som det inte fanns säkra svar på. Därför anlades det i samband med anläggning av de nya fröodlingarna praktiska ”adaptive management-försök” där någon av de angelägna kunskapsluckorna undersöktes.
Markbehandling före plantering är gynnsamt för utveckling av plantorna i fröodlingen. En luckring av jorden med plog eller på annat sätt vid planteringspunkten innan planteringen är gynnsamt för plantornas utveckling. Luckringen kan utföras på olika sätt men det viktiga är att den skapar en stor och lucker jordvolym där plantas rötter kan växa.
Mekanisk marktäckning visade sig vara effektivare än kemiska preparat för att hålla efter konkurrerande vegetation. Bäst var markväv eller markväv tillsammans med bark både för gran och för tall. Den typ av markväv som ska användas bör inte vara för slitstark och beständig. Det gör den svår att avlägsna då den ”vuxit fast” när den inte längre behövs och ska tas bort. Tas den inte bort riskerar den att fastna i slaghacken och riskerar då i stället att skada träden när den slits loss. Dessutom måste den rensas bort från slaghacken vilket tar tid. Numera finns olika typer av nedbrytbara markvävar och ogräsdukar som har potential att fungera bättre.
Hur tätt träden planteras (vilket förband som ska användas) vid anläggning av en fröodling är en viktig fråga, då fröodlingen är planterad är det svårt att öka stamtätheten. Här presenteras resultat som visar att för gran har förbandet inte någon effekt på kottproduktionsnivån per träd. Därigenom erhålls ett bättre markutnyttjande vid ett tätt förband.
Etablering av fröodlingar via fältympning (grundstammar planteras på fröodlingslokalen och sedan görs ympningen på plats i fröodlingen) är en metod med stor risk för en långdragen och försenad etableringsperiod. Det krävdes fyra års fältympning och trots detta kom aldrig fältympningen i kapp plantskoleymparna vad gäller ymparnas vitalitet och andel utvecklingsbara ympar. Kottproduktionen per hektar var också avsevärt lägre i ytorna med fältympar jämfört i de med plantskoleympar.
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
