Klimatpåverkan från svenskt skogsbruk 2023

Skogsbrukets fossila utsläpp 2023 var knappt 900 000 ton koldioxidekvivalenter, vilket är relativt lite sett till Sveriges totala utsläpp och skogssektorns totala klimatnytta. Transporterna utgör den största utsläppskällan, följt av drivningen, medan skogsvårdsåtgärderna bidrar i mindre omfattning. Resultaten visar att valet av drivmedel är en viktig åtgärd för att minska klimatpåverkan från skogsbrukets aktiviteter. Resultat och insamlade underlag kan nyttjas för hållbarhetsrapportering, för beräkningar av klimatprestanda hos skogsbaserade produkter samt som kunskapsunderlag för effektiv styrning mot ett skogsbruk med lägre fossila utsläpp.

Bakgrund

Svenskt skogsbruk har en central roll i omställningen mot ett fossilfritt samhälle. Skogen och biomassa från skogen fungerar både som kolsänka och som råvarubas med potential att ersätta produkter med högre klimatavtryck (så kallad substitution). Skogsbrukets egna aktiviteter orsakar dock samtidigt utsläpp av fossila växthusgaser. Den här artikeln sammanfattar utsläppen från svenskt skogsbruk under 2023 och bygger på en nationell genomgång av insatsvaror, maskinanvändning, transporter och väghållning. Studien omfattar fossila utsläpp, direkta såväl som indirekta, men inkluderar inte inlagring av biogent kol eller substitution. Syftet är att ge en tydlig och avgränsad bild av klimatpåverkan från skogsbrukets aktiviteter fram till industrigrind.

Metod och avgränsningar

Beräkningarna bygger på livscykelanalys (LCA) av bokförande typ, där använd mängd av en resurs multipliceras med emissionsfaktorer (LCA-data) för respektive resurs. Analysen omfattar produktion och användning av resurser i form av insatsvaror och energiresurser vid:

• Skogsvård (markberedning, plantering, röjning, gödsling)
• Drivning (skördare, skotare, maskinförflyttning, flisning)
• Transporter av biomassa
• Väghållning av skogsbilvägar och den del av statligt vägnät som nyttjas

Maskintillverkning och persontransporter ingår inte. 

Resultat – en samlad översikt

De totala utsläppen från skogsbrukets värdekedja under 2023 beräknas till 892 000 ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar cirka 12 kg koldioxidekvivalenter per kubikmeter fast under bark slutavverkad volym under 2023.

Transporterna är den största utsläppsposten (503 000 ton), följt av drivning (338 000 ton) och därefter skogsvårdsåtgärder (51 000 ton). 

Vidaretransport av skogsbiomassa utgör 56 % av de totala utsläppen. Bränsleanvändningen vid vägtransporterna står för majoriteten av dessa utsläpp, medan väghållning, både nybyggnation och årligt underhåll, bidrar med en mindre men inte obetydlig del (figur 1). Såväl skogsbilvägar som skogsbrukets användning av det statliga vägnätet ingår i beräkningarna. Drivningen står för 38 % av de totala utsläppen och den största posten här är bränsleförbrukningen i skördare och skotare (figur 2). Slutavverkning genererar störst utsläpp, följt av gallring. Skogsvården bidrar med ca 6 % av de totala utsläppen. Plantproduktionen är den enskilt största posten, följt av markberedningen (figur 3). 

Figur 1. Fördelningen av klimatpåverkande utsläpp från skogsvårdsarbeten inom svenskt skogsbruk 2023. 

Figur 2. Fördelningen av klimatpåverkande utsläpp från drivning inom svenskt skogsbruk 2023. 

Figur 3. Fördelningen av klimatpåverkande utsläpp från vidaretransport av skogsbiomassa inom svenskt skogsbruk 2023. 

Drivmedlets betydelse

Analysen visar tydligt att valet av drivmedel har stor påverkan på utsläppen. Övergång till ett förnybart drivmedel såsom HVO har potential att sänka det totala resultatet med två tredjedelar. Det gör också resultaten känsliga för val av emissionsfaktor när det gäller drivmedlet. Beräkningen har baserats på data från Energimyndigheten gällande utsläpp från tillverkning och förbränning av MK1-diesel under 2023, men byte till 2024 års dieseldata resulterar i kraftigt höjda utsläpp, på grund av en betydligt lägre reduktionsplikt det året. Med 2024 års utsläppsdata för MK1-diesel blir det totala resultatet för svenskt skogsbruk ca 1,13 miljoner ton koldioxidekvivalenter. 

Hur resultaten kan användas

Resultaten ger en samlad och aktuell bild av de fossila utsläppen i skogsbrukets värdekedja samt vad de orsakas av. Detta är en viktig förutsättning för att identifiera prioriterade åtgärder och kunna kvantifiera deras potential att bidra till utsläppsminskningar. 

I den underliggande rapporten (beräknad att publiceras i januari 2025) till denna artikel tillgängliggörs underlagsdata. Dessa kan nyttjas som referensvärden av företag inom skogssektorn för jämförelser med egen specifik data eller som underlag för egna företags- eller fastighetsspecifika klimatberäkningar i de fall specifik data saknas eller behöver kompletteras. Det kan exempelvis handla om scope 3‑redovisning i hållbarhetsrapportering, eller miljövarudeklarationer. 

Samlat ger denna studie därmed både en övergripande översikt och ett konkret underlag för beslutsstöd. Det kan användas för strategisk planering, interna prioriteringar, värdekedjeanalyser och kommunikation av klimatprestanda och utgör en grund för fortsatt utveckling mot ett skogsbruk med lägre fossila utsläpp.