Skogsbrukets produktivitet 2008-2013
Även i norra Sveriges gallringsbestånd har medelstammen minskat något men inte lika mycket, och i landets slutavverkningar har den ökat något. Medelstammens storlek är en viktig faktor för skogsmaskinernas prestation – större träd är billigare att avverka och skota än små träd.
Efter några års avtagande produktivitet i skogsbruket började Skogforsk år 2009 att samla in produktionsdata för att få ett bättre grepp om utvecklingen. Resultatet från de sex första årens datainsamling framgår av Figur 1 nedan. Både prestationen och teknisk utnyttjandegrad (TU) har utvecklats i positiv riktning.
Figur 1. Produktivitet och teknisk utnyttjandegrad (TU) mellan åren 2008-2013. Produktiviteten återger prestationen som m3fub/G15-tim i relativa tal där tiden inkluderar avbrott mindre än 15 minuter. TU är den tekniska utnyttjandegraden och beskriver andelen G15-tid i förhållande till den utnyttjade tiden.
Långsiktiga produktivitetsstudier
Sett över en längre tid har produktiviteten ökat stadigt i svenskt skogsbruk, men utvecklingen under slutet av 2000-talet indikerade att utvecklingen avstannat. För att få ett bättre grepp om läget har Skogforsk därför med hjälp av skogsbruket samlat in produktionsdata sedan 2009. Genom att årligen samla in data om produktiviteten ges en bild av de förändringar som sker på både av förändringar på kort sikt och av långsiktiga trender.
Omfattar 14,5 miljoner m3fub
Redovisningen av produktiviteten i slutavverkning och gallring grundas på driftsdata från ett antal skogsföretag. Totalt omfattar uppgifterna en avverkningsvolym på 14,5 miljoner m3fub, varav 74 procent är slutavverkning och resten gallring.
Flera faktorer
Förutom prestationen har även vissa viktiga prestationspåverkande faktorer samlats in och de redovisas också. Det rör sig om TU, medelstammens storlek, uttag per hektar samt terrängtransportavstånden. Materialet omfattar åren 2008 till 2013.
Tabell 1. Produktionsdata för slutavverkning.
Som framgår av tabellen är prestationen något högre i södra än i norra Sverige. För avverkningens del beror detta på att medelstammen storlek är större och för skotningens del dels på ett större uttag per ha och dels på kortare terrängtransportavstånd. En närmare granskning av Tabell 1 ger vid handen att medelstammens storlek ökat något mellan de båda åren. Det bör även noteras att prestationen och TU ökat för både avverkning och skotning.
Tabell 2. Produktionsdata för gallring.
I gallring har medelstammens storlek blivit mindre och en allmän reflektion är att det inte hänt så mycket med prestationen. Att genomsnittsprestationen är väsentligt lägre i gallring än i slutavverkning beror på avverkningsförutsättningarna. TU är något lägre för skördarna än för skotarna, vilket beror på att skördarna är mera tekniskt komplexa. Däremot verkar det inte vara någon skillnad mellan slutavverkning och gallring då det gäller TU.
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
