logga
Ett förädlingsförsök av gran i Mellansverige, men vilka genetiska ursprung har egentligen träden och hur påverkar det deras anpassningsförmåga?
Bild: Mats Berlin
De svenska granarnas genetiska ursprung har kartlagts och visar på två åtskilda grupper som fortsätter hållas isär av både klimat och invandringshistoria. En viktig kunskap för fortsatt förädling.

Bland skogsskötselansvariga är det sedan länge bekant att provenienser av gran kan flyttas två till tre grader norrut för att få en ökad produktion. Samtidigt kan för långa förflyttningar norrut ge försämrad tillväxt och ökade skador. Detta beteende beror huvudsakligen på att granen har anpassat sig till de lokala förutsättningarna. I den här studien visar vi att granens lokala anpassning är resultat av både hur granen har spridit sig och klimatiska begränsningar.

Granens vandring genom Sverige

Det är nu allmänt vedertaget att granen vandrade in i Skandinavien både från norr och söder efter den senaste istiden för 10 000 år sedan. Granar från norra Ryssland kom in i norr och granar från främst Baltikum kom in i söder. De här båda koloniseringsgrupperna bredde därefter ut sig och möttes till slut i Mellansverige.

Klimatzonen som gräns

Genom att använda genomiska data från tusentals träd tillhörande Skogforsks förädlingsprogram har vi visat att granar från södra Sverige är genetiskt åtskilda från de som finns längre norrut. Intressant nog överlappar denna gräns, eller kontaktzon, nästan precis gränsen för de två klimatiska zoner (enligt Köppens system) som finns i Sverige. Vi visade också att den här kontaktzonen aktivt bibehålls genom naturligt urval så att granar som flyttats över gränsen in i den andra klimatzonen klarar sig sämre. Gener som är kopplade till lokal anpassning ligger spridda över kromosomerna i grangenomet och är ofta även associerade med tillväxtrytm.

Framsteg för skogsträdsförädling

Resultaten i den här studien har stor betydelse för hur man ska definiera och dela upp förädlingspopulationerna för gran. De påverkar också hur genomiska data som samlats in under de senaste årtiondena ska inkluderas i Skogforsks förädlingsprogram och för att vidareutveckla förädlingsmetoder och strategier.

Nr 72-2022    Publicerad 2022-11-14 14:03

Kommentarer
Det finns ännu inga kommentarer på denna sida. Var först med att ge en kommmenter.
Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.
Författare
Mats Berlin
Forskare
Lilli Li
Uppsala universitet
Pascal Milesi
Uppsala universitet
Mathieu Tiret
Uppsala universitet
Jun Chen
Uppsala universitet/Zhejiang University
Janek Sendrowski
Uppsala universitet
John Baison
Sveriges lantbruksuniversitet
Zhi-qiang Chen
Sveriges lantbruksuniversitet
Linghua Zhou
Sveriges lantbruksuniversitet
Bo Karlsson
Tidigare anställd
Johan Westin
Sveriges lantbruksuniversitet
Rosario Garcia-Gil
Sveriges lantbruksuniversitet
Harry X. Wu
Sveriges lantbruksuniversitet/CSIRO National Collection Research Australia
Martin Lascoux
Uppsala universitet