logga
Bild: Erik Viklund
Det behövs nya beslutsstöd för att möta förändrade flöden och den ökande efterfrågan på alltmer nischade produkter. Det visar intervjuer med ett 15-tal logistikansvariga på skogsföretagen.

Skogforsk har samlat kunskap om skogsföretagens logistik- och flödesplanering. Genom att hålla ett helikopterperspektiv och inkludera ett flertal aktörer i studien har både likheter, olikheter och behov kunnat identifieras.

Motiveringen till projektet är ett behov av översiktlig kunskap om den förändrade spelplan som skogsnäringen befunnit sig på de senaste åren. Nya förutsättningar kommer av både större och snabbare flöden av alltmer nischade produkter – detta i kombination med effekter av klimatförändringar som väntas medföra ytterligare logistiska utmaningar. Med stöd i resultatet av studien kan vi formulera projektmål som har ännu bättre överensstämmelse med skogsnäringens behov av tillämpad forskning och innovation på logistikområdet. I förlängningen gagnas därmed även andra intressenter.

Intervjuer med logistikansvariga (eller annan relevant befattning) hos ett 15-tal av de största skogsföretagen hölls löpande under år 2020. Syftet med intervjuerna var att få en bild av beslutsfattande i planering och styrning av råvaruflödet. Samtidigt sammanställdes data över virkestransporterna med hjälp av den transportdatabas som Skogforsk upprätthåller i forskningssyfte. Sammanställningarna innefattade bland annat 2018 års volymer per skogsföretag och mottagande industri.

Varierande planeringshorisonter påverkar beslutsprocesser

I intervjuerna ställdes frågor om långsiktig och kortsiktig planering, bland annat flödesplanering, avverkningsplanering och turordningsplanering. Här avsåg flödesplan en plan för att upprätthålla virkesflöden inom större geografiska områden och på en längre tidsskala. Med avverkningsplan avsågs en plan som rör vilka trakter som ska avverkas inom en begränsad framtid och med turordningsplan en relativt kortsiktig schemaläggning av maskinlag för att uppnå såväl gott resursutnyttjande som god leveransmöjlighet till kund (främst sågverk och massabruk). Intervjuresultatet bekräftar att aktörerna gör olika gränsdragningar mellan långsiktig och kortsiktig planering. Detta påverkar bland annat var i organisationen som beslut fattas, när beslut fattas och med vilken flexibilitet fattade beslut kan ändras. Interna tolkningar av vanligt förekommande begrepp och logistiska företeelser (exempelvis just flödesplanering, avverkningsplanering och turordningsplanering) har dock gjort det svårt att med projektets begränsade resurser, jämföra eller se återkommande mönster i aktörernas beslutsprocesser.

Andel virke från egen skog påverkar önskemål kring beslutsstöd

Figur 1 illustrerar de skogsbolag och skogsägarföreningar som bidragit till intervjustudien. I figuren jämförs aktörernas respektive andel av avverkning som sker på egen skog (horisontalaxel) med andel av leveranserna som går till egna (eller tätt kopplade) sågverk och massabruk (vertikalaxel). Markörernas storlek återspeglar därutöver aktörens storlek beträffande den totala virkesvolymen som aktören transporterar.

Att ha en liten eller stor andel av virkesfångsten på egen skog leder sannolikt till olika avvägningar mellan kortsiktig marknadsanpassning och långsiktig flödesplanering eller skogsförvaltning. På frågan om var aktörerna ser störst potential för utvecklade beslutsstöd, pekar aktörer med stor andel avverkning på egen skog bland annat på utbytesprognoser. Goda utbytesprognoser är en grundsten för att skapa precisa flödesplaner och ett sätt för aktörer med stort skogsinnehav att dra nytta av sin ofta stora traktbank. Aktörer med liten andel avverkning på egen skog och därmed stor andel virkesköp kan å andra sidan lättare svara på snabba marknadsförändringar.

