Föryngringskollen: Hög tid att agera!

Resultaten kom inte som någon överraskning för de medverkande företagen.

– Vi har haft en nedåtgående trend vad gäller plantantalet i tio år och har arbetat med det länge, men vi är frustrerade över svårigheterna att nå förbättringar, säger Henrik Holmberg vid Södra.

Leif Johanssonpå SCA håller med:

– Torkan är vårt största föryngringsproblem sedan flera år och vi har adaptivt anpassat oss till den situationen. Vi har en bit kvar, men resultaten stärker oss i det förändringsarbetet.

Nationell inventering – lokala riktlinjer?

Det finns inga gemensamma riktlinjer för företagens egna uppföljningar. En skillnad är om man räknar med självföryngrade plantor eller inte.

– Våra egna resultat ser bättre ut än i Föryngringskollen, en orsak kan vara att vi även räknar självföryngrade plantor. Vi fångar primärt inte upp planteringsresultat och förädlingsgrad – vår återväxtinventering är främst inriktad på att följa upp resultatet och behov av hjälpåtgärder, säger Carina Holm, Holmen.

Fler är intresserade av att skapa gemensamma instruktioner, både för utförandet och för plantörernas egenkontroll.

Entreprenörer inom markberedning och plantering har ofta flera uppdragsgivare, men i instruktionerna är det små nyansskillnader och vi benämner ibland saker och ting olika trots att de är lika, säger Stefan Mattsson, Sveaskog.

Uppföljningar är en sak. Men enhetligare planteringsinstruktioner för hela landet tror inte Erik Viklundvid Mellanskog på:

– Nej, snarare mer lokala instruktioner. Se bara på väderförutsättningarna för Värmland respektive östra Svealand, där de västra delarna får betydligt mer nederbörd under försommaren. Här kan det vara mer lönsamt att plantera i omvänd torva. Regionalt snytbaggetryck kan också påverka huruvida vi väljer stora eller små plantor, säger han.

Kommande analyser lockar

Projektet löper i fem år. Redan 2025 kommer datamängd och statistik att medge mer nyanserade analyser.

– Föryngringskollen är en gemensam utmaning och att ta ettarbetet med förbättrad återväxt. Det blir spännande att följa de enskilda plantorna på sikt, säger Carina Holm.

Till exempel visar data att längre hyggesvila var positiv  för plantöverlevnaden i Svealand – men trenden sågs inte i övriga landet.

– Ett spännande orsakssamband att analysera. Kanske beror det på snytbaggetrycket här, eller att mindre tidspress ger bättre plantlogistik och markberedning. Det vet vi inte i dag, säger Erik Viklund.

Nya instruktioner på g

Många företag avvaktar med större ändringar i planteringsinstruktionerna. Men den omvända torvan ifrågasätts.

– Ett tydligt kvitto på torkstressens inverkan. Jag tror att vi måste anpassa markberedning efter ståndorten,till exempel att en högläggare lägger hög på fuktig mark men drar långfläck på friska och torra marker. Det är enklare för plantören än att växla planteringspunkt efter ståndort, säger Olof Falkeström, Norra Skog.

Tänkbara orsaker

Ingen av de medverkande tror  på enskilda orsaker.

– Det är säkert en kombination: mekaniska skydd sänker vitaliteten, mer torka, skadegörare som angriper barr så att behandlingen inte hjälper samt att erfarenheten  hos plantörerna minskat. Förr användes mer kemikalier och vi kunde gena för att plantorna var så robusta, men sänkt vitalitet, en tuff resa i kartongerna och sedan plantering i en för torr torva – ja, då sticker avgångarna i väg, menar Erik Viklund.

Skogsvårdsentreprenörerna känner inte igen sig i det låga plantantalet.

– De är lika förvånade som vi, det blir mycket diskussion om mätmetodik, säger Staffan Mattsson, Skogssällskapet.

Nytändning i föryngringsfrågan Under 90-talet såg Eva Stattin skötselforskningen monteras ned. Hon jobbade då själv som forskare och lärare vid SLU.

– Forskningen om skogens andra värden växte, för det fanns stora kunskapsluckor. Men produktionsforskningen tappades bort, säger Eva Stattin, som nu arbetar för Stora
Enso.

– Teorin bakom omvänd torva är korrekt, men den perfekta torvan finns knappt i praktiken, så jag ser fram emot analyserna av markberedningsvilans påverkan. Längre tid och mer vattenflöde ökar sannolikheten att torvan kompakteras och komposteringen sätter igång.

Hur länge har problem med dåliga föryngringar funnits, tror du?

– Vi har nog alltid haft en övertro på andelen förädlat material. Våra produktionsskogar består till stor del av självföryngring. Fast vissa förutsättningar har ändrats. Vi är bättre på miljö- och kulturhänsyn nu, vilket gör markberedningen mindre effektiv. Markberedningen styr var plantörerna går och antalet planteringspunkter på arealerna sjunker. Skogsbruket finansierar till stor del förädlingsverksamheten som bedrivs av Skogforsk. De senaste plantagerna innebär en produktionsökning på uppemot
25 procent.

Du har sagt att förädlade plantor växer som små raketer, förbrukar de inte mer vatten då?

– Ökad fotosyntes, produktion av kolhydrater kräver per definition mer vatten - 6H20 + 6CO2 ger i kombo med solljuset C6H1206 + 6O2. Här får man fundera på hur det rimmar med klimatanpassningen.

1. Henrik Holmberg, Södra. 2. Leif Johansson, SCA. 3. CArina Holm, Holmen. 4. Stefan Mattsson, Sveaskog
5. Erik Viklund, Mellanskog. 6. Olof Falkeström, Norra skog. 7. Staffan Mattsson, SKogssällskapet. 8. Eva Stattin, Stora Enso