logga
En första utvärdering av genetiska försök med banksianatall i Norrland visar högre höjd- och volymtillväxt jämfört med tall. Den kan dock inte hävda sig mot contortatall.

Ett examensarbete från SLU i samarbete med Skogforsk visar att banksianatall (Pinus banksiana Lamb.) har 15 % högre höjdtillväxt och 25 % högre arealproduktion (m3sk/ha) jämfört med tall (Pinus sylvestris L.) i norra Sverige. Samtidigt visar studien att contortatall (Pinus contorta var. latifolia Engelmann) är överlägsen banksianatall med 15 % högre höjdtillväxt och hela 121 % högre arealproduktion. Hybrider mellan banksianatall och contortatall fanns även med i försöken, vilken presterade mitt emellan de två trädslagen. Studien utredde även vilka effekter förflyttning hade på materialets prestation i fråga om höjd och överlevnad. För banksianatall gav maximal nordförflyttning högst höjdtillväxt, medan överlevnaden optimerades med en nordförflyttning 5 grader från ursprungslatituden.

Främmande trädslag har länge fångat skogsbrukets intresse för att öka produktionen och förbättra överlevnaden. För att kunna ge en bra bild över för- och nackdelar med trädslagen måste dessa undersökas i fältförsök. Genom jämförande försöksodlingar på samma plats ges en rättvisande bild av de ingående trädslagens prestation. Den nordamerikanska banksianatallen är ett oprövat trädslag som inte utvärderats i Sverige tidigare.

Resultaten baseras på inventering av fem stycken 23-åriga genetiska proveniens- och avkommeförsök förlagda på sämre till medelgoda marker i Dalarna, Gävleborg, Västerbotten och Norrbotten med ursprungsmaterial från 12 provenienser insamlade i nordvästra Kanada. Totalt omfattade försöken 8800 individuella träd av vilka cirka 60 % utgjordes av banksianatall, 25 % contortatall, 5 % hybriden mellan dessa och 10 % tall.

Slutsatsen av studien är att banksianatall i genomsnitt växer bättre än tall på sämre till medelgoda marker i Norrland under de första 23 åren. Contortatall är dock överlägsen banksianatall tillväxtmässigt vilket gör att banksianatallens användning kan vara svår att motivera om den inte fyller någon alternativ roll jämfört med contortatallen. Avslutningsvis bör det dock betonas att detta är den första studien på banksianatall i Sverige varför fortsatt forskning behövs för att utröna om banksianatall kan vara odlingsvärd i framtiden. 

Läs examensarbetet i sin helhet på länken nedan.

Nr 10-2016    Publicerad 2016-01-28 07:00

Kommentarer
Det finns ännu inga kommentarer på denna sida. Var först med att ge en kommmenter.
Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.