Från doldis till designmaterial – björkens potential i träbyggande

Bild: Skogforsk/AI

Intresset för svenskt lövträ ökar igen. En ny studie visar hur björk kan ta plats i framtidens byggande, men att vägen dit kräver ny kunskap, rätt råvara och modiga aktörer.

Intresset för lövträ går i vågor och är nu på väg upp igen. Skogsägare, forskare och finansiärer riktar allt större uppmärksamhet mot lövskogsbruk och nya användningsområden – inte minst för björk. Samtidigt har den svenska lövträindustrin krympt kraftigt, vilket gör att en framtida satsning både kräver mer råvara och fler användningsområden.

En ny studie från Skogforsk undersöker hur aktörer längs hela kedjan från planta till byggnad ser på möjligheterna att använda lövträ, särskilt björk, i framtidens konstruktioner. Genom intervjuer med forskare, myndigheter, branschorganisationer och producenter av KL-trä och limträ kartläggs både hinder och potential. Även experter från andra länder med erfarenhet av lövträ i byggande har intervjuats. Förhoppningen är att studien ska bidra till nya insikter och inspirera till nya idéer!

Nuläge och trender för lövträ

Volymen lövträd i svenska skogar har successivt ökat och utgör nu nästan 20 procent av landets virkesförråd. Intresset för att odla och använda lövträd växer, med nytta för såväl ekonomi, biologisk mångfald som rekreation. Samtidigt vill möbelindustri, arkitekter och konstruktörer i allt högre grad använda lokal råvara och välja material med omsorg.

Lövsågverken har länge varit doldisar inom svensk skogsindustri. Förbrukningen av sågstock har sjunkit från drygt 400 000 m³fub på 1990-talet till knappt 150 000 m³fub idag, jämfört med massaindustrin som använder över 6,5 miljoner m³fub lövvirke i sin produktion. Lövtimmer utgör ofta en marginalkvantitet vid avverkning, vilket gör hantering och transport dyrt, och bristande kunskap om lövsortiment gör att mycket sågbar råvara istället hamnar i massa- eller bränsleved.

Forskning och satsningar på svensk lövträindustri

Ett tidigare projekt, Lönsamt lövträ, visade att nära samarbete mellan sågverk och råvaruleverantörer är avgörande för ett stabilt flöde av lövråvara från skogen. För några år sedan uppmärksammade Svenskt Trä att möbel- och inredningsindustrin i Sverige importerar mycket trä utan att känna till svenska lövsågverk. Detta ledde till utveckling av en färdplan för att öka användningen av lokal bioråvara och bildandet av en Lövsågverkskommitté för att lyfta intresset för inhemskt lövträ.

Idag pågår flera forsknings- och samverkansprojekt med fokus på lövträ. Skogforsk deltar i arbetet med att ta fram en nationell färdplan för svensk lövträindustri och forskare vid Linnéuniversitetet kartlägger hinder och möjligheter för att stärka värdekedjan från skog till färdig produkt.

Lövträ i bärande konstruktioner – på väg mot standard

I dag finns ingen europeisk standard som godkänner lövträ i bärande konstruktioner, men flera forskningsprojekt vid bland annat RISE och Lunds Tekniska Högskola undersöker björkens egenskaper för detta ändamål. Resultaten används för att ta fram framtida standarder.

Erfarenheter från nordamerikanska KL-trätillverkare visar att skivor med både barrträ och lövträ kan bli starkare än en ren barrträskiva. Utmaningar är främst råvarutillgång, skärverktygens snabbare slitage, längre presstid och egenskaper hos vissa lövträslag. Företagen är optimistiska kring efterfrågan och ser möjligheten att börja med blandade skivor och successivt övergå till KL-trä helt av lövträ om marknaden efterfrågar det.

Trä i byggande – möjligheter och utmaningar

Sedan 1994 har trä kunnat användas i byggnader med fler än två våningar. I dag byggs ungefär 10 procent av Sveriges flerbostadshus med trästomme, och flervåningshus på uppåt 20 våningar har blivit möjliga tack vare KL-trä och limträ. Fördelarna med trä är många: hållbarhet, energieffektivitet, prefabricering i fabrik, snabbt montage på byggplats och stor designfrihet.

Valet av stommaterial påverkas av både kunskap och ekonomi. Trä är uppskattat för sin estetik och inomhuskomfort, men osäkerhet kring kostnader, standarder och tekniska egenskaper kan göra att man väljer betong i stället. För att fler ska våga bygga i trä behövs ökad samverkan mellan arkitekter, byggherrar och tillverkare samt fler studier om träspecifika frågor. Boende i trähus med synlig trästomme uppskattar ofta träets utseende och praktiska egenskaper.

Sammanfattande insikter om björk i byggande

Intresset för lövträ ökar
Fler trädslag ger biologisk mångfald, ekonomiska möjligheter och rekreationsvärden. Björk är huvudträdslaget som förädlas för att ge raka, kvistfria stammar som passar för både sågning och svarvning. Idag är tillgången begränsad, men det är viktigt att det finns en industri som kan ta emot och använda virket när träden så småningom är mogna för skörd.
Det handlar om att arbeta parallellt på flera fronter
Aktörer längs hela värdekedjan – från skogsbruk till slutanvändande industrier – behöver ta ställning till hur man ser på svensk lövträråvara. Är man på allvar beredd att ta vara på de möjligheter som denna resurs kan ge? Skogsbrukets aktörer behöver åta sig att sortera ut och leverera sågbara sortiment så att skogsägare och industri kan känna trygghet i att investeringar i lövskog och produktionsanläggningar är långsiktigt lönsamma.
Rätt material på rätt plats är viktigt
Det finns en nyfikenhet, framförallt hos arkitekter kring hur olika material kan användas och kombineras utifrån både visuellt och konstruktivt perspektiv. För att väcka intresse behövs prototyper och referensobjekt som kan visa på möjligheter. Björk skulle kunna användas i utvalda projekt för att skapa mervärde, exempelvis i skivmaterial eller inredning.
För att lövträ ska få större plats krävs stabil råvaruförsörjning, forskning kring materialegenskaper och modiga beställare
Kontinuerlig samverkan längs hela värdekedjan är avgörande för att björk och andra lövträd ska bli en naturlig del i svenskt skogsbruk, svensk skogsindustri och kanske även i byggandet.