 

Helikopterperspektiv_chart_med.png

Figur 1. Illustration av skogsbolag och skogsägarföreningar som ingått i studien. Markörernas storlek återspeglar aktörernas respektive totala transporterade volym av timmer och massaved år 2018.

Användning och uppfattningar om beslutsstöd

I intervjuerna ställdes även frågor om beslut kring destinering av sågtimmer och massaved, samt om byten av apteringsinstruktioner kan göras under pågående avverkning. Intervjuresultatet visar att viss flexibilitet i dessa beslut är praktiskt möjlig, då en majoritet av de tillfrågade svarade att de kan skjuta på destineringsbeslutet till sent i planeringen eller till efter att avverkningen är gjord. Även att byta apteringsinstruktionen under pågående avverkning förekommer. I vilken grad detta görs systematiskt och därmed används som ett styrningsverktyg, har dock inte utretts i denna studie.

Ett huvudfokus för intervjuerna var att undersöka uppfattningen av den digitala mognaden i organisationen, i synnerhet gällande användandet av beslutsstöd. Gemensamt för de intervjuade skogsföretagen var att man endast i ett fåtal beslutssituationer använde uttalade beslutsstöd. För de flesta beslut förlitade man sig i stället på rapportsystem, som sammanställer nyckeltal för beslutsfattaren att analysera och skapa sig en egen uppfattning utifrån. Det beslut som man oftast använde ett specifikt beslutsstöd till, var för avgränsandet av försörjningsområden för den långsiktiga flödesplaneringen. För övriga planerings- eller styrningsrelaterade beslut fanns ingen gemensam eller tydlig bild av vilken typ av beslutsstöd som skulle skapa mest nytta. I den mån de tillfrågade hade någon uppfattning, underströk man vikten av att kunna ta hänsyn till indatats tillförlitlighet och såväl förutsägbara som oförutsägbara variationer i råvaruflödet.

Slutsatser

Intervjuer och datasammanställningar som gjorts inom denna studie har i huvudsak resulterat i nya och stärkta kunskaper om hur dagens försörjningskedja, från stående skog till industri, planeras och styrs. En viktig insikt handlar om branschens behov av nya beslutsstöd för såväl långsiktig planering som operativ styrning. Dessa beslutsstöd bör i högre och mer direkt grad väga in osäkra data och ge robusta lösningsförslag. Men var finns osäkerheten och vad karaktäriserar en robust plan? Här finns mycket att utforska och utveckla i framtida projekt.

En viktig insikt gällande beslutsstöd är också att skogsföretagens olika arbetssätt och organisation för planering och styrning av virkesflödet innebär att samma verktyg sannolikt skulle behöva användas på olika sätt. Å ena sidan kan därför djupdykning i det enskilda skogsföretagets logistiska flöden krävas för att lyckas med implementeringen av nya verktyg. Å andra sidan belyser detta vikten av att anta ett helikopterperspektiv, för att kunna angripa den tillämpade forskningsfrågan på ett tillräckligt allmänt plan och för att kunna bedöma resultatets relevans för flera typer av aktörer.

Relaterade projekt

Flera projekt på Skogforsk genomförs i linje med resultatet av denna studie. Projektet ”Konsekvensanpassad råvarustyrning” syftar till att påvisa konsekvenser av stora flödesstörningar och därigenom utarbeta strategier för bättre styrning vid oförutsedda händelser. Projektet ”Value of information in harvest planning” syftar till att utveckla beslutsstöd för kostnadseffektiv inventering av avverkningstrakter som kan minska osäkerheten i traktbanken och därmed i avverkningsplaneringen. Projektet ”Automatgenererade styrprislistor för skördare” utgör en viktig del i arbetet mot ett bättre utnyttjande av det faktum att såväl omdestinering som byte av apteringsinstruktioner redan nu är accepterat.

 

 

 

Nr 15-2023    Publicerad 2023-03-16 12:53

Kommentarer
Det finns ännu inga kommentarer på denna sida. Var först med att ge en kommmenter.
Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.