logga
Syftet med detta projekt var att utveckla metoder som gör det möjligt att förmå tall- och granplantor att blomma och producera fullvärdigt frö vid så låg ålder som möjligt.

Detta för att inte väntan på blomning skall bli den flaskhals som gör det omöjligt att bedriva förädlingen med optimal generationstid med hänsyn taget till både genetisk vinst och diversitet.

Läs fördjupning

Tall
För tall har projektet i huvudsak fokuserat på kronympning, vilket är den svenska benämningen på metoden som på engelska benämns topgrafting. Det engelska ”topgrafting” har tidigare använts som benämning av metoden även i svenska texter.

De i projektet genomförda försöken med kronympning av tall visar att kronympning är en effektiv metod för att förmå tallmaterial att snabbt börja blomma, och att detta gäller även kronympar från unga plantor. Detta stämmer med erfarenheter från sydöstra USA där kronympning används som standardrutin i förädlingsarbetet av Pinus taeda och andra sydstatstallar.

Vid kronympning är valet av mellanstocksklon viktigt. Projektets försök visar tydligt på den effekten och resultaten stämmer väl överens med de erhållna för Pinus taeda och andra sydstatstallar.

Kronympning fungerar även då riset plockas från unga tallplantor. Om plantorna ska drivas upp i plantskola är odling i kruka att föredra, framför odling i upphöjda odlingsramar. Däremot har odlingsregim innan riset klipps för ymp-ning liten betydelse för blomningen hos kronympen. Effekten av att ympa in i kronan på en etablerad ymp, överskuggar skillnaderna som uppkommit vid plantodlingen. Någon form av accelererad odling bör övervägas, då de accelererade plantorna genom sin större storlek ger fler användbara ris för ympning. Ympning kan göras så snart plantorna har tillräckligt med ris. Det är bra om den accelererade odlingen inte har en första växtsäsong som är extra lång, då detta påverkar plantöverlevnaden negativt.

De accelererade odlingsregimernas betydelse skiljer sig åt, beroende på om man ska genomföra blomningsstimuleringen på plantorna eller om man ska använda kronympning. Vid blomningsstimulering av plantor så blommar alla de accelererade odlingsregimerna bättre än de konventionellt odlade plantorna. Accelereringen ger alltså en förkortad tid till blomning. Det är däremot ingen skillnad mellan de accelererade regimerna. Det är ingen tydligt ökad blomning hos de plan¬tor som erhöll den högre dosen av GA4/7. Höga doser av GA4/7 ökar risken för skador och avgångar, så därför förefaller den lägre GA4/7-dosen ligga närmast ett (okänt) optimum. Sammanvägt blir alltså en accelererad odlingsregim som börjar med flera korta växtperioder följt av en blomningsstimulerande behandling med låg dos av GA4/7 det rekommenderade alternativet.

Gran
Resultaten från de tre försöken med kronympning av gran är nedslående. Medan de använda mellanstockarna blommar relativt frekvent, särskilt i de två försök som anlades 2004, så är blomningen på kronymparna mycket sparsam. Detta trots att blomningen i försöken har följts i fem eller sex år. Detta skiljer sig markant från resultat för framförallt tallarter, inklusive vår svenska tall. Det finns dock andra barrträdsarter där försök med kronympning inte givit de positiva resultat som eftersträvats, t.ex. Larix decidua och Larix kaempferi. Skälen till denna skillnad mellan arter är oklar.

Baserat på de här presenterade resultaten för kronympning av gran kan metoden inte rekommenderas för användning inom det svenska förädlingsprogram-met för gran.

Resultaten från de båda försöken med tilläggsljus vid blomningsstimulering av gran visar på en tydligt positiv effekt av tilläggsljus på både andelen träd som har blommor och på antalet blommor per träd. För hanblomning gav även värmetillförsel till trädkronan i form av infravärme en positiv effekt i samma storleksordning som tilläggsljuset. Effekterna i försöken är mycket stora, men bör tolkas försiktigt med tanke på försökens begränsade storlek.

Att tilläggsljus, som i detta fall skett med konventionella växthuslampor med natriumljus, ger en så påtaglig positiv effekt, indikerar på att potentialen med tillskottsljus kan vara ännu större. Natriumlampors ljusspektrum skiljer sig markant från solljusets spektra. Det finns nu växthuslampor som bygger på LED-teknik med stora möjligheter att skapa ett artificiellt ljus med betydligt större likhet med solljusets spektrum. Med dessa lampor går det också att designa andra intressanta ljusspektra.

Slutsatsen av dessa försök är att tilläggsljus är en intressant och lovande metod för att öka andelen träd som initierar blomning och även ökar antalet blommor per träd. Metoden behöver dock utvecklas vidare. Framför allt bör det finnas potential att ytterligare öka effekten av tillskottsljus genom att använda LED-lampor med ett mer solljuslikt ljusspektrum.

Nr 28-2013    Publicerad 2013-10-08 15:31

Kommentarer
Det finns ännu inga kommentarer på denna sida. Var först med att ge en kommmenter.
Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